dna och släktforskning för att hitta rätt person

Nu är ju Brattåsmordet aktuellt. Man har hittat dna på brottsplatsen och hittat en misstänkt. Efter (nästan) ett år. Peter Sjölund löste Linköpingsmorden på 5 veckor. Ett mord som polisen jobbat med i 16 år och hundratals poliser. Men man vill inte anlita Peter Sjölund. Polisen anställer någon annan.

Och nu börjar man diskutera vad lagändringen innebär. Och det är många begränsningar som jag inte förstår. En begränsning är att man inte får använda släktforskning för att fastställa indentitet på en död person.

Kan någon här på forat förstå varför ?

Det viktigaste är ju inte just Peter Sjölund utan att man får använda DNA databaser för uppsökande av brottslingar. Det förbjöds ju först, men nu äntligen är någon lag ändrad (4 år senare, helt obegripligt varför Sverige alltid är sist på bollen)

Det där fetade är aktuellt i Borås. Det är helt enkelt en lapsus från lagstiftaren. Men det kanske ändras snart.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/pickesjon-fallet-gackar-polisen-ny-efterlysning-om-styckade-mannen

Det viktiga är ju att anlita en skicklig släktforskare. Oavsett vad han heter. Peter S löste ett mord på 5 veckor. Polisen har anlitat någon som är något på spåret efter 40 veckor. Jag tror inte polisen är så intresserade av att lösa mord med släktforskning...

Lagen kommer förmodligen ändras för att möjliggöra identifiering av avlidna, låter ju rimligt att polisen ska kunna göra det.

Bara om det handlar om brottsutredning.
Även vid brottsutredning så gäller inte detta all släktforskning, man får bara använda DNA från släktforskning där de som lämnat DNA också gått med på att det får användas till brottsutredningar också.
Detta handlar inte bara om Svensk lag, det handlar om GDPR.
DNA som lämnas till släktforskning räknas som personuppgifter och skyddas av GDPR och får därmed enbart användas i de syften som godkänts vid lämnandet av DNAt.

Ja, det är ju just för brottsutredningar det kan vara användbart. Däremot kanske det inte kommer vara så effektivt som man kan tro i dessa fall eftersom dessa oidentifierade kroppar förmodligen inte är etniska svenskar i de flesta fall, utan härstammar från länder utan lättillgänglig och tillförlitlig släktinformation.

DNA som lämnas vid släktforskning är skyddat av GDPR. Det får enbart användas till det som avlämnaren har samtyckt till.
Det gäller även vid brottsutredning.

Ändringen i svensk lag ger polisen rätt att använda databaser för släktforskning vid utredningar om grova brott.
Men de får enbart använda sig av databaser där användarna aktivt valt att godkänna att informationen får användas vid brottsutredningar.

Möjligen är det därför polisen inte anlitar Peter Sjölund. När han användes för att lösa Linköpingsmorden så gjordes inte sökningarna på ett lagligt sätt. Man kollade alla databaser man kunde oavsett samtycke eller inte.

Sant, numera finns dock släktforskning via DNA och liknande varianter där man bara kollar sitt genetiska ursprung globalt och är globalt tillgängligt.
Polisen kan jämföra mot databaser i hela världen.

En stor begränsning är dock just GDPR. Man får bara använda databaser där användarna aktivt samtyckt till att deras DNA får användas vid brottsutredningar.

Vad Sjölund bidrog med var väl inte DNA-analyser per se, utan med sin traditionella släktforksningskunskap? Eller?

Men även om det blir träff på personens släktingar som har skickat in sitt DNA till databasen så måste ju polisen lista ut personernas släktträd, vilket görs med hjälp av folkbokföringsuppgifter och liknande, i syfte att hitta personens identitet. Om personen är svenne blir detta mycket enklare på grund av den detaljerade folkbokföringen som har funnits i flera hundra år i Sverige. Om personen är irakier blir det extremt mycket svårare om inte omöjligt på grund av brist på tillförlitlig information.

PKU-registret användes för att lösa mordet på Anna Lindh.

PKU-registret är blodprov från nästan alla som fötts i Sverige sedan 1975. Det tas automatiskt om inte föräldrarna aktivt motsätter sig det (men inget krav på att informera föräldrarna finns).

GDPR handlar väl om vilken information man har rätt att spara och hur den ska sparas. Den kräver bland annat att det ska finnas goda grunder till att informationen sparas, och motiveringen för PKU-registret är officiellt för forskningssyfte. Det betraktas uppenbarligen som motiverat eftersom det finns kvar.

Så då återstår bara frågan om GDPR säger att polisen inte får använda sparad information. Jag tvivlar starkt på att GDPR säger att sparad information inte får användas i brottsutredningar. Varför skulle man införa en sådan svepande och märklig begränsning?

Det är inte GDPRs område eller syfte att bestämma hur polis får använda information - tvärtom så gör GDPR undantag för när det t.ex. är nödvändigt för att lösa saker juridiskt.

Var går denna lag att läsa egentligen? Jag är dels skeptisk till att GDPR skulle vara orsaken, men också nyfiken på att veta hur vilken-lag-det-nu-är motiverades.

Jag tror att det är en äldre lag, eller i alla fall en tolkning av en äldre lag. Möjligen så kan någon paragraf ha flyttats från en annan vid diverse reformer