Starfall (by spacex)

SpaceX lanserar ett nytt rymdskepp!: https://en.wikipedia.org/wiki/SpaceX_Starfall

Men denna gång är inte uppgiften att starta rymdexpeditioner från Jordens yta - Utan att landa ett ton "värdesaker" som innan färd med Starfall befinner sig (minst) i omloppsbanor runt Jorden :-)

Premiärtur för prototypen sker den 21 juni 2026 (ca kl 10.30 UTC - N.E.T.):

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Falcon_9_and_Falcon_Heavy_launches#2026,_f uture

Och syftet med detta skepp är tydligen att tillfredsställa ett behov (kommersiellt?) som inte farkosterna Dragon eller Starship från samma tillverkare just nu kan uppfylla.

Någon som sitter på intressanta "tredje-parts" upgifter?

En oerhört intressant produkt och ännu en komponent i den infrastruktur som byggs för marknader som, enligt vissa, inte kan existera förrän de redan existerar.

Om jag läser rätt så är det ett militärt finansierat projekt med syfte att blixtsnabbt leverera materiel vartsomhelst på hela jordytan. Det är ett intressant användningsområde även om det i praktiken rimligtvis blir för dyrt för att vara användbart.

Att frakta ned eventuell rymdproduktion till jordytan blir i sådana fall en positivt bieffekt. Fast än så länge finns det ju ingen rymdproduktion så den marknaden får väl ses som hypotetisk tills vidare.

Vajert!

Så om Pentagon säger att det behövs mer satelliter för något av USAs krigsområden på Jorden, så kan "General Trump" ringa en kompis som kan LANDA ett par satelliter i närheten ;)

Starfall är utvecklat av SpaceX i egen regi och med egen finansiering. Någon militär inblandning har inte presenterats, och SpaceX har dessutom öppet redovisat vad systemet är tänkt att användas till i sina tillståndsansökningar.

Det ironiska är att projektet samtidigt utgör ännu ett exempel på precis det fenomen som vissa hävdar inte existerar: ett privat företag som investerar betydande resurser i att bygga infrastruktur för en marknad som ännu inte är fullt utvecklad.

https://www.faa.gov/space/environmental/nepa_docs

Purpose and Need
The purpose of SpaceX’s proposal is to (1) enable point-to-point delivery of critical cargo through space on rapid timelines and (2) create a self-sustaining commercial in-space manufacturing market by offering access to microgravity and vacuum, loiter on orbit, and safe return from orbit as a service at scale. This aligns with national objectives to expand commercial activity in Low Earth Orbit (LEO).1,2 For example, the capsules can serve as a proliferated successor to the International Space Station (ISS), taking the ISS’s successful manufacturing experiments and scaling them to a self-sustaining manufacturing economy in space. The Proposed Action is needed to advance novel space capabilities by maturing commercial technology.

Det ligger alltså helt i linje med de principer som tidigare diskuterats kring induced demand, market-creating innovation och infrastructure-led growth. SpaceX verkar inte utgå från att miljontals kunder redan står i kö för rymdtillverkning. Man bygger infrastrukturen först och räknar med att marknaden följer när kostnaderna faller och kapaciteten blir tillgänglig.

Det är en strategi som historiskt sett har fungerat för järnvägar, flygplatser, internet, mobiltelefoni och ett antal andra tekniker som först ansågs sakna marknad och senare blev självklara delar av samhället.

Min gissning är därför att fler tjänster och produkter kommer att uppstå i takt med att infrastrukturen för tunga transporter i rymden blir både tillgänglig och blir ekonomiskt rimlig. Det är en ganska okontroversiell slutsats för alla som studerat hur nya marknader brukar uppstå, men uppenbarligen fortfarande ett kontroversiellt påstående i vissa hörn av internet.

JUNE 23, 2026 12:43 - 13:43 CEST TIME https://www.spacex.com/launches/starfalldemo

Fin teori du har där. Synd att du har fel (igen).

SpaceX har fått 102 miljoner dollar av amerikanska militären för att utveckla snabbfrakt mellan två punkter på jordytan. Starfall nämns inte med namn i de kontrakten men man behöver inte vara alltför begåvad för att räkna ut att det här är en del i detta arbete (vilket givetvis inte utesluter att SpaceX har andra påtänkta användningsområden också).

Källa:
https://spacenews.com/spacex-wins-102-million-air-force-contract-to-demonstrate-technologies-for-point-to-point-space-tran sportation/

Debatten börjar bli minst sagt trist när mängden missförstånd börjar anta industriell skala. Det senaste tillskottet tycks vara att likställa Rocket Cargo Vanguard, vars syfte är att inom en timme transportera 30-100 ton last mellan två punkter på jorden, med Starfall, vars syfte är att returnera material från omloppsbana efter tillverkning i mikrogravitation (och därefter påstå att "militären" finansierat projektet).

När argumentationen successivt utvecklas från ren okunskap kring raketekvationen till fantasier om statligt finansierade Starship-program och därefter till ekonomiska modeller där efterfrågan omöjligen kan existera om det krävs resurser för att skapa den, börjar diskussionen få en närmast alternativ verklighetsprägel.

Man måste naturligtvis därför ifrågasätta den intellektuella hederligheten bakom de ständiga retoriska krumbukterna. När varje motbevis möts av en ny omdefiniering av frågan och varje felaktigt påstående ersätts av ett annat börjar det framstå som om målet inte längre är att förstå verkligheten, utan att undvika den.

För att förhålla oss till verkligheten på ett så gediget sätt som möjligt, så är handlar Rocket Cargo Vanguard global logistik. Starfall däremot, handlar om produktion i mikrogravitation. Det ena syftar till att transportera upp till 100 ton last mellan två punkter på jorden. Det andra syftar till att skapa kommersiella möjligheter för tillverkning i omloppsbana och därefter returnera produkterna till marken. Att likställa dessa projekt eftersom båda innehåller raketer är ungefär som att hävda att ett kärnkraftverk och en brödrost är samma teknik eftersom båda använder elektricitet.

Givet den kombination av självsäkerhet, tekniska missförstånd och metodisk målstolpsförflyttning som hittills demonstrerats får man medge att det vore svårt att hitta ett mer tacksamt mål för satir. Jag väljer dock att avstå från den möjligheten. Det framstår som mer konstruktivt att fortsätta redovisa fakta, förklara sammanhangen och ge argumenten en chans att verka. Om inte annat finns det ett visst pedagogiskt värde i att dokumentera hur verkligheten ser ut innan den återigen förklaras irrelevant (något som sannolikt sker redan i nästa inlägg).

Den finansiering som tilldelades inom ramen för Rocket Cargo Vanguard avsåg utveckling av förmågan att transportera och landa ett Starship med mellan 30 och 100 ton last på valfri plats på jorden. Fokus låg alltså på global logistik och snabb strategisk transport, inte på Starfall eller produktion i mikrogravitation.

To begin the testing, demonstration, and evaluation of these capabilities as soon as 2025, the DAF’s operational requirements necessitate use of a landing location that ensures public safety and adherence to applicable sections of 14 CFR part 450, Launch and Reentry Licensing Requirements, as implemented by the FAA, and limits impacts to ongoing military operations. In accordance with these operational requirements, the DAF further determined that the location must be remote, securable, U.S. Governmentcontrolled, capable of air or maritime transport of personnel and materiel and support the disposition and removal of reentry vehicles via barged transport. Based on these operational requirements, the DAF identified several initial locations potentially capable of supporting reentry vehicle landings: Johnston Atoll, Kwajalein Atoll, Midway Island, and Wake Island. Upon further examination, the DAF concluded that Johnston Atoll is the only location that meets all operational requirements over the duration of the four-year reentry and landing test program. Therefore, Johnston Atoll is the alternative to be considered in the EA.https://www.govinfo.gov/content/pkg/FR-2025-03-03/pdf/FR-2025-03-03.pdf

Rocket Cargo is a United States Space Force program run through the Air Force Research Laboratory (AFRL) for suborbital spaceflight rocket-delivered cargo involving point-to-point space travel. The program is to develop the capability to rapidly send cargo anywhere in the world on a rocket. It would involve reusable rockets that can perform propulsive landings on a variety of landing sites, to deliver a C-17's worth of cargo in an hour. The program was discussed in 2020 and announced in 2021, with a budget allocation request for Fiscal Year 2022

It would involve moving approximately a C-17 Globemaster III's worth of cargo or approximately 100 short tons (91 tonnes), anywhere in the world in under 1 hour. It would use a propulsively-landing reusable rocket that would transport cargo from source to destination, landing in all kinds of environments.
https://en.wikipedia.org/wiki/Rocket_Cargo

Man avsåg att genomföra demonstrationer, tester och utvärdering av denna "lastbilsvariant" av Starship genom upprepade landningar på två särskilt uppförda plattformar vid Johnstonatollen, något som också framgår av de offentliga tillståndsansökningarna som gjordes av försvarsdepartementet våren 2025. Planerna förefaller därefter ha pausats, rimligen som en följd av att Starship-programmets utveckling inte följt den ursprungliga tidplanen. Även inom rymdindustrin finns det nämligen en viss fördel i att färdigställa raketen innan man demonstrerar vad den ska användas till.

The Department of the Air Force (DAF) is issuing this notice of intent (NOI) to advise the public of the pending preparation of an Environmental Assessment (EA) to evaluate the impacts of construction and operation of two landing pads at Johnston Atoll for up to 10 reentry vehicle landings per year over four consecutive years to support the test, demonstration, and evaluation of capabilities under the DAF Rocket Cargo Vanguard program (Proposed Action).
https://www.govinfo.gov/app/details/FR-2025-03-03/2025-03359/summary

Att Starfall väcker visst intresse inom militära kretsar är knappast särskilt förvånande. Nästan all ny transport-, logistik- eller tillverkningsteknik med strategisk potential tenderar att göra det. Det är dock en helt annan fråga än vem som finansierar utvecklingen. Starfall är i första hand en kommersiell logistikprodukt byggd kring möjligheten att producera material i mikrogravitation och därefter återföra dem till jorden. Hittills finns det heller inget som tyder på att projektet finansieras av "militären".

Att en teknik kan vara intressant för försvaret är nämligen inte samma sak som att den utvecklas på uppdrag av försvaret. Om så vore fallet skulle vi få omklassificera en ansenlig del av den moderna ekonomin till försvarsprojekt.

Det kanske mest besvärande för teorin är dock att idén i sig inte är ny. Flera privata bolag, däribland Varda Space Industries, Inversion Space och Atmos Space Cargo, utvecklar redan kapslar med exakt samma grundidé: att tillverka produkter i mikrogravitation och sedan returnera dem till jorden.

Built for orbital material production and reentry
https://www.varda.com/platform

Together, ATMOS and SCU are building the infrastructure that will make microgravity manufacturing as routine and accessible as terrestrial production, strengthening Europe’s sovereign access to and from orbit in the post-ISS era.
https://atmos-space-cargo.com/milestones/phoenix-2-first-of-seven-missions-to-launch-2026/

Det verkligt intressanta är därför inte att SpaceX ger sig in på området, utan att Starfall ännu en gång illustrerar samma princip som vissa tycks ha så svårt att acceptera: marknaden behöver inte existera fullt ut innan infrastrukturen byggs. Tvärtom verkar SpaceX, precis som i fallet med Starlink, Starship och flera andra satsningar, utgå från den närmast radikala tanken att ny infrastruktur ibland skapar nya marknader.

SpaceX har för övrigt varit ganska öppna med att man på sikt vill utveckla Starship för punkt-till-punkt-transporter på jorden, där passagerare skulle kunna resa mellan kontinenter på omkring en timme.

Med tanke på den analytiska precision som hittills uppvisats misstänker jag dock att samma typ av Raketforskare som blandat ihop hastigheten i omloppsbana med delta-v, tror att det är myndigheter som finansierar Starship, med närmast komisk naivitet påstått det varit tekniskt möjligt att kolonisera Mars i 60 år, och därefter lyckats förvandla Starfall till ett militärprojekt snart kommer att dra slutsatsen att affärsmodellen består i att placera passagerarna i en Starfall-kapsel, skjuta upp dem till låg omloppsbana, låta dem kretsa ett varv runt jorden och därefter återinträda i atmosfären medan de erbjuds en gratis smörgås, en varm våtservett och ett vänligt meddelande om att bagageutlämningen sker i nästa omlopp.

Det är naturligtvis inte helt omöjligt. Men det skulle i så fall vara första gången i historien som någon Raketforskare lyckats förväxla ett experimentellt system för mikrogravitationstillverkning med ett interkontinentalt passagerarflyg.

Som väntat finns det i vissa hörn av internet de som ÄR "alltför begåvade" för att kunna tänka sig att du kunde ha rätt... ;) https://en.wikipedia.org/wiki/SpaceX_Starfall#Applications
( från denna version: https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=SpaceX_Starfall&oldid=1360754890 )

Fördelen med att utveckla infrastruktur är som bekant–åtminstone i vissa hörn av internet–att det inte är helt ovanligt att man upptäcker användningsområden som skiljer sig från dem som ursprungligen motiverade investeringen.

Det blir inte minst uppenbart om man betänker att militären, som betalat 102 miljoner dollar för att SpaceX ska utveckla förmågan att med Starship leverera 30–100 ton last till avlägsna och strategiskt viktiga platser, och dessutom ansökt om tillstånd för att dessa farkoster ska kunna landa på sådana platser, nu tycks ha börjat snegla på möjligheten att även använda en helt annan teknik än den som satsningen ursprungligen avsåg—något som förstås i vissa hörn av internet.

Det är nästan som om investeringar i transportinfrastruktur ibland leder till att fler användningsområden identifieras än de som råkade stå i den första kravspecifikationen.

Det blir dock intressant att se hur "vissa hörn av internet" rent volymmässigt tänker sig att militären skall lasta in luftvärnsbatterier, kommandostationer och annan utrustning av den typ som normalt transporteras med en C-17. Det är trots allt just den transportkapaciteten—i storleksordningen 30–100 ton—som det amerikanska försvaret betalat 102 miljoner dollar för att SpaceX ska utveckla med Starship som plattform.

Detta sagt mot bakgrund av att Starfall, såvitt känt, inte kan transportera någon av den utrustning som omfattas av det kontraktet. Av den anledningen framstår det som något långsökt att betrakta Starfall som den produkt som utvecklades inom ramen för Rocket Cargo-programmet, snarare än som en separat tillämpning av teknik och kompetens som vuxit fram parallellt.

Det här upprepade påståendet att Starfall skulle vara ett militärfinansierat projekt är minst sagt intressant eftersom det förefaller existera helt oberoende av tillgång på evidens. Man kan inte låta bli att fråga sig vad som är ursprunget till de uppgifterna, eftersom det saknas såväl kontrakt som officiella uttalanden och teknisk dokumentation som knyter militär finansiering till projektet. Men teorin fortsätter att cirkulera som om bevisläget vore det motsatta.

Detta ständiga förnekande av fakta och verklighet är ett fenomen som är välkänt inom områden som månlandningsförnekande, antivaccinaktivism och liknande konspirationsteoretiska verksamheter, där människor tenderar att fästa större vikt vid känslor och narrativ än vid källmaterial. När slutsatsen väl har etablerats blir dokumentation något man förhandlar med, medan frånvaron av dokumentation paradoxalt nog ibland används som ytterligare stöd för slutsatsen.

Att samma luftiga argumentation ofta återkommer i påståenden om att SpaceX utvecklingsprogram i huvudsak finansieras av staten är knappast en slump. I samtliga fall tycks den centrala drivkraften vara en ovilja att revidera en uppfattning när den kolliderar med verkligheten.

Det är inte särskilt uppseendeväckande inte att någon råkar ha fel. Men visst måste man fascineras av förmågan att först envist hålla fast vid en slutsats oavsett hur tydligt den motsägs av tillgängliga fakta, därefter uttrycka sig i ironiska ordalag om den som hänvisar till korrekta uppgifter, för att slutligen själv åberopa en källa som, oavsett dess kvalitet, bekräftar exakt det som meningsmotståndaren försökt förklara hela tiden.

Starfall targets two main applications:

Point-to-point delivery of critical cargo on short timelines
Delivery from orbit for microgravity manufacturing

In-space production may benefit pharmaceutical and advanced material production such as single crystal optical fiber, and even bio-printed human organs, because some materials cannot be produced in the presence of gravity.
Military applications include fast global resupply. Starfall offers smaller capacity than Starship cargo variants, but also requires no landing infrastructure. SpaceX Rocket Cargo contracts with the U.S. Air Force target larger point-to-point deliveries. Targets reach up to 100 tons.

Det är en intellektuell akrobatik som sannolikt framstår som betydligt mer imponerande för utövaren än för publiken.