Spårvagnsproblemet och juridiska konsekvenser?

Som redan påpekats så kan passivitet i situationen inte leda till ansvar för något brott.

Likgiltighetsuppsåt kräver att man har likgiltighetsuppsåt till rekvisiten i ett brott. Eftersom man vid passivitet inte har begått någon handling som kan vara brottslig, så finns det inga rekvisit man behöver pröva uppsåt mot.

(Att vara likgiltig till saker i allmänhet, trots att de innebär fruktansvärda följder som man kunde ha förhindrat, är i allmänhet inte brottsligt.)




Aramir2 har rätt. Mord och dråp har exakt samma rekvisit, ända skillnaden är att det handlar om dråp när det "med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt." (från BrB 3:2).

Det där med att mord skulle vara överlagt och dråp oöverlagt är en myt som förmodligen kommer från amerikanska TV-serier och filmer, där man ofta talar om "murder one/murder in the first degree" och "two/second degree," vilka åtskiljs av om handlingen var överlagd eller ej (i alla fall i fiktionens värld - jag vet inte i vilken utsträckning lagen faktiskt ser ut så i deras olika jurisdiktioner).




Det är korrekt, men som jordekorrarna påpekat så är dragandet i spaken en aktiv handling. Att den skenande spårvagnen är en olycka påverkar inte detta.




Du har rätt i att de flesta brott (inklusive mord och dråp) kräver uppsåt till sina rekvisit. Det du talar om här är avsiktsuppsåt, och jag håller med om att det tveklöst inte finns något avsiktsuppsåt här.

Det finns dock tre olika sorters uppsåt i svensk straffrätt. De andra två är insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt, och like solklart som det är att det saknas avsiktsuppsåt i den här situationen, lika solklart är det att det finns insiktsuppsåt om man drar i spaken.




Instämmer i samtliga dessa bedömningar: min uppfattning är att handlingen skulle bedömas som att den uppfyllde rekvisiten för dråp, men att handlandet skulle anses rättfärdigat p.g.a. nöd (BrB 24:4), och alltså inte vara brottsligt.

Gör det visst. Det är en extremt förmildrande omständighet, eftersom man samtidigt räddar 5 liv - OCH eftersom olyckan inte är "hjältens" fel över huvud taget.

Att rädda fem liv är rådigt, heroiskt. Det kan ingen domstol bortse ifrån, och att kalla det mord är helt befängt.

Liknande bedömningar måste ju piloter och diverse chaufförer göra om deras fordon kraschar: ska jag styra planetvrakt in i ett köpcentrum eller sikta på bensinstationen bredvid, med högre risk för att folk ombord dör? Etc etc etc.

Hur man handlar i en akut nödsituation är aldrig mord.... det är på sin höjd vållande med förmildrande, eller någon slags underlåtenhet - och endast mord om man i nödsituationen "passar på" att verkligen mörda någon - med uppsåt och motiv (t ex att ta deras värdesaker).

Jag menade att det faktum att spårvagnen skenade av en olycka inte påverkar bedömningen av om dragandet i spaken är en aktiv handling. Hade du läst vidare i mitt inlägg så hade du sett att min bedömning av det hela är att handlandet förmodligen skulle anses rättfärdigat och inte brottsligt.




Skulle man göra en juridisk analys av om det hela vore brottsligt så skulle den se ut lite såhär (gravt förenklad, ej fullständig):
1. Uppfyllde handlandet rekvisitet for mord/dråp, d.v.s. att beröva annan livet? Ja.
2. Fanns uppsåt till detta rekvisit? Ja, insiktsuppsåt (ej att förväxlas med vad man i folkmun menar med "uppsåt," vilket närmast motsvarar avsiktsuppsåt inom juridiken).
3. Var detta handlande rättfärdigat? Ja, rättfärdigat p.g.a. nöd.

Handlandet ska alltså inte ses som brottsligt.

(Notera att ovanstående analys är kraftigt förenklad, saknar viktiga detaljer, och utelämnar även viktiga steg och delar. Jag har bara tagit upp de saker som är relevanta just här i förklaringssyfte. Skulle t.ex. en juriststudent försöka besvara en tentafråga så här kort och förenklat så skulle det inte gå så bra för denne.

Jag tog inte heller upp mord/dråp-bedömingen eftersom den redan behandlats i inlägg ovan i tråden.)

Och jag menar att det gör det. Vi tycker/tror helt enkelt olika.

Jag läste hela ditt inlägg.

Det är en mycket vanlig missuppfattning, att "om du bara hade lyssnat på alla mina argument så hade du tyckt precis som jag tycker".

Men faktum är att folk kan ha olika åsikter, även om de tar del av exakt samma information.

I en nödsituation agerar man snabbt, på impuls, och killen som drar i spaken gör sitt bästa för att rädda liv. Det påverkar absolut bedömingen av hurvida dragandet i spaken är en aktiv handling eller ej.

Hej!

Man har väl dock ett visst garantansvar om det ingår i ens arbetsuppgifter att förhindra olyckor. I det fallet kan väl passivitet anses brottsligt?

Var går gränsen för när passivitet blir straffbart?
I fallet John Hron så dömdes en av personerna till 4 månaders fängelse för att han vare sig försökte stoppa misshandeln eller slå larm med sin mobiltelefon.

Man har skyldighet att RAPPORTERA vissa förestående eller pågående brott om det kan göras utan fara för sin egen eller andras säkerhet.
Dock ingen generell skyldighet att ingripa.

För personer med garantansvar gäller att man har en skyldighet att ingripa.
Hur långt denna skyldighet sträcker sig beror på formen av garantansvar och så klart på de enskilda omständigheterna.
Så helt klart har vissa personer ett ansvar där passivitet kan vara straffbart.
T.ex. lärare för sina elever, Poliser gentemot befolkningen i allmänhet, vårdpersonal gentemot sina patienter, vårdnadshavare för sina barn etc.

I det aktuella scenariot skulle t.ex. en Polis ha skyldighet att ingripa. En vanlig medborgare ha skyldighet att rapportera men inte ingripa.