Förmågan att Döda

Bedömer ni att ni skulle ha några problem med att sikta på fienden och kröka fingret kring avtryckaren i en stridssituation?

Den här länken droppades i förbifarten i en annan tråd
http://kornet.nu/blindhona/arkiv/000680.html

Att det skulle vara så har man ju hört på flera andra håll också,
att de flesta soldater under andra världskriget skulle ha undvikit att
döda fienden, aldrig ens avlossat sina gevär, eller siktat vid sidan av eller över fienden för att undvika att ta andras liv. Jag har svårt att tro att folk i gemen är så veka. Men så är det väl kanske.

Nu är det ju mkt svårt att försöka sätta sig in i en sådan här situation utan att verkligen ha varit där, men jag föreställer mig att jag absolut inte skulle ha några som helst betänkligheter om att skjuta för att döda i krig. Snarare utgör det en liten lockelse. Jag spelar sällan datorspel, och inte heller jagar jag, men föreställer mig ungefär samma sköna känsla som att knäppa fienden på datorskrämen, fälla en älg eller skjuta ihjäl fienden på riktigt.

Enligt länken ovan skulle jag alltså vara en "natural born killer", vilket 4% av soldaterna beräknas vara, men att dessa under iaf WW2 stod för hela halva dödandet. Och nog stämmer min bakgrund mycket riktigt in på den typiska NBK:n, på varje punkt.

"Pierson listar vad han påstår är en typisk killers bakgrund och uppväxt. Förstfödd, över- eller medelklass, idrottsman, intelligentare än genomsnittet, ett skarpt sinne för humor..."

Sadistiska läggningar i övrigt har jag inte i någon särskild stor utsträckning, trampar inte hjäl sniglar eller slår ihjäl småkryp för nöjes skull liksom.

Jo, det är ju precis som du skriver svårt med såna här undersökningar eftersom jag tror att säkert 3 av 4 tycker som du gör, men sen när de väl gäller så är siffrorna helt annorlunda. Att veta att man avslutar ett människoliv genom att sakta krama åt pekfingret är en jävligt skrämmande känsla, tycker man inte det så uppfyller man nog kriterierna för en psykopat.

Generellt sett brukar man säga att ju närmare man kommer fienden, desto svårare blir dödandet.

Ja om jag var i krig skulle jag försöka döda fienden men det är inte så att jag dödad folk för "skojs skull" eller så. Så alltså:
Skulle jag försöka döda i krig? Ja.

Edit: Efter att jag hade dödat någon skulle jag självklart skrika något i stil med "yeaaaaaaaaah motherfucker get some!!!11"

Jo, att ha ihjäl någon med kniv känns ju ganska obehaligt, men att skjuta ihjäl personen ifråga, det föreställer jag mig som om det nästan inte vore på riktigt

Kanske är det för att jag sällan faktiskt tar saker och ting på särskilt stort allvar, lägger gärna fokus vid det estetiska, idealiserar, romantiserar...skönheten är grym
Muntert dödförakt gillar jag.

Nyligen dog en nära släkting till mig, jag visste att personen ifråga skulle dö snart, och försökte flera gånger föreställa mig hur jag skulle reagera när dödsbeskedet kom. Jag hade all anledning att känna stor sorg, men trodde inte att jag skulle göra det.

Men faktiskt, när så döden verkligen inträdde, och på begravningen, nog var det tungt. Mycket tyngre än jag bedömt. Dock handlade det inte om särskilt stora propotioner i jämförelse, lite, sorg, sedan en axelryckning och jaha, nu var det över. Vila i frid liksom.

Jag tar inte så hårt på saker och ting. Tror jag.

Jo, det är han eller jag liksom, äta eller ätas. Sådan är naturen. Grymt, men ändå vackert på något sätt. Och jag skulle också skrika yiiiiiiiihaaaaaa om jag träffar ngn.

Döda eller dödas?
Det är inte så jävla svårt val ändå.

Sen så får man ju se det som att det inte är människor man dödar, för så mycket som man hatar dessa människor efter att ha krigat ett tag så är det inte så svårt.

Tror nog det är väldigt lätt att sitta bakom en skärm i en trygg stol och dra slutsatser. Hur man reagerar i verkligheten vet man först efter att man har varit i väpnad strid.

Det är kanske att begära mycket, men finns det någon här som har varit med om det under t.ex. utlandstjänst och vill dela med sig av sina erfarenheter?

Tror faktiskt inte att svenskar på Utlandstjänst har skjutit ihjäl folk? Eller har detta skett?

Om några svenskar inom de närmsta åren skjutit ihjäl andra militärt så är det väl isåfall SSG eller liknande som stått för detta.

Minns ett fall där en svensk soldat i kosovo hade skjutit några skott i luften när en demonstration blev våldsam. Han fick typ en utskällning och straffad eller något. STog på aftonbladet. Alltså några försökte typ skada nån tjej eller nått under demnstrationen och han räddade henne genom att skrämma iväg dom arga människorna..

Det var väl senast i Kongo, iaf officiellt.

Som skrivbordssoldat är det lätt att komma med såna påståenden men om nu en majoritet av soldaterna i WWII siktade på grantopparna istället så är det inte alls omöjligt att ni skulle göra detsamma. Har ni ens gjort lumpen? Det är bara tramsigt att påstå att det är "grymt men vackert" och att man skulle skrika "yiiiihaaaa" när man träffar någon, risken är bra mycket större att du snörvlandes skulle ligga nerbajsad på marken och skaka av kramp samt önska dig bort från eländet...

Man vet inte med säkerhet hur man reagerar i en situation innan man befinner sig i den. Så ÄR det bara.

Jag har sett de siffrorna förr, men jag har också för mig att S L A Marshall (som länken refererar till) har fått en hel del kritik. Generellt gäller dock att andelen som faktiskt sköt mot fienden ökade när man införde mer realistiska övningsmetoder, som människoformade skjutmål m m.


Visst är det så. Ett återkommande tema i biografier och intervjuer är hur en del soldater som varit stjärnor och superstridisar under utbildningen bryter ihop eller maskar i skarpt läge, medan en del fredstida stolpskott visar sig vara riktigt dugliga soldater.


Forskningen visar tydligt att det är en stor psykologisk skillnad på att döda på nära håll jämför med på avstånd. Faktum är att när skjutvapnen infördes så gick dödligheten på slagfältet upp av just det skälet: det var helt plötsligt en mycket större andel av soldaterna som deltog aktivt i striden.


Jag är ganska säker på att det har skett i både Jugoslavien, Kongo och Afghanistan (och inte bara SSG). För ett tag sen så var t ex vanliga svenska utlandssoldater inblandade i en flera timmar lång eldstrid när de försvarade en camp i Afghanistan.

Kom också ihåg att man inte nödvändigtvis vet om att man har dödat någon. Flera soldater kan skjuta på samma mål, målet kan befinna sig helt eller delvis i skydd, en fiende kan bli träffad men ändå hinna i skydd och dö senare o s v.