Människor vet inte vad kärlek är.

Kärlek accepteras inte bland dem mest troende för egen överlevnad och prestige. Om all kärlek hade fått gå fri, utan inlärning eller några som helst modeller så hade människor vågat öppna upp sig. Kärlek i relativitet är skillnad. Hur djupt kan smärtan gå utan roller och prestige?

Jag vet ju det. Men all konceptuell verklighet är skillnad om du inte förstår Gud och varenda möjlig uppoffring. Varenda möjlig uppoffring bör inte tas för givet. Även om möjligheten finns, en del av utforskandet av dig själv. För hur skulle du annars kunna förstå kärnan av den Gudomliga uppoffringen?

Det är det faktiskt pågående i realtid.

Sex är relativ uppoffring, kärlek är en utdöende känsla som kommer med åldern.

Jag vill ju tro att sex är relativt till det Absoluta, dit vi inte känner oss värdiga förens tiden är kommen. Kärlek går att känna relativt, men den är så stark att vi krossas för vad som är sant. Varenda illusion dör i handling för det möjligt sanna. Och det är bland det mest vackra som överhuvudtaget går att förstå. Det grundar sig på rädsla. Och rädsla är mänskligt.

Vad säger ni?

Bra text till en visa. 🎼🎶🪕🎵🎶🎼

Kan du få allt det där att rimma?

Rädsla kan portioneras ut. Men om den unviks tillräckligt länge kommer den som en käftsmäll genom karma. Jag har minnen av upplevelser som inte kan förklaras rent mänskligt. Utan Gudomligt.

Potionera ut rädsla?
Ge exempel på det så jag förstår vad du menar.

Har du varit rädd någon gång? Normala människor går igenom en livstid från 0-80 och får viss rädsla genom livet, exempelvis av att titta på Hasse Aros Efterlyst. De kanske stänger dörren extra hårt och kollar att nyckeln gick i lås extra noga.

Men vi som inte varit rädda för invandring och vuxit upp med den, orkar inte med rasism även om det av nödvändighet behöver finnas för att få ekonomiskt skillnad och tillväxt. Åh, vilka stora tankar, right? Precis sånt jag vill tänka på. Inte fokusera på mig själv.

Rädsla är även anknutet till karma. Har du inte varit rädd på säg 20 år, kommer rädslan som en saftig käftsmäll när du söker sanning.

För det är då du inser det. Att du kanske inte bör söka den för att den existerar. Av kärlek? Vem vet?

Livet smakar inte alltid Lingongrova. Men det finns enorma lärdomar att ta del av. Blir alltid lika förbluffad över människor som fyller vagnar med jul- och påskmat numera. Särskilt om de är äldre än mig själv. Hur man kan lyckas gå igenom ett helt liv utan att förstå djupare mening än det som står skrivet eller berättas för en. Ridå.

"Oh, Heaven is a Place on Earth!". Kaxigt värre, även om låten är fin. Först nu börjar jag förstå. Även om relativitet aldrig någonsin kan jämföras med Gud.

Vad fan har sex med kärlek att göra? Absolut ingenting.

Är det kärlek att vilja ha någonting? Nej - kärlek är att avstå, att dö.

Efter interna diskussioner har vi kommit fram till att tråden passar bättre i religion.

Medicin och hälsa --> Religion
/Moderator

What is there to know except how to give love and that all love is from God?

1 Johannesbrevet 4
[18] Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. [19] Vi älskar därför att han först älskade oss. [20] Om någon säger: »Jag älskar Gud« men hatar sin broder, då ljuger han. Ty den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett. [21] Och detta är det bud som han har gett oss: att den som älskar Gud också skall älska sin broder.