Personalbrist i rysk ”utsatt” industri?

Tjena alla monsterdiggare.

Jag har som många andra följt kriget hyfsat regelbundet sedan 2022, jag har dock inte någon större kunskap om Rysslands arbetsmarknad, nationalekonomi eller kritiska industri så min frågeställning kanske är lite dum. Jag tar den risken och frågar ändå;

Varför går de ryssar som jobbar på exempelvis raffinaderier fortfarande till jobbet?

Jag förstår såklart att även ryssar vill ha en inkomst. Jag tänker dock att att om man vet (för de måste ju veta) att ens arbetsplats löper en ganska stor risk att bli attackerad och börja brinna gör man väl allt i sin makt för att hitta ett nytt jobb.

Jag gör två antaganden nu. Det ena är att de som jobbar inom petro, kemi, elektronik, m.m. inte är alkoholiserade sluskar från Buryatien utan hyfsat kompetenta och välutbildade människor. Mitt andra antagande är att dessa människor har ganska goda möjligheter att hitta ett drägligt arbete där man inte riskerar att få en drönare i skallen.

Är det någon som har kunskap om hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Får de mycket högre löner jämfört med säkrare sektorer? Är de bara okunniga/obrydda om riskerna? Är de egentligen ganska lågkvalifificerade och lätt utbytbara? Har de i själva verket ganska små möjligheter att hitta ett säkrare jobb med liknande lön? Förekommer socialt tryck med machokultur och patriotisk offervilja där den som säger upp sig anses vara en feg tönt?

Det måste ju finnas rimliga skäl till att de fortsätter gå till jobbet under sådana här förutsättningar.

Väl mött.

Jag antar att den petrokemiska industrin omfamnas av den samhällsbärande (läs krigssponsrande) infrastrukturen och därmed skulle väl arbetsplatsen räknas som skyddsobjekt och med den saken följer mitt antagande om att den som lämnar sin post gör sig skyldig till fanflykt vilket vidare leder till mångårigt straffarbete... gissningsvis inom petrokemisk industri; typ på ett oljeraffinaderi?

Den tanken slog mig aldrig faktiskt, men det skulle såklart förklara hur de kan behålla sin personal under nuvarande omständigheter. Fast har du några belägg för att det är så, alltså att de juridiskt inte får säga upp sig?

Om så inte är fallet kan jag förvisso tänka mig att det finns underförstådda informella förbud (typ du blir svartlistad och på andra sätt utsatt).

Såg video fr en sådan industri, som attackerades, det var massa gubbar som sprang och skrek på icke ryZka. Såg arabiska/asiatiska ut. Gästarbetare fr Centralasien som har inget val?

Jag spekulerade om hur det skulle kunna vara med din fundering- mina antaganden kommer ur mitt fria sinne och det efter på vad för sätt jag lärt känna och förstå hur den ryska statsapparaten rovdriver sina medborgare med förbud, lögner, inskränkningar och orimliga straff.

Verkar som att raffinaderier räknas som kritisk statlig infrastruktur.

Arbetarna är typ "krigsplacerade" där och slipper åka till fronten i Ukraina istället.
Det är mao mindre risk att dödas på raffinaderiet än vid fronten i Ukraina

Samtidigt är det brist på personal i Ryssland, då många dödats och skadats i kriget.

Detta tvingar bla raffinaderierna att betala onormalt höga löner.

Dessa höga löner behövs då inflation och räntor stigit till skyhöga nivåer i Ryssland, så arbetarna vill troligen inte byta till ett lägre betalt arbete.

Javisst men så är det förstås. Dock så betraktas allt arbete på dessa industrier/arbetsplatser som potentiellt livsfarliga hela tiden.

Utrustningen kan ju explodera av sig självt utan att det har skett någon beskjutning.
Det är ju likadant ute på oljeborrplattformarna i Nordsjön att det är ett
högriskarbete 24/7.

Rätt som det är så kan hela plattformen försvinna i ett stort eldklot.
Det är likadant på ett raffinaderi.

Jag vet inte men säkert måste man kunna vara hemma om man är sjuker.
Det är inte som på Stalins gulager med straffarbete där de grävde diken
till ingen nytta ibland.

Den ryska staten är helt ointresserad av att värna om arbetares väl och ve, det handlar bara om statens (Putins) intressen och vilken roll en individ kan spela i att säkerställa att dessa intressen tillgodoses, oavsett konsekvenser eller risker för individen.

Individen har inga rättigheter gentemot staten, bara skyldigheter, och är i praktiken livegna eftersom staten (Putin) alltid kommer att använda sig av sin fulla tvingande kapacitet för att se till att samtliga funktioner som staten anser nödvändiga kan fortgå. Om detta innebär risker för liv och hälsa för de som genomför uppgifterna, så är det inget som överhuvudtaget väger in eller påverkar statens inställning.

För den ryska staten, och Putin, är samtliga medborgare bara verktyg för, och i praktiken slavar under, den auktoritära ledningens behov. Och därför kommer det heller aldrig att saknas arbetare för kritisk industri; om det skulle krävas att staten satte in minderåriga för att sköta uppgifterna så skulle det ske.

Enkla sanningen är nog en kombination av en jämförelsevis hög lön, liksom vad finns annars för jobb i närheten av där de bor som skulle ge likvärdig inkomst och utvecklingsmöjligheter? Tänker att man utbildar sig och sen flyttar man nog dit specifikt för jobbet. Väldigt svårt att tro att någon flyttar dit för att det är trivsamt och sen råkar få ett jobb. Det kräver ändå särskild utbildning för att fixa de flesta jobb vid raffenaderier etc. Liksom defakto, ALLA jobb har någon form av riskprofil inblandad... Visst, nu är situaitonen ganska unik pga kriget, men ändå. Jobbar man på ett raffenaderi kan det knappast gått obemärkt förbi att du jobbar någonstans där det relativt enkelt kan explodera och brinna runt öronen.

Lär inte vara lätt att hitta chaufförer till tankbilar på Krim eller östra ockuperade Ukraina