Sömnparalys

Jag brukar ha sömnparalyser lite då och då vilket inkluderar det vanliga; att jag inte kan röra mig, att jag ser en skuggman och att jag försöker skrika utan att det kommer ut något ljud. Under senaste tiden har det dock eskalerat och det brukar ske precis innan jag somnar (och en gång precis när jag vaknar upp). Jag ser inte längre skuggmannen utan uppleveösen är mer intern. Helt plötsligt börjar det tjuta i mina öron och jag känner ett otroligt tryck i huvudet och över bröstet. Det känns som att jag snurrar runt trots att jag ligger helt stilla och inte kan röra mig alls. Jag är totalt paralyserad. Hela upplevelsen varar kanske i max 5 minuter, kanske mindre, men det känns mycket längre.
Är det någon annan som upplevt samma sak? Borde man oroa sig? Jag tänker inte söka vård eller så, utan undrar mest vad det kan vara.

Ingen fara och du behöver inte söka vård.

I vilka sammanhang får du det? Jag får det som ett brev på posten om jag slarvat med sömnen.

Beror lite på. Om jag slarvat med sömnen i flera dagar kan jag få det mitt i natten eller när jag håller på att vakna upp. Dock brukar det oftast vara så att jag inte kunnat somna och sen får jag sömnparalys precis när jag håller på att somna.
Alltså själva sömnparalysen i sig är inte oroväckande eller läskig, men det är tjutandet i öronen, känslan av att slungas runt och att mitt huvud känns som att det exploderar som jag inte riktigt förstår mig på.

Händer 1-3 ggr per kvartal, brukar kunna intala mig under det att det just är en paralys och då brukar obehaget släppa.

Fick det frekvent i yngre år när jag var vaken på nätterna eller dygnade. Läste att man ska försöka göra sig medveten om att det är sömnparalys man upplever så man blir lugn och kan somna om igen. Det är svårt då man ofta är för djupt i drömstadiet för att fatta vad som händer. Andra tips var att mentalisera yttre kroppsdelar och försöka röra lite på dom, typ tårna. Annars vet jag inte det är bara härda ut tills du vaknar upp genom skrik och ryck eller lyckas somna om. Akta dig för maran och Lycka till!

Sådär ser mina sömnpaealyser ut som jag haft i perioder.

Ser inte heller skuggfigurer eller någon nattmara. Allt är internt.

Ljudhallisarna kallas för hypagogna hallucinationer har jag för mig.

Ofarligt men ytterst obehagligt.

Så gör jag med. Tänker på att det är en ofarlig sömnpaealys och så gör jag lugnande andningsövningar.

Förut brukade jag alltid höra viskningar och kraffsande ljud under min säng men nu är det bara ett högt tjutande.

Riktigt obehagligt.

Det enda som har hjälpt mig är att inte ligga på minus gällande sömn och försöka stressa mindre.

Försökte med insomningstabletter ett par gånger men då blev ljudhallisarna bara värre.

Jag brukar få det när jag lider av abstinens (alkohol). Varit med om det så många gånger att jag knappt längre reagerar på det - ligger bara och väntar tills det går över.

Har sett skuggfiguren några gånger, men det är några år sen senast.

Vad jag vet borde det inte vara något att oroa sig för. Men du kan ju alltid tala med en läkare om det ifall det får dig att känna dig bättre, då är ju den saken ur världen.

Ibland kan man få det ifall man tröttat ut kroppen men att hjärnan inte har fått jobba tillräckligt.
Kroppen strejkar och är typ ”överbelastad” och behöver vila men hjärnan är fortfarande aktiv.

Låter jävligt läskigt och jobbigt. Det är väl för halva hjärnan inte riktigt sover/ delar av den.

Jag har bara fått när jag var yngre. Just paralyseran.

Sedan en annan variant när jag började med någon ny behandling för svamp (tab.) per/os + hög stress vänt dygn/jobbat natt m.m.. Det var mer som en dröm som man inte kunde vakna alls ifrån. Varje gång jag trodde jag vaknade vaknade jag hela tiden på samma ställe i sängen, och drömmen började om, kaos. Min familj hade blivit demoner.. Tillslut får man lite panik eftersom tiden känns längre i drömvärlden och jag tror drömmen upprepades minst 20 gånger där det kändes som en evighet. Man fattar ju varför folk får psykos. Amygdala går på högvarv och kan inte skilja på dröm o verklighet.