Barnlösheten ökar för att kvinnor väntar för länge

De flesta unga kvinnor gör inte allt detta. De kanske studerar till socionom eller något låggradigt. Börjar jobba, vill ha in en stadig inkomst. Snacket om att tjejer skaffar en ny sexpartner var tredje dag är absolut inte sann och de flesta kvinnor har inte pengar eller tid att resa och festa hela tiden. De flesta bygger bara sitt vardagsliv.

Däremot finns en osäkerhet som genomsyrar hela samhället, att man inte vågar ha tillit till själva varandet. En del gör abort för att det inte "passade" just då, och de skaffar en unge ett år senare. Människor lever i kronisk rädsla nuförtiden, de vågar helt enkelt inte skaffa en unge och bara se vad som händer.

Det sagt så kommer de alltid finnas en minoritet som inte vill ha barn och det ska man respektera.

Mycket kloka ord, zombie-nation!

Att kvinnor är sexuellt selektiva av sin natur, fyller en funktion. De finner en bra man som de vill leva med och få barn med. Om mannen vill. Bättre att kvinnan väntar med barn tills hon funnit rätt man att skaffa barn med, än att hon tar första man som hon egentligen inte vill ha och får barn med honom. Bara för att skaffa barn till Svea Rike och av sin egen barnlängtan. Som sedan blir det där skilsmässobarnet som ska skjutsas fram och tillbaka som ett brev.

Skulle unga män vara engagerade i detta med vikten av att parbilda och skaffa barn innan både han och kvinnan är över 35, så skulle fler barn garanterat födas.

Håller med här och nej, kvinnor ska absolut inte vara inkubatorer för nya små kuggar i maskineriet. De råkar ju vara människor de också. Ni måste föda för att samhället måste se ut som idag med överkonsumtion.

Tänk om vi skulle råka behöva byta ekonomiskt system på grund av detta, tänk om de kunde leda till ett samhälle där man värderade varandra och naturen mer, att man jobbade mindre, stressade mindre, blev mindre sjuk och helt enkelt inte konsumerade mer än man behövde? Och udda människor skulle kanske t o m fick tillföra något? Man kanske kunde ha rätt människa mer på rätt plats än idag?

Men nej, det går ju inte, vi måste ju ha det så dåligt som möjligt, för springer man inte fort fort i ekorrhjulet är man lat. Faller man ur det och bryter benet, då är man hemsk som kostar pengar så fall för bövelen inte ut. Tänk inte ens på att kanske få tänka på annat än produktion och konsumtion. Hur skulle det se ut, med folk som tänkte fritt?

De flesta hittar aldrig rätt partner. Sorgligt men sant.

Jo, om allt klaffar är väl ditt exempel kanske det idealiska.
Dock tror jag att ungdomar idag börjar oroa sig för hur det skall gå om saker och ting inte faller på plats på det viset, och så börjar man vänta på bara nästa lilla grej som i alla fall måste bli rätt.
Grundförutsättningen är trots allt att man hittat rätt partner.

Själv fick jag min äldste när jag var 20 år gammal, och visst, det var inte alls planerat, men om man slarvar så som vi gjorde så räknar man nog någonstans med att det kan bli så, åtminstone om man inte tycker att abort är ett alternativ.
Det jag vill framhålla är att det inte går åt helvete bara för att man råkar göra saker i "fel" ordning. Visst kan det bli lite krångligare, men man löser det ändå, och det är väldigt roligt att kunna umgås med sina vuxna barn innan man själv blivit gammal.

Sedan de här fullständigt groteska summorna som nämns angående hur mycket barn kostar, får mig att undra hur folk egentligen lever i dagens läge. Man får väl för helvete lära sig att rätta röv efter stol och inte vara så djävla ängslig.

Det är nog det största problemet trots allt. Logistik går alltid att lösa.

1. Din könstillhörighet framgår mellan raderna.

2. Det finns två alternativ. Antingen är det det ena eller det andra. Det lär med andra ord inte göra särskilt mycket för din anonymitet att dölja det. Medan de detaljer du ständigt redogör för kring dig och din partner är betydligt mer troligt att hota din anonymitet. Så det blir ju rätt löjligt. Mer troligt då att du försöker använda din "dolda" könstillhörighet för att skaffa dig fördelar i debatten, kunna uttala dig å båda könens vägnar osv.

3. Jag tänker inte avslöja detaljer kring mitt privatliv.

Absolut finns det kvinnor som verkligen inte vill ha barn, men jag tror att det finns desto fler som intalar sig att de inte vill därför att förutsättningarna inte känns rätt, och visst har de blivit sämre än för ett par tre generationer sedan, tyvärr är det så.
För övrigt tycker jag inte alls det är fel att festa och resa när man är ung, och det var just under en lång ryggsäcksresa som min hustru och jag råkade avla vår äldste, så den mer ansvarslösa ungdomstiden fick ett abrupt slut. Vi hade verkligen ingenting när vi kom tillbaka till Sverige, men hör och häpna, det ordnade sig ändå, och med facit i hand hade vi inte velat ha det på något annat sätt.
Man får trixa lite, turas om med att gå i skolan osv., men visst fan går det att lösa. Resa behöver man inte heller sluta med, det är jätteroligt att resa med barn också.

Yes, det viktigaste är att hitta rätt person att få barn med.

Låter fint som du beskriver det!

Själv hade jag föreställningen i tonåren om att jag skulle ha fast anställning och vara gift innan 25. Få mitt första barn vid 25 (har verkligen velat ha barn sedan 20 års ålder!). Det andra vid 27 och så någon sladdis efter 30. Starta eget företag efter 30 osv.

Inget blev så! Kvaddade ryggen i jobbet, så fick lägga ner de jobbplanerna på fast anställning och eget företag och se mig om efter utbildning i en tjänst där jag kunde jobba trots kvaddad rygg. Så utbildningen var inte klar innan 25. Och gift var jag inte heller. Även fast jag haft seriösa relationer och varit kär. Den andra måste ju vilja också. Så utbildningen klar efter 25. Sedan två relationer till som inte ledde till giftemål eller barn........ Vid cirka 32-33 började jag tänka att jag nog skulle få leva som ofrivilligt barnlös singel för resten av mitt liv. Tänkte "ja, men då är det så. Jag får göra det bästa av mitt liv ändå. Se till att det blir bra ändå!".

Och så vände det! Träffade den vackraste jag någonsin sett. Med en behaglig och härlig personlighet, charm osv. Vi blev störtförälskade i varandra. Förlovade oss etc. Och vi har fått två fantastiska barn, båda födda efter att vi båda passerat 35. Nu närmar vi oss 50/är kring 50.

Det är fint att ha hemmavarande barn när man är i den här åldern också! Man är varken ung eller gammal. Har bra med livserfarenhet, men är samtidigt fortfarande vital.

Ingen av oss "väntade för länge med barn". Utan vi hade bara inte funnit någon som ville ha barn med oss... Inte funnit rätt person att få barn med. Inte funnit varandra. Förens så sent.
Och jag är så glad och tacksam över att jag fick just våra barn! Som du skriver: kärleken man känner för sina barn är obeskrivlig. Glad också att jag har barnen med just min partner!

Tacka judarna som uppfann feminismen för att få två beskattningsbara inkomstkällor per hushåll. Dem hade dock inte räknat med att det skulle medföra rekordlågt barnafödande.

1. Hahahaha! Nej, det gör den inte. Jag trixar rätt medvetet med de där. Så att det ibland ska verka som jag är man och ibland ska verka som att jag är kvinna. Du har helt enkelt bara gått på några av mina trix. That´s it.

2. Hehe! återigen: trix. Helheten stämmer. Detaljer gör inte alltid det. Så nope. Går inte att läsa av vem jag är utifrån det heller. Och jo: jag döljer min könstillhörighet, min exakta ålder, min partners könstillhörighet och exakta ålder, mina barns exakta åldrar, mitt nuvarande jobb, vart jag bor etc. Just för anonymiteten.

Och nej, det ger mig inga fördelar i debatter. Inga nackdelar heller. Det skulle snarare ge mig hårdare fördelar i debatter om jag skrev ut min könstillhörighet. Men också hårdare nackdelar. Att inte skriva ut min könstillhörighet gör det hela mer... lamt, i debatter. Dvs. Varken fördel eller nackdel. Mediokert, bara. Försök att fatta detta. Så kanske du också fattar att det enkom är för anonymiteten jag håller min könstillhörighet hemlig.

Är jag kvinna, tex. så kan folk lista ut att jag är jag som har jobbat med mig i en mansdominerad bransch. Är jag man tex. så kan folk lista ut att jag är jag som känner mig och vet om en man med min etnicitet och vissa andra detaljer som jag faktiskt har uppgivit. Jag blir alltså mycket mer anonym om jag håller käften om min könstillhörighet! De detaljer jag har skrivit om (tidigare jobb, min etnicitet etc.) har jag dock använt mig av just vid debatter. Så. Försök nu få in detta: att det är för anonymitetens skull jag håller käft om min könstillhörighet!

3. Du har ju i princip redan svarat på frågan ändå... Så...Dock är det viktigt för denna debatt att faktiskt kunna ange om du har kids. jag vet ju, du har avslöjat det förr. Men andra vet ju inte.

Det är män som som är orsaken till autism, vad du än vill tro