Hur kan en VPN kosta 29 kr i månaden medan bredbandet i sig kostar 499kr?

Jag är ett fan av banhof men deras likväl andra bredbandslösningar kostar idag runt 499k. Priset har ökat bra snabbare än den snabba inflationen trots en redan existerande infrastruktur och allt mer effektiv teknologi som borde ha lett till lägre kostnader.


Hur är detta möjligt? Varför kan jag köpa en VPN lösning med bra fart för 29kr men det är omöjligt att köpa en bredbandslösning med samma fart för samma pris? Blir vi blåsta eller förstår jag inte tekniken?

Hur tänker du när du jämför bredband och vpn?

Du kan prova säga upp bredbandet och köra enbart med vpn o se hur bra det går.

Men kapaciteten som säljs måste ju gå igenom infrastrukturen. Uppenbarligen finns det så mycket latent kapacitet i nätet att man kan sälja det så pass billigt att det går på 29kr / mån och all surf kan ske genom VPN-servicen så länge du betalar detta.

Är det då inte en sorts prisfixning emellan staten som äger infrastrukturen och bolagen som säljer servicen att sälja den faktiska anslutningen för 499kr när de sen kan duplicera samma anslutning en gång till för 29kr.

Du har inte riktigt förstått hur vpn funkar och vad det är. Sluta skämma ut dig.

Varför jag frågar. Vad finns det att skämmas för.

Brister kunskapen hos mig så är jag tacksam om du förklarar skillnaden för hur den ena servicen rimligen om det var en fri marknad av kapacitet och efterfrågan kan kosta så mycket mindre än den andra.

Varför tror du staten äger infrastrukturen? Den ägs av nätägare, kommuner, regioner, samfälligheter, privata företag mm.

För mig är staten det samma som kommun och region, alltså politisk styrning. Men visst finns det sedan samfälligheter och företag som äger sina små delar av infrastrukturen, ganska ointressant egentligen. Hyresfastigheter tar ju betalt för detta ganska grovt från hyresgästerna exempelvis.


Frågan är varför detta är möjligt.
Jag kan ju inte på något sätt klona min kapacitet och börja sälja en VPN service från en hemmaserver då den skulle ta ifrån den kapacitet jag betalar 499kr.

Så varför ger man något privat VPN företag bulkavtal som resulterar i att de kan sälja VPN-service för 29kr/mån medan man håller konsumenterna på 499kr mån? Vad är det konsumenten får som är värt 470kr som företaget som köper kapaciteten på bulk inte får?

Inte staten
Troligare fastighetsbolaget du bor hos som kräver att Banhof betalar för att få finnas i huset.

Jag tror att banhof köper väl kapacitet av den som är nätet i staden exempelvis och hyresägaren sätter på sitt eget påslag på detta eller samfälligheten eller what ever.

Men kan vi återgå till topic? Hur kan det existera latent kapacitet som kan säljas så billiigt som för 29 kr/mån samtidigt som konsumenten även i en förening där man äger nätanslutningen själva behöver betala många gånger mer, om inte riktigt lika mycket.

hur kan en bil kosta flera hundratusen när en bussbiljett kostar 29kr

jadu, det är ju inte riktigt samma sak hahahah

Ja, den som själv tecknar ett abonnemang via stadsnätet blir blåst. Detta beror på att näthyran har ökat 4,5 gånger mer än inflationen.

Den osynliga avgiften är indelad i tre nivåer, nätägare, kommunikationsoperatör samt tjänsteleverantör.

Det går att läsa mera om den dolda avgiften i den här rapporten.

Näthyra - Den osynliga avgiften

Ny rapport: Dolda avgifter på bredband hämmar Sveriges digitala utveckling

Rapporten visar att näthyran har ökat kraftigt – från att tidigare ha täckt nätets drift och underhåll till att bli en inkomstkälla för fastighetsägare, utan koppling till faktiska kostnader.

– Näthyran har i många fall utvecklats till en betydande kostnadskomponent i slutkundens bredbandspris, utan tydlig koppling till faktisk tjänstekvalitet eller nätkostnader. Dessutom tvingas många betala dubbelt, både genom sin bredbandsräkning och genom tidigare hyreshöjningar kopplade till fastighetens bredbandsinfrastruktur, säger Martin Glaumann, partner på Arthur D. Little.

Skoj länk:
Branschorganisationen klagar på nätägarna medan de blåser konsumenten precis lika mycket.

"Ursprungligen låg avgiften på
10–40 kr per hushåll och månad (exkl. moms) och var avsedd
att täcka drift- och underhållskostnader samt i vissa fall
investeringar i nätet. Idag ser situationen annorlunda ut, där
näthyrorna i vissa fall ökat till över 200kr per bredbandskund
och månad."

Om vi tar bort 200kr från en typisk bredbandslösning så är kostnaden för kunden fortfarande 300 kr i detta fall. Förr kostade hela bredbandsösningen kanske 200kr.

Alla blåser slutkunden.

Men här är sanningen att något inte står rätt till i en del av marknaden i alla fall:
"Mot bakgrund av dessa kostnader bedömer intervjuade
branschföreträdare att en rimlig näthyra, med grund i
kostnader, ligger i intervallet 25–50 kr per månad för att täcka
både drift och underhåll, samt inkludera viss marginal."