Citat:
Ursprungligen postat av
triptyken
Eller... och kalla mig tokig: vi fokuserar på integration där båda "sidor" går vinnande ur det. Vi accepterar att Sverige är mer än en hårfärg, vi lockar med en gemenskap.
När var senast ni blev inbjudna till Eid? När var senast ni bjöd in nån till midsommarfirande?
Svenska blattar har i undersökning efter annan uttryckt en önskan om och om igen: "Att lära känna Svennar". Kvinnor med barn som skriker efter att lära känna Svennar med barn. Unga kvinnor och män som vill bli polare med mer Svennar.
Finns säkert skit dom gör fel, men nåt vi och alla andra Kalles Kaviar kan göra är att släppa sargen och inse att folk e folk och att lära känna nån som står upp för sig själv, och sina tankar, alltid är bra - även om vänskap inte händer. Och det är bra för oss med, att inse att "jaaaa du e blatte, men du är precis som alla andra ollon i världen"
Jag har faktiskt sett och upplevt bra försök till integration och blev själv inbjuden hem till svenskar när jag var ny, men då nappade jag inte eftersom jag inte kunde ett dugg om allt detta. Min första tanke var då "hmm är han gay?" (aka: why are you gay?). För övrigt tycker jag inte att integration handlar om att svenska kvinnor ska bli tvingade att umgås med arabiska kvinnor bara för att de råkade få barn ungefär samtidigt.
Däremot sker det "soft" integration på daglig basis på arbetsplatser, i skolor och på andra platser. Jag vet inte hur reaktionen skulle se ut om en invandrare dök upp på en helsvensk fest, men en sak är säker: om en svensk bestämmer sig för att besöka en moské eller till exempel en eidfest skulle hon känna sig välkommen, kanske till och med så välkommen att hon skulle tycka att det blev lite för mycket. Och det vore faktiskt märkligt om någon tvivlade på det, eftersom det bara visar hur lite man vet.