Det har förekommit en del ganska omvälvande påståenden rörande speciellt kommande arbetslöshet. Men också genomslag av det som brukar kallas AI.
På Universitet och liknande görs undersökningar och publikationer som rör just AI's påverkan på produktivitet, och påverkan på antalet anställda.
Jag tänker mig att man kan ha en tråd där man just samlar de akademiska resultaten och diskuterar dessa. Jag kan se att de avviker ganska drastiskt från den retorik om basic income och liknande som florerar. Men som kanske mer baseras på känslor än på faktiska mätningar.
En första artikel har vi här: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=6466706
Denna är gjord med personal från FED i Atlanta och div Universitet. Man har gjort intervjuer med 6000 olika CEO och CFO, om påverkan från AI. Och sagda påverkan sträcker sig då 3 år fram i tiden, så det är mer överblickbart och mindre grad av spekulation. Företagen är i USA, UK, Tyskland och Australien.
Denna artikel är från Mars 2026 så det är ganska färska resultat.
En sammanfattning av resultaten är:
1. Ca 70% av företagen använder redan AI.
2. Knappt någon påverkan från AI de senaste 3 åren. Dvs ungefär ingen påverkan från AI på produktivitet och anställda under de senaste åren som gått.
3. Kommande 3 åren förväntas påverkan. Produktiviteten förväntas öka med 1.4%. Levererat värde öka med ca 0.8%. Och antalet anställda förväntas minska med 0.7%.
4. I motsats till detta förväntar sig enskilda anställda, som tillfrågats, att antalet anställda tvärtom skall öka med 0.5% till följd av AI.
Detta gäller företag som använder AI och förväntas införa AI i sina företag. Företag som levererar AI-tjänster kan då tänkas absorbera en del personal som minskas ned på de undersökta företagen.
AI skulle därmed under de kommande 3 åren kunna bidra med en årligt BNP-ökning på ca 0.28%-enheter, och detta resultat gäller generellt i samhället. Dvs inget som går att märka i det dagliga livet. Ovanpå det hamnar att man i offentlig sektor kanske inte får någon nämnvärd påverkan alls. Där finns ingen konkurrens som driver produktivitetsökning. Så total påverkan för Sverige skulle kanske snarare bli 0.2%-enheter på årlig BNP ökning.
(Graferna ligger i slutet på artikeln).
Det som skall diskuteras är då:
* Resultaten och deras prediktionsvärde och påverkan på samhället.
* Skillnader mellan olika forskningsresultat, och eventuella orsaker.
På Universitet och liknande görs undersökningar och publikationer som rör just AI's påverkan på produktivitet, och påverkan på antalet anställda.
Jag tänker mig att man kan ha en tråd där man just samlar de akademiska resultaten och diskuterar dessa. Jag kan se att de avviker ganska drastiskt från den retorik om basic income och liknande som florerar. Men som kanske mer baseras på känslor än på faktiska mätningar.
En första artikel har vi här: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=6466706
Denna är gjord med personal från FED i Atlanta och div Universitet. Man har gjort intervjuer med 6000 olika CEO och CFO, om påverkan från AI. Och sagda påverkan sträcker sig då 3 år fram i tiden, så det är mer överblickbart och mindre grad av spekulation. Företagen är i USA, UK, Tyskland och Australien.
Denna artikel är från Mars 2026 så det är ganska färska resultat.
En sammanfattning av resultaten är:
1. Ca 70% av företagen använder redan AI.
2. Knappt någon påverkan från AI de senaste 3 åren. Dvs ungefär ingen påverkan från AI på produktivitet och anställda under de senaste åren som gått.
3. Kommande 3 åren förväntas påverkan. Produktiviteten förväntas öka med 1.4%. Levererat värde öka med ca 0.8%. Och antalet anställda förväntas minska med 0.7%.
4. I motsats till detta förväntar sig enskilda anställda, som tillfrågats, att antalet anställda tvärtom skall öka med 0.5% till följd av AI.
Detta gäller företag som använder AI och förväntas införa AI i sina företag. Företag som levererar AI-tjänster kan då tänkas absorbera en del personal som minskas ned på de undersökta företagen.
AI skulle därmed under de kommande 3 åren kunna bidra med en årligt BNP-ökning på ca 0.28%-enheter, och detta resultat gäller generellt i samhället. Dvs inget som går att märka i det dagliga livet. Ovanpå det hamnar att man i offentlig sektor kanske inte får någon nämnvärd påverkan alls. Där finns ingen konkurrens som driver produktivitetsökning. Så total påverkan för Sverige skulle kanske snarare bli 0.2%-enheter på årlig BNP ökning.
(Graferna ligger i slutet på artikeln).
Det som skall diskuteras är då:
* Resultaten och deras prediktionsvärde och påverkan på samhället.
* Skillnader mellan olika forskningsresultat, och eventuella orsaker.