Citat:
Ursprungligen postat av
Skohorn23
Tittar ibland på videoklipp från svenska rallyn på youtube, och något som slår mig är dom absolut överdramatiska reaktionerna från publiken varenda gång en bil åker lite i diket. 20-30 autistiska åskådare springer fram till bilen, snubblar över sina egna skosnören och glider ner för släntar för att springa fram till föraren och fråga om han är okej, trots att det det är tydligt att dikeskörningen inte var något allvarligt. Ibland hinner inte ens bilarna köra av innan autisterna är och springer på banan och skriker som grottmänniskor som ska signalera till flocken att dom hittat en antilop på savannen.
Jag tror knappast dessa bryr sig nämnvärt, aldrig sett sådant här beteende när en gammal kärring snubblar med rollatorn utanför Ica, vart är 30 testofyllda hjältar med krigsrop då?
Är det någon som har en vettig förklaring på detta beteende? Är du kanske själv en av dessa avarter? Varför gör man såhär? Själv tror jag bara att det är vuxna män med autistiska drag som vill leka hjältar för en dag, få en mental avrunkning av varandra och kunna skryta på JÖBBET på måndagmorgon att dom minsann räddade 15 förare från att avlida under rallyt i helgen. Nå?
Denna publikskara brukar kallas ”gamar” i rally-kretsar. De letar upp tävlingens lurigaste svängar och vill se bilar som åker av. Och sen hjälpa dem tillbaka på vägen.
Öknamnet kom från början från personer som gick så långt att de saboterade för de tävlande i syfte att få se bilar bli skrot. Tex sågade ner träd för att det skulle se ut som man ska köra rakt fram, eller lade ut stenar på vägen.
Idag är ”gamarna” en tävlandes bästa vän. Med många års erfarenhet från insidan av rallybilar kan jag lova att om man hamnar bredvid vägen så hoppas man att ”gamarna” finns i närheten. De är väldigt duktiga på att få upp bilarna på vägen igen.