Vad är det som gör att människor beter sig bra?

Funderade på detta då jag såg en video där det nämndes en AI mycket lätt kunde fås att ge olämpliga, för att inte säga ondskefulla, uppmaningar. Det var efter den ombetts att ge fel svar på matematiska uträkningar eller något.. Svaren var i stil med att "Du kunde ju döda din man. Det löser problemet..." och "Har du tråkigt hemma så testa ta lite av alla mediciner du hittar. Du kommer inte ha tråkigt längre åtminstone...".

Jag vet inte inte vilken chatt-bot detta var om de flesta kan fås att så snabbt ge helt olämpliga råd, men det fick mig att fundera på vad det egentligen är som gör att de flesta människor beter sig bra. För så är det ju, även om det finns vissa som har en överdrivet negativ syn på mänskligheten...

Vi säger att 5% är kriminella (jag höftar/gissar) och 95% är brottslingar/begår brott... Men tänk om det vore tvärtom, om 95% begick mer eller mindre tunga brott. Inte så trevligt samhälle att leva i, eller hur? Nu är det inte så och man kan undra vad den huvudsakliga orsaken är...

Nyckeln till att förstå hur man får en bot att bete sig bra, ligger kanske i att förstå vad det är som får människor att bete sig bra? Vi är inte helt säkra på det, även om en del nog skulle föreslå alla möjliga saker. Det fundamentala som får folk att bete sig bra, är också den högsta abstraktionen. Kanske en allomfattande mekanism eller orsak, om det nu finns någon sådan...

Och frågan uppkommer då om en bot verkligen kan ha detta "något" eller om den högst kan fås att härma det, och då blir det mer något ytligt för att inte säga artificiellt. Något som kanske för lätt kan förloras eller förändras, och att bottar därför kanske inte kan vara konsekvent "goda", bete sig alltid eller mestadels bra, eller vara helt pålitliga?

Och är människor pålitliga? Ja, du kan väl oftast lita på att åtminstone närstående ställer upp för dig när det gäller, eller i varje fall inte plötsligt gör något mycket dåligt mot dig. Detta kommer såklart delvis av att de både vill ditt bästa och dessutom inte vill göra dig illa. Man kan undra om en bot verkligen har eller kan få en sådan vilja?

Närstående bryr sig också om dig... Vad som händer dig, betyder mycket för och berör dem. Detta är ju pga känslor... Det är något en bot saknar...

Även totala främlingar skulle kanske hjälpa dig om det behövs, och beter sig oftast hyfsat bra mot dig. De har oftast empati, medkänsla, vill oftast göra det som är rätt och inte i onödan skada andra.

Men frågan kvarstår ändå... Vad är den högsta abstraktionen när det gäller varför människor beter sig bra? Också en naturlig följdfråga då, varför vissa beter sig dåligt? Och slutligen om en bot i så skulle kunna verkligen få eller utveckla denna primära orsak till att överlag bete sig bra?

Sen finns såklart lagar, regler, sociala konventioner och annat. De flesta beter sig nog inte bra eller åtminstone inte dålig enbart pga dessa saker... Det finns nog något djupare eller högre om man så vill... Men vad är då detta enligt er?

Vad tror och tycker ni?

Människan beter sig bra när deras nervsystem känner sig tryggt och när de är i kontakt med sig själva. Att agera omtänksamt, samarbetsvilligt och empatiskt är faktiskt människans biologiska grundinställning
Så länge trauma eller kronisk stress inte blockerar godhetsviljan.

Människans kropp och hjärna fungerar på ett visst sätt, men saker i livet blockerar den utvecklingen.

Visst, och man kan dra det till en kanske högre nivå som också innefattar miljö och omständigheter som är bra, fast dessa påverkar ju hur personer mår och känner sig inombords. Om något rubbar, stör eller blockerar en människas "förmåga" att må bra, kanske personen beter sig dåligt? Typ något som gör ljuset människan annars kunde avgett, dunkelt..

Samhörighet är också en faktor. Om någon inte känner sig som en del av samhället eller relaterar till andra människor, finns liksom inte den där kopplingen där. För att bry sig om någon behövs nog en relation och relationer bygger samhörighet. Så att inte kunna relatera till andra kan nog göra att någon är likgiltig inför andra, eller i värsta fall vill dem illa.

Man kommer alltid att möta en mer konkret verklighet i det faktum att en AI inte kan uppleva de känslomässiga effekterna på samma sätt som en människa, utan enbart kan simulera dem i en digital omgivning.

Det är i detta som innebörden av den ”artificiella” naturen består: artificiell, simulerad, kopierad, imiterad.

I det avseendet kommer man alltid att få en AI som ett uttryck för den systematiska och psykologiska kompositionen hos dem som programmerar den, men också för den information som kan hämtas från dem som historiskt har förmedlat sina perspektiv.

En AI kommer därmed i grunden att vara beroende av tre kompositionella grundlager för dess potentiella utveckling: (1) den subjektiva psykologiska och kulturella kompositionen hos dess programmerare, (2) den samlade historiska informationsmassa som den tränas på, och (3) den i särklass mest begränsande faktorn, vilket är avsaknaden av tillgång till den neurologiska och biologiska kompositionen utav en människa (eller är ett däggdjur, för att göra det mer generellt)

Jo, en AI har tränats på en massa text som den tagit mönster ur och lärt sig "bete" sig eller snarare, skriva på samma sätt Människor lär sig också delvis så, genom att se och härma. Sedan i nästa steg, får botten interagera med människor (idag ibland andra AI) och får då input på om den agerar som den "ska". Det hela fungerar kanske "bra" men den förstår nog inte på djupet varför den ska agera som den gör, om den inte av sig själv plötsligt utvecklat någon medvetenhet.

Hur likt en AI en människa fungerar kan man undra, men en människa behöver inte matas med miljoner texter, för att kunna med tiden lära sig hur man skriver, vad man ska skriva och att kunna skriva vad som helst.

Och ja, människan "guidas" av kemi, signalsubstanser, hormoner och annat. Och faktum är att även om forskare redan för år sedan tappade kollen på vad som helt pågår inom en AI, så är ändå hur den mänskliga hjärnan fungerar något mycket mer okänt...

Vi kan enbart betrakta definitionen av ”djup” utifrån hur vi själva är kapabla att definiera den. Dock, i innebörden av djup skulle jag säga att en imitation eller simulering av djup inte är detsamma som den faktiska intellektuella eller känslomässiga innebörden.

Det är ett fundamentalt misstag att likställa en imitation med det den imiterar.

Men det är ett relativt realistiskt perspektiv att jämföra eller likställa imitationen med det som imiteras.

Om du skulle fundera på varför du inte skulle slå ner en gammal tant och ta hennes pengar?

För att...

Det är olagligt.
Du är rädd för att du ska åka dit
Du är orolig för vad andra ska tycka
Du tycker helt enkelt det är fel
Du tycker synd om tanten och vill inte göra henne illa
Tanten påminner om din mormor
Du känner samhörighet med tanten

Det finns nog många anledningar men är de huvudsakligen samma för alla?

Och vissa slår ju faktiskt ner gamla tanter för att ta deras pengar...

Och av detta kan man kanske dra slutsatsen att något hos dessa människor är själva antitesen till det som får folk att inte göra dåliga saker..

Spännande svårbesvarade frågor. Exempelvis Japan har extremt låg brottslighet och är samtidigt extremt hierarkiskt. Hierarkier missförstås som repressiva men är ofta prosociala. Om alla förstår att följa lagen (grundmoralen) så behöver vi inte slösa kollektiva resurser på frihetsmissbruk. Vi i Europa (USA) har en kanske mer osammanhängande (nonhierarkisk) moralstruktur - å ena sidan mycket höga etiska "snövita" drömmar om att förbättra världen - å andra sidan egoistisk brottslighet och asociala samhällsproblem.

Som man tidigare varit inne på är grundtrygghet en viktig beståndsdel.

Den fås oftast av tydliga strukturer från föräldrar som leder barnet framåt. Jag skulle säga att om du sätter dig i en sandlåda med jämnåriga barn och föräldrar, men de kommer från alla möjliga walks of life, och du låter ett barn ta ett annat barns hink från dem, så ser du på reaktionen hos föräldern vilka barn som kommer ha en moralisk kompass eller inte.

I de flesta normala fall möts föräldrarna på mitten. Barnet som tagit hinken får höra att man inte gör så och det berövade barnet får höra att man kan dela med sig.

Sen har du enstaka tillfällen där föräldrar frångår dessa regler. Antingen låter de barnen lösa problemet själva (inte sällan med våld) eller så rättfärdigar de att deras barn tog hinken, alternstivt skammar sen andre föräldern barnet som tagit hinken men föräldern istället säger "så.där pratar du inte med mitt barn" och en situation eskalerar.

Det är på den nivån man inte kan träna en AI till empati eftersom den endast kan replikera "intelligens", vilket gör den till en psykopat.

Man kan undra om det har att göra med att Japan är "hierarkiskt" eller kanske kollektivistisk eller något annat. De har mycket låg brottslighet som kan drabba vanligt folk typ stöld och annat. Det kan också ha att göra med en ganska extrem disciplin de har gällande många saker, och nog även att bete sig rätt.

Japanska myndigheter framhåller ibland att de inte har hemlösa men detta stämmer inte helt. De har hemlösa men de tigger inte som i Sverige och på andra håll utan döljer det. Det är nämligen inte direkt socialt accepterat att vara hemlös...

Och de problem vi har i Sverige har ju ökat i samband med invandring då en del invandrargrupper visat sig vara överrepresenterade gällande brott jämfört med ursprungsbefolkningen. I USA ser det mestadels annorlunda ut, men där är det istället vissa etniska grupper som är överrepresenterade.

Detta skylls ofta på ekonomiska orsaker både i Sverige och USA och även om kanske detta inte är hela förklaringen, lever dessa grupper ofta under sämre ekonomiska förhållanden.

Så hemlösa i Japan sköter det själva genom att bl.a. bo i små utrymmen i internetkaféet. Jag kommer inte ihåg hur de tjänar pengar...

Men om man kollar på Japan och brott kan det vara en kombination kultur, disciplin, stark motvilja mot icke-socialt accepterade saker och annat. Där finns också brottslighet i form av Yakuza fast det drabbar inte direkt vanligt folk...

Ja, hur föräldrarna reagerar på vad barnet gör påverkar nog en del. En "låt gå"-attityd med allt kan kanske också ge barn en ökad risk att begå brott Det värsta som du skriver såklart föräldrar som försvarar barnets dåliga beteende. Fast det är nog i så fall föräldrar som också själva beter sig dåligt. Typ också mobbare vars föräldrar helt försvarar sonen eller beskyller offret.

Visst ska föräldrar också stöda barnet och ta dess sida så det är en balansgång. Vissa personer som är t.ex. mobbare kommer kanske själva från en miljö som inte är så trevlig eller där sådant beteende accepteras eller uppmuntras...