Citat:
Ursprungligen postat av
Silverryggenn
Är helt enig med dig gällande sista stycket. Ett av vittnena sammanfattar det väldigt bra, jag citerar från s.106
Sara uppger att det är mycket saker i historia som gör att Sara inte tror på henne. Hon har inte hållit sig till en version och är inte konsekvent. Sara tycker även att det är relevant att
är bipolär. Då brukar man medicineras så när hon druckit alkohol och rökt på så kan det så hänt något hos henne som påverkar hennes minnesbilder. Inte minnesbilder, utan hennes
sinnestillstånd p.g.a. reaktion på mobiltelefonen. Sara uppger att det smärtar henne att säga det då hon själv är kvinna
Gissa en gång om ovan person är kallad som vittne 😉
Försvaret kommer givetvis kalla henne som vittne. Det där förhöret är guld för en försvarsadvokat för att så tvivel i åklagarens gärningspåstående.
Däremot verkar vittnet vara mer positivt inställd till Asme än hon är till MÄ, vilket också påverkar bevisvärdet. Om en vän anklagas för något avskyvärt vill man förstås inte tro att det är sant, något som kan färga av sig i ens upplevelser av något. Vi får hoppas att det är så åklagaren resonerat när hon inte beaktat förhöret.
