Är detta mord?

Såg nyss ett avsnitt av Hudson och Rex med följande handling:

En person äter en tablett som innehåller effedrin. Dosen är en om dagen. Personens partner vill göra denne sjuk och byter ut effedrinet mot gift. Tar du en tablett om dagen blir du sjuk men dör inte. Personen käkar fem tabletter om dagen och dör. Partnern säger att han räknade med att den avlidne käkade en tablett dagligen enligt dos och inte femdubbel dos på eget bevåg.

Döms partnern för mord? Han hade ju bara uppsåt att förgifta inte mörda.

Med svensk lagstiftning hade det väl blivit någon löjlig rubricering som "grov oaktsam hantering av farligt ämne". Men om partnern är sanningsenlig så är det väl "vållande till annans död" på sin höjd?

Jag hade gärna likställt det med mord. Precis som rattfyllon som kör ihjäl andra i trafiken borde dömas för mord till lagens hårdaste straff (de har heller inget uppsåt). Men men.

Ja, det är mord med likgiltighetsuppsåt, vilket innebär att gärningsmannen inser risken för en viss brottslig effekt, men är likgiltig inför att den inträffar och agerar ändå.

”Kreativa vapen som du kan tillverka i hemmet gratis”

Tänk att man utsätter någon för systematisk och planerad misshandel i väntan på att personen ska dö.
Om det är en närstående borde det ses som mer allvarligt dessutom.

Skulle jag personligen gradera den typen av brott skulle jag säga att den typen av brott är 10 gånger värre än att råka få ett skott i kroppen men som inte leder till döden då då.
Hade hellre valt att bli överfallen och förnedrad än att systematiskt bli förgiftad.
När tar det slut?
Pågår det?
Inbillar jag mig?
Kan jag lita på människan?
Varför vill den döda mig?
Varför dödar personen inte mig rakt av?
Njuter människan av att se mig lida?

Låter som att det skulle kunna vara en psykopat eller någon riktigt sjuk människa utan empati som skulle klara av att göra något sådant.

Hans Alfredsson har skrivit en novell, "Tio små negerbollar", där en liknande fråga tas upp.

Tio fosterbarn bakar var sin negerboll med arsenik, där inte varje enskild dos är dödlig. Men den glupske och grymme fosterfadern som får dessa som födelsedagspresenter vräker i sig alla, och dör. Något de alla visste skulle hända, då han inte kunde motstå negerbollar.

Naturligtvis en fiktiv berättelse, men den tar upp frågan. Den finns att lyssna på här, https://www.youtube.com/watch?v=8O9N51VbjMA

Borde klassas som mord. Det i grunden kommer ju handla om uppsåt. Dvs ville denna personen att de andra skulle dö. Eller brydde sig inte om det.

Det kan vara vållande till annans död, enligt AI som hänvisar till sajten Lawline.

Allt i för stor dos är trots allt dödligt, och många starkare mediciner i femdubbel dos kan vara dödliga. Även efedrin i sig kan vid överdosering leda till stroke eller hjärtinfarkt hos känsliga individer.

Det kanske kan vara som en form av frihetsberövande också?
Om personen inte klarar av att sköta vardagen och ständigt är bunden till personen som förgiftar den, eller bara sitter inlåst och är oförmögen att ha ett socialt liv utanför hemmets väggar.

Eller som ett sätt att snärja någon. ”Om Person B förgiftar Person A kommer den till slut att ge med sig och bli ihop med Person B. Som belöning slutar Person B att förgifta Person A.

Eller som munchausen. En förälder som hela tiden envisas om att ungen är sjuk för att få sympati och uppmärksamhet sekundärt?

Kanske en galen ”rival” som ser allt i livet som en tävling och därför förgiftar ”motståndaren”?

Jo men man får se detta juridiskt. För mord kan det vara uppsåt. Münchhausens kommer nog bli psyket i många fall. Sedan många dödande kommer innefatta att det var i stunden "bara". Du fan stack ihjäl din bror typ för han sa något. Mord är ju något extra. Att det måste vara uppsåt. Att du redan innan ville ha personen död, och du planerade för det. Därav är ju livs idag straffet för det.

Jäpp. Bråkar du med din bror, och i stridens hetta sliter åt dig en kniv som ligger på köksbordet där ni håller på, och hugger ihjäl honom med den, så är det dråp.

Är det däremot så att ni bråkar, du går därifrån, till affären och köper en kniv, och går tillbaka och då hugger ihjäl honom - så är det mord. För du har då hunnit tänka så långt att du måste införskaffa dig ett vapen, köper en kniv, och söker upp brodern igen för att döda honom - då är det planerat och du har tänkt över det, och införskaffat ett vapen - och gör det sedan. Då är det inget att "det bara hände" längre.

Det krävs ingen planering för mord.