Var det rätt att Birgitte Bonnesen VD på Swedbank friades av Högsta domstolen?

Om du hör av dig till en journalist på Expressen och ljuger och säger att du såg Kjell Höglund mörda Olof Palme, då kommer du inte hamna i trubbel för det. Om Expressen däremot sen publicerar en artikel där de säger att ”enligt källor” har Kjell Höglund mördat Palme, då kommer Expressens ansvarige utgivare åka dit för förtal.

Det är det som är hela tanken med meddelarfriheten. Varje individ får, anonymt eller öppet, lämna uppgifter för publicering till de medier som omfattas av TF/YGL. Om publiceringen sen skulle vara problematisk eller lögnaktig är det en och endast en person som ställs till svars för det: den ansvarige utgivaren. Journalisternas källor ska inte hamna i knipa.

Det kan förstås tyckas larvigt att behandla Birgitte Bonnesen som om hon vore en journalistisk källa, men som Högsta domstolen går igenom här är det precis så det ligger till.

HD’s slutsats är alltså att du kan begå brott så länge du gör det offentligt. Att ljuga i media är ok.

Om du hör av dig till en journalist på Expressen och ljuger och säger att du såg Kjell Höglund mörda Olof Palme, då kommer du inte hamna i trubbel för det. Om Expressen däremot sen publicerar en artikel där de säger att ”enligt källor” har Kjell Höglund mördat Palme, då kommer Expressens ansvarige utgivare åka dit för förtal.

Det är det som är hela tanken med meddelarfriheten. Varje individ får, anonymt eller öppet, lämna uppgifter för publicering till de medier som omfattas av TF/YGL. Om publiceringen sen skulle vara problematisk eller lögnaktig är det en och endast en person som ställs till svars för det: det ansvarige utgivaren. Journalisternas källor ska inte hamna i knipa.

Det kan förstås tyckas larvigt att behandla Birgitte Bonnesen som om hon vore en journalistisk källa, men som Högsta domstolen går igenom här är det precis så det ligger till.

Nu var ju inte hennes uttalanden anonyma så meddelarfriheten är bara nys.

Men hur kan det anses vara en meddelarsituation, där f.ö. meddelaren har rätt till anonymitet, när hon offentligt i media sprider felaktig information för att vilseleda marknaden? Det liknar ju inte alls hur meddelare brukar agera, d.v.s. att påvisa olika missförhållanden. Det är ju inte alls vad hon gjort utan precis tvärt om alltså. Hon har ju dolt dem!

Läser man TF 1:7 respektive YGL 1:10 framgår att man inte behöver vara anonym för att omfattas av meddelarfriheten. Normalt sett vill många journalistiska källor naturligtvis vara anonyma. En visselblåsare kan i teorin drabbas av alla möjliga olika slags repressalier. Men om en uppgiftslämnare inte har använt sig av sin rätt att vara anonym (t.ex. genom att skicka in en insändare till en tidning i sitt eget namn), eller om uppgiftslämnaren visserligen begärt att få vara anonym men hans identitet ändå har blivit känd på något sätt, så omfattas uppgiftslämnaren fortfarande av meddelarfriheten.

Om du hör av dig till en journalist på Expressen och ljuger och säger att du såg Kjell Höglund mörda Olof Palme, då kommer du inte hamna i trubbel för det. Om Expressen däremot sen publicerar en artikel där de säger att ”enligt källor” har Kjell Höglund mördat Palme, då kommer Expressens ansvarige utgivare åka dit för förtal.

Det är det som är hela tanken med meddelarfriheten. Varje individ får, anonymt eller öppet, lämna uppgifter för publicering till de medier som omfattas av TF/YGL. Om publiceringen sen skulle vara problematisk eller lögnaktig är det en och endast en person som ställs till svars för det: den ansvarige utgivaren. Journalisternas källor ska inte hamna i knipa.

Det kan förstås tyckas larvigt att behandla Birgitte Bonnesen som om hon vore en journalistisk källa, men som Högsta domstolen går igenom här är det precis så det ligger till.

“HD tog inte ställning till skuldfrågan”
Det är en förenkling som blir fel.
Det HD gör är att först klargöra vad som krävs för att ett brott ska anses styrkt, särskilt i ljuset av yttrandefriheten.
I fallet med Birgitte Bonnesen kom de fram till att kraven för grovt svindleri inte var uppfyllda – framför allt eftersom uppsåt inte kunde bevisas.
Det är alltså inte så att HD “inte tog ställning”, utan att de tog ställning och fann att skuld inte var bevisad.

“HD tog inte ställning till skuldfrågan”
Det är en förenkling som blir fel.
Det HD gör är att först klargöra vad som krävs för att ett brott ska anses styrkt, särskilt i ljuset av yttrandefriheten.
I fallet med Birgitte Bonnesen kom de fram till att kraven för grovt svindleri inte var uppfyllda – framför allt eftersom uppsåt inte kunde bevisas.
Det är alltså inte så att HD “inte tog ställning”, utan att de tog ställning och fann att skuld inte var bevisad.