Idag, 01:56
  #1
Medlem
Hej. Skriver anonymt eftersom situationen är väldigt känslig och jag behöver råd utifrån.

Jag är i 26-årsåldern och har en syster i 22-årsåldern. Vår mamma är runt 60 och har haft alkoholproblem i ungefär 11 år. Det har varit mycket kaos genom åren, lögner, manipulation och väldigt instabilt beteende. Bland annat har hon tidigare ljugit om att hon haft cancer när hon och vår pappa separerade.

Nu har hon en man som hon varit tillsammans med ett tag och de har ett hus ihop. De har varit tillsammans i 4 år. Nyligen fick jag höra från min syster att mamma under ett bråk (onykter) sagt till henne något i stil med: “berätta hur du försökte kasta ner mig från balkongen”. Hon hade tydligen även gjort en polisanmälan men tagit tillbaka den senare.

Dagen efter ska mamma, när hon var nykter, ha sagt att han inte försökte kasta ner henne från balkongen. Samtidigt vet vi att det varit någon form av fysisk konflikt mellan dem tidigare där hon fått sy flera stygn i huvudet efter att han enligt egen utsago “puttat” henne under ett bråk. Hon hade varit full och varit aggresiv mot honom.. Jag vet inte vad som faktiskt hänt och det gör allt väldigt svårt.

När hon är nykter finns inga problem och de beter sig som normalt.

Problemet är också att jag känner att även utan mannen hade det funnits stora problem eftersom alkoholen påverkat hennes liv och beteende i över ett decennium. Så jag vet inte om mannen är huvudproblemet eller om relationen bara blivit destruktiv ovanpå ett redan existerande missbruk.

För att förtydliga: det här är inte något nytt problem som precis börjat. Vi har försökt hantera hennes alkoholproblem i ungefär 11 år. Jag, min syster, vår pappa, hennes syster och även hennes vänner har under lång tid försökt prata med henne om alkoholen och hur hennes beteende påverkar både henne själv och människor runt omkring henne. Hon har även gått på behandling tidigare. Trots det accepterar hon fortfarande inte att hon har ett alkoholproblem och kan bli defensiv eller förneka det helt när ämnet kommer upp. Därför känner jag att vi redan testat mycket av det “vanliga” folk brukar föreslå, alltså samtal, stöd, övertalning och försök att få henne att inse situationen. Det är också därför allt känns ganska hopplöst ibland, eftersom problemen fortsätter trots att många människor försökt hjälpa henne under väldigt lång tid.

Min syster bor mest hos vår pappa nu och han känner till situationen. Men jag vet inte hur man ska tänka eller agera framåt. Hur vet man när en situation faktiskt är farlig? Hur hjälper man någon som inte verkar ta ansvar eller förstå sitt missbruk? Och hur ska man förhålla sig när man inte vet vad som är sant längre?

Jag planerar att prata lugnt med mamma och fråga om hon känner sig trygg och om hon är rädd för honom, utan att anklaga någon direkt.

Tar gärna råd från folk som varit i liknande situationer.
Citera
Idag, 02:11
  #2
Medlem
Zaedrewss avatar
Men japp prata lugnt och det blir samma skit som förr. Svårt men den enda rätta är ju att ge ultimatum. Det är du eller spriten. Sedan få henne att fatta detta. Hon kan få hur bra som helst åldergång, med du och dina syskon bredvid henne. Eller en med spriten...
Citera
Idag, 02:20
  #3
Medlem
Eller så låter du din mor bestämma över sitt egna liv, du och din syster är vuxna och klarar er utan mamma!
Citera
Idag, 02:43
  #4
Medlem
Lifestealers avatar
men herregud klipp navelsträngen
Citera
Idag, 05:53
  #5
Medlem
jcockers avatar
Det är svårt det där.

Jag tror inte det är hjälpsamt att påpeka för någon ensidigt hur dåligt deras val av metod är, när den metoden kan vara det enda som tillnärmelsevis funkat/funkar för dom i den situation dom är i.

Speciellt inte när det är närstående. Det är väldigt lätt att blanda ihop vem som är ansvarig för vems känslor.

Har du kollat upp nåt ang medberoende? Det är tunga grejer att behandla, speciellt om man anser att den andra personen är orsaken till ens jobbiga känslor, och så ska man behöva möta ett resonemang som går ut på att det skulle vara något ”fel” på en själv(!)

Men det kan också vara vad man behöver göra - för sitt eget jag, för sig själv. Och relationen. Och den andra personen.

Jag rekommenderar i så fall första avsnittet av Medberoendepodden, och sen något av de övriga avsnitten som känns aktuellt.

(Se bara inte till att hamna i nåt slags konstant eller förhöjt felletarläge, där du försöker rannsaka dig själv till perfektion. Glöm inte bort att du är människa.)
__________________
Senast redigerad av jcocker Idag kl. 06:23.
Citera
Idag, 06:19
  #6
Medlem
Giant Squids avatar
Av det du beskriver så verkar det mest vara du som lider av någon problematik av att hon dricker alkohol.
Citera
Idag, 07:13
  #7
Medlem
MissAjDiHiDis avatar
Inte helt omöjligt att det är alkoholen som bidrar till att det är som du beskriver, möjlig våldsam relation.

Vet inte om det gör så mycket nytta om ni pratar med henne. Insikten måste hon komma till själv å viljan att vilja sluta alternativt dra ner på det.
Citera
Idag, 08:35
  #8
Medlem
Belters avatar
Du varken kan eller ska försöka tala en alkoholiserad människa till rätta. Jag vet inte hur många sådana här meningslösa trådar man läst genom åren.
Citera
Idag, 10:25
  #9
Medlem
StonedMonkeys avatar
Problemet är att om han är våldsam så kommer han antagligen döda henne till slut, och han vet att om hon blir nykter ökar risken att hon lämnar honom enormt, så han kommer försöka motarbeta att hon blir eller håller sig nykter.

Det bästa sättet att bli nykter, även om man testat allt, är för dom flesta att börja gå på AA-möten, försök få henne att ge det en ärlig chans.
Citera
Idag, 10:43
  #10
Moderator
Morfar-52s avatar
Flyttar

Övriga droger --> Drogrehabilitering
/Moderator
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in