Bestrida faktura hos Riksbyggen

Ja, TS har gjort en felaktig felanmälan och dessutom ljugit om felets karaktär. Detta agerande har lett till kostnader som nu ingen vill betala.

Kan möjligen gå att lirka sig ifrån fakturan men det resulterar troligen i att TS svartlistas av föreningen och Riksbyggen.

TS berättade bara om problemet, dvs. att inget vatten kom ur sin kran. Jag ser inte vad som skulle vara ljug här eller felaktig karaktär. Jag ser inte varför det är uppenbart att bostadsrättsinnehavaren skulle betala när det kommer hem två killar som ska undersöka felet, där felet enbart utifrån felbeskrivningen inte är klargjort om det beror på ett fel som fastighetsskötaren ansvarar för eller inte (det är inte alla som klarar av att identifiera felorsak när det inte kommer vatten ur en kran). Dels har de inte sagt att det skulle kosta något, och dels så ansvarar de för driften i huset och får förmodligen betalt av bostadsrättsföreningen för att åta sig uppdrag som rör skötseln av fastigheten, antingen till ett fast pris per år eller per timme/arbete de utför, eller en kombination. Dessutom har inte TS uttryckligen begärt att killarna ska komma (det gjordes på Riksbyggens initiativ som respons på felanmälan) utan har bara meddelat att det inte kommer vatten ur kranen.

Som en parallell kan man annars ta situationen när man reklamerar en vara där företaget vill ta ut en felsökningsavgift eftersom de inte hittade något fel som företaget ansvarar för. Då anser Konsumentverket att en förutsättning för att företaget ska få ta ut en sådan är att företaget informerat om detta i förväg (https://www.konsumentverket.se/konsumentratt-process/reklamera-vara/#4QEaIhQpqaFiTi3RpBHyIP,8h0smbNTwouDt9l4jWXpG).

Det finns också en ytterligare rättighet i 37 § Konsumenttjänstlagen: "Har konsumenten uppdragit åt näringsidkaren att företa enbart förberedande undersökning för att utreda omfattningen av eller kostnaden för en tjänst, är konsumenten inte skyldig att betala för undersökningen, om han på grund av sedvana inom branschen eller i övrigt har haft skäl att anta att undersökningen skulle göras utan ersättning.". För det första kan det nog ifrågasättas om en felanmälan med meddelandet "det kommer inget vatten ur min kran" ens kan tolkas som att TS gett ett uppdrag åt Riksbyggen att utreda omfattningen eller kostnaden för en reparationstjänst av sin kran, eller om det snarare bara bör ses som en fråga "jag vet inte vad jag ska göra nu när jag inte får vatten, vilka steg bör jag ta för att lösa det här?". För det andra är det, i alla fall där jag bor och enligt min erfarenhet, praxis att en första offert från hantverkare är gratis, oavsett om den tas fram på distans eller om det kommer någon gubbe och kollar. För det tredje, TS har inte haft skäl att tro att felanmälan var behäftad med någon kostnad då de inte informerat om att det kostar, plus att killen som var där tydligen ska ha sagt "gör du det själv kostar det inget", samt att en simpel felanmälan till dem som sköter driften av bostadshuset vanligtvis inte är förenad med någon kostnad (situationen hade varit annorlunda om TS hört av sig till en separat VVS-firma som inte har någon koppling till föreningen). För det fjärde så föreskriver paragrafen rent logiskt bara en rättighet, nämligen att konsumenten inte behöver betala om vissa krav är uppfyllda. Den föreskriver ingen skyldighet att konsumenten tvärtom ska betala när det motsatta gäller, utan i sådana fall får då bl.a. allmänna avtalsprinciper gälla. Författningskommentarerna till denna paragraf säger "Självfallet måste det dock fordras att näringsidkaren på ett tydligt sätt har gjort klart för konsumenten att denne skall betala för undersökningen i fall då konsumenten annars på grund av omständigheterna har skäl att anta motsatsen.". En ytterligare omständighet för att konsumenten har skäl att anta att undersökningen inte är förenad med någon ersättning är att det påstådda avtalet ingicks på ett sådant sätt där distansavtalslagen är tillämplig, och enligt denna måste näringsidkaren informera om priset i förväg samt i en bekräftelse innan tjänsten påbörjas, och i detta fall saknades denna information.

För att företaget ens ska ha rätt till betalning är det en allmän rättsprincip att ett företag enbart kan kräva betalning om de har ingått ett avtal med kunden. Vid tvist i domstol ligger bevisbördan på företaget att de ingått ett avtal. Jag tror knappast en domstol skulle se en felanmälan "det kommer inte vatten" som ett bindande anbud för ett ingående av avtal där Riksbyggen mot betalning ska felsöka kranen (även om detta blir aktuellt gäller fortfarande 2 kap. 9 § distansavtalslagen). Inte heller bör "jamen då kommer vi och kikar!" kunna ses som ett anbud från företaget eftersom det snarare verkar vara en bekräftelse på att företaget åtar sig att felsöka det som TS tidigare anmärkt på.

Notera att bestämmelserna i distansavtalslagen vad gäller bundenhet av avtal som ingås online med betalningsförpliktelse och ångerrätten har högre prioritet oavsett än eventuellt påstående från företaget "kunden borde betala eftersom det är skäligt med en undersökningsavgift".

Det Riksbyggen åtminstone borde ha gjort är att under telefonsamtalet fråga: "Vill du att vi kommer och undersöker din kran? Om det är kranen det är fel på och inte rören i fastigheten det är fel på så kommer vi isåfall debitera dig x kronor för undersökningen, då den ligger utanför vårt ansvarsområde.". Isåfall hade detta blivit ett anbud som TS skulle behövt acceptera. Detta hade satt företaget i en väsentligt bättre situation.

Kap 2 i distansavtalslagen gäller för lös egendom.

En blandare i badrummet är fast egendom. För arbeten på fast egendom är konsumentskyddet betydligt mer ihåligt.

Ett tips är att prata med någon som kan entreprenadjuridik. Konsumentrådgivare etc. brukar vara dåliga på frågor som rör hantverkare.

Detta är nog så viktigt. Kan kanske kännas abstrakt om man bor i Brf med 1000 lägenheter, betydligt mindre abstrakt om det är 10.

TS verkar tro att han är hyresgäst hos Riksbyggen men så är det ju inte. TS är delägare i en bostadsrättsförening och den har avtal med Riksbyggen om felanmälan och liknande.

Tillämpningsområdet är för följande två fall:
1. överlåter eller upplåter lös egendom till en konsument
2. utför en tjänst åt en konsument

I punkt ett menas i princip leverans av (lösa) varor.
I punkt två, om en tjänst utförs spelar det ingen roll vad tjänsten avser, så länge den inte täcks av de undantag som finns i 1 a §. Arbete på både fast och lös egendom omfattas därmed av lagen.

Sannolikt lägger du ner en massa jobb i onödan på att försöka hitta tillämpliga rättsfall.

Detta fall är säkert unikt för TS men knappast för Riksbyggen. Vi har inte all fakta men är övertygad om att Riksbyggen reglerar kostnaden i dessa fall i villkor när man gör en felanmälan som TS missat. Det kan också framgå av stadgar.

Det spelar oftast ingen roll vad distansförsäljningslagen säger när det kommer till tjänster. Tjänster kan inte returneras som en fysisk vara. Antigen förhandlar man bort distansförsäljningslagen vilket är fullt tillåtet eller så faller den ändå. Förhandlar men inte bort den har ändå utföraren rätt att fakturera skäliga kostnader för nedlagt arbete om köparen avbryter.

I detta fall är tjänsten utförd och går inte att ångra utan att TS är skyldig att betala för det nedlagda arbetet.

Så här ser det ut i en förening. Tämligen tydligt.

https://www.brfkistatorn.se/kontakt/felanmalan?utm_source=chatgpt.com

Mitt svar baserar sig på den information TS givit, nämligen att det inte står något i stadgarna och att det inte heller fanns några villkor vid felanmälan. Jag har själv kollat lite på Riksbyggens hemsida och kan inte heller själv hitta några sådana.

Ehh..., nej? Den lagen är inte dispositiv utan tvingande till konsumentens fördel. Detta följer av 1 kap. 4 §: "Ett avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.". Den går därför inte att avtala bort.

Eftersom utförda eller delvis utförda tjänster inte kan "returneras" så har lagstiftarna valt att konsumenten istället ska ersätta näringsidkaren ett proportioneligt belopp av tjänstens totala pris för den del som har utförts. Men det är endast under förutsättning att näringsidkaren gett fullständig information om ångerrätten, och informerat om att konsumenten kan bli skyldig att ersätta för dessa kostnader, samt att konsumenten uttryckligen begärt/samtyckt till att tjänsten ska påbörjas under ångerfristen. Jag har inte sett något som pekar på att samtliga dessa tre punkter är uppfyllda här, det lutar snarare åt att inga punkter är uppfyllda. Läs gärna https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:62022CJ0097 där EU-domstolen beslutade att konsumenten inte ska behöva betala något för fullständigt utförd tjänst då den utövat ångerrätten där näringsidkaren glömt ge all information om ångerrätten.

Jo, du kan som konsument avsåga dig ångerrätten för att få tjänsten utförd direkt. Och i det aktuella fallet är tjänsten utförd i sin helhet och då kan företaget också ta ut hela kostnaden. I annat fall hade företagen väntat två veckor på att felsöka…

Den infon du söker hos Riksbyggen finns men du behöver i de flesta fall vara inloggad. TS har helt enkelt varit slarvig med att ta till sig information och får nu betala.

Jaha du tänker så!
Det du tänker på är bestämmelsen om att ångerrätten inte gäller fullgjorda tjänster, om tjänsten påbörjats med konsumentens uttryckliga samtycke och med konsumentens medgivande om att ångerrätten inte finns längre när tjänsten har fullgjorts.
Men såvitt jag förstått så har detta inte skett i det här fallet, och undantaget är därför inte tillämpbart i denna situation.

Jag har faktiskt läst om företag som väntar i två veckor att påbörja tjänsten just för att de inte orkar med att konsumenter ska ångra sig under ångerfristen
Se t.ex. https://lagen.nu/dom/md/2005:37.