Man slipper utvisning trots brott mot sina barn

”Umeå tingsrätt beskriver mannens relation till sina barn som god och mycket nära. Enligt domstolen skulle de sannolikt påverkas mycket negativt om pappan utvisades.”

Mannen får fängelse på grund av brott mot just sina egna barn.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/fangelsedomd-man-far-stanna-i-sverige-sedan-offren-vadjat

Kommer domen att överklagas av åklagaren i denna del?
Följer det praxis att barnen framgångsrikt kan vädja om att deras förövare ska slippa utvisning?

Vilket brott, och vilka omständigheter kring brottet, var han full?

Varför skulle åklagaren överklaga menar du?

Barn är ju instinktivt fästa vid sina föräldrar, ofta älskas föräldrar trots oerhörda kränkningar, för sanningen är ju den att till och med dåliga föräldrar bryr sig ner om sina barn, än vi andra och samhället bryr oss om eller älskar andras barn. Sådant är livet, tyvärr.

Barnfridsbrott, han misshandlade deras mamma inför dem.
Jag undrade, jag påstod inget. Det händer ganska ofta att åklagare överklagar domslut.
Jag noterar det du skriver men här undrar jag över juridiken.

Ingen praxis utan detta bedöms från fall till fall.
men om skadan som föräldern orsakat anses som mindre och barnens framtida relation med föräldern förutspås kunna bli bra, kan det anses att det är bättre för batnen att inte tvingas separeras från föräldern.

Jag tycker att det ligger i farans riktning att brottsoffer uttalar sig positivt om sin förövare i sådana här fall. Rädda för repressalier. I vart fall har jag svårt att förstå att en förövare skulle vara positiv i sina egna barns framtid. Det är osannolikt. Jag ser nog detta som ännu ett utslag av rättsapparatens ovilja att utvisa brottslingar.