Citat:
Ursprungligen postat av
BiskopBrask
Hejsan bithax
Eftersom tråden ligger under Politik: Inrikes så tolkar jag det som att du har inrikesfokus, och inte vill diskutera politik per se, alltså som en mänsklig aktivitet.
Vad jag vet finns det ingen möjlighet att skapa generella politik trådar på flashbacks forum, utan de måste antingen handla om inrikes eller utrikes. Så jag kan inte diskutera politik som mänsklig aktivitet här.
Citat:
Ursprungligen postat av
BiskopBrask
Jag delar din inrikespolitiska uppgivenhet och ser den som att de filosofiska och ideoligska förmågorna hos valmanskåren är låga. Politiker saknar utbildning. Politiker saknar bildning. Men även gemene man saknar utbildning, bildning och har ett ointresse för filosofiska aspekter på både sitt liv och hur de vill ha samhällsutvecklingen. Jag uppfattar det som att människor är mer intresserade av konsumera och kolla på politik (och tycka om den) än att analysera och bidra med tänkvärda inspel. Alltså mer passivt än aktivt.
När jag ser inrikespolitikernas utspel just nu handlar det om att ge människor mer bidrag, få behålla mer av sin arbete och lön, och andras aspekter på ekonomiska resurser. Men de diskuterar inte den filosofiska aspekten på vad man ska göra av sitt liv och liknande.
Exakt. Vad är meningen med allt ihopa? Att bli rik?
Vad vill sverige att vi som medborgare ska göra, utöver att betala skatt? Ingenting?
Det är en grej som jag också har tänkt på.
Och sen ogillar jag att man hela tiden tittar på svensk kultur och ser det som någonting omodernt.
Det är ändå vår kultur. Det där började man nog med redan på 70 talet när allt skulle vara brutalistiskt och modernt. Bort med det gamla, in med det nya. Inte för att det är bättre utan för förändringens skull.
Citat:
Ursprungligen postat av
BiskopBrask
Jag tänker också på det när jag ser intervjuprogram i TV med politiker och inga journalister ställer filosofiska frågor. Utan alltid konkreta saker hur mycket vill ni höja/sänka koldioxidskatten, hur mycket vill ni ge i bidrag av de pengar som ni dragit in från människors arbete osv.
Det är en sorglig kader politiker och medborgare vi har. Jag tolkar det som ett resultat av bildningsföraktet som rått i Sverige sedan socialdemokraterna fick makten av medborgarna för 80-90 år sedan. Men också att alla åtta politiska parter och deras företrädare förordar samma socialdemokratiska politik. Inget parti säger att de vill avveckla den socialdemokratiska välfärdspolitiken, ingen vill överlåta till människor att göra vad de förmår av sina liv osv. Ingen politiker går till val med att säga att 10 % av lagarna måste tas bort för att ge människor frihet.
Nej det staplas hela tiden på mer regleringar och lagar. Men ingen kommer och säger, nu kastar vi all denhär skiten och gör om systemet så att det blir enkelt och lätt att förstå för alla.
T.ex. skatterna. I stället för alla avdrag, varför inte bara sänka skatten då över lag? Nej, det ska vara speciella undantag och avdrag för specifika saker hela tiden. Och systemet blir mer och mer komplicerat och svårare och svårare att navigera om du inte är expert. Vissa experter kan dra väldigt stor nytta av att de kan systemet, vet vilka bidrag man kan söka, vet vilka avdrag man kan göra osv.
Citat:
Ursprungligen postat av
BiskopBrask
Kanske är det tydligaste exemplet på inrikespolitiskt bildningsförfall att människor tror att samhället och staten är samma sak?
Det kanske jag också faller för ibland, men landet är ju byggt av lag, och lagar stiftas av staten.
Sen kan man skita i lagarna och bara. Om fler gjorde det kanske de skulle ge upp. Ge upp med sopsortera kläder t.ex. för folk klarar inte av det? Folk skiter i det. Då blir det tandlöst. Man kan inte skicka polisen på alla som slänger en strumpa i soprona lixom.
Och det är lite där jag har landat. Jag följer skenhederligt lagar och förordningar. Men sådant som inte makes sense för mig, det skiter jag i, om jag kommer undan med det.
Och när man väl har landat i den inställningen att det handlar om mig och min famlij, kanske mina grannar, men jag skiter i staten Sverige, då börjar man också tänka att det spelar ingen roll om jag röstar på det ena eller andra. Politiken blir bara något som drabbar en, som en åskväder som man måste hantera.