Vilka oskrivna regler har ni upptäckt råder på er arbetsplats?

Jag arbetar sedan ett par år på ett av Sveriges mer välrenommerade arkitektkontor. I början var jag naiv och trodde i min enfald att jag var där som en del i teamet för hjälpa till i skissarbetet, komma på idéer etc och att det till och med kunde ses som positivt att jag var ny och oerfaren och därför kom med "ett nytt perspektiv". Kort sagt, jag trodde att en vilja att lära sig och engagemang och pepp skulle löna sig.

Med åren har jag fått lära mig följande saker:
- Att INTE komma med egna idéer, om man gör det skjuts de omedelbart ned. (Om idén är bra kan däremot chefen ta upp den igen ett par dagar senare, då under premisser att det är hens egen.)
- Ett skissmöte betyder att man ska sitta och titta på medan chefen skissar själv
- Man MÅSTE skratta åt chefens skämt. Gör man inte det blir man under lönesamtalet anklagad för att vara sur och ha samarbetssvårigheter
- Man förväntas (på riktigt) gå och köpa lunch åt de mer seniora kollegorna samt städa upp i det gemensamma kökspentryt

Inget sägs rakt ut men det görs jävligt klart för en att man ligger längst ned i hierarkin och inte ska tro att man är något.

Är nyfiken på vilka oskrivna regler ni lever efter på era arbetsplatser

Låter ju mest som att stället är toxiskt. Byt jobb. Du förlorar din kompetens om du stannar. Särskilt om det där med att du lär dig av vad andra gör har avstannat. Du kanske bör rita helt egna grejer på fritiden

Presterar du bra gäller ordningsreglerna inte dig.

Jösses, det där låter som något från 1950-talet eller tidigare.
Varför finner man sig i det 2026?

I den mån det finns outtalade regler hos oss så handlar det om respekt för andra och lyhördhet.
Under årens lopp har det funnits ett par "självutnämnda bossar", men de har inte varit så långvariga.

Ja, det kan man verkligen fråga sig.
Anledningen är väl lågkonjunkturen och att det är svårt att få andra jobb just nu.

Jag tycker det är så konstigt. Jag själv finner dessa regler näst intill outhärdliga medan andra kollegor jag har, som jag många gånger tycker är vettiga människor, inte verkar ha några problem med att vara underdåniga och smöra för chefer (och såklart snacka skit bakom ledningens rygg). Navigera till synes felfritt i en sån här hierarkisk miljö.
Eftersom detta är mitt första jobb blir jag lite frågande om det är såhär det fungerar i arbetslivet.

Haha, sådana regler gäller ju bara för medarbetare som underpresterar.

Stäppa upp.

Intressant! Utveckla gärna!

Nu befinner jag mig i en helt annan bransch, en som innebär mer fysiskt jobb, och då faller det sig naturligt att de som är yngre får ta mer av det som kräver muskelstyrka och de som är äldre och mer erfarna fattar beslut och leder arbetet, men det du beskriver är på en annan och för mig främmande nivå.

Skit om chefen/cheferna hör nog till alla arbetsplatser, men den som smörar för chefen hos oss blir inte populär varken hos chefen eller hos övriga, så det är inget problem.

Att det är jag som köper kaffet, annars blir det inget eller dåligt kaffe.

Väldigt enkelt, är du en person företaget ser som en vinst kommer du ungå sådana regler. Kostar du däremot, så kommer de söka anledningar att ge sig av med dig - Detta är en.

Att man pratar inte jobb på lunchen (om man inte lunchar med en kund).

Mycket viktigt! Lunchen är obetald, det är våran fritid och mycket helig.

Vi brukade alltid prata jobb på lunchen ända tills jag ledsnade ur en dag och sa rakt ut som det var. Alla höll med mig, även högste chefen på plats.