Performativ psykiatri skapar enbart mer stigmatisering

Jag har sökt vård och vården har enligt mitt tycke enbart bidragit till att jag insett att söka psykatrisk vård om man inte lider av psykossjukdom är i grund och botten enbart luftslott. Man inser att vården enbart kan hjälpa en men att man måste tjata och motivera sin vårdcentral till mycket mer. Och om man är vuxen och inte haft historik av dålig psykisk mående som barn och ung är det nästa värre. Då är man kassakonto till privatklinker i jakt på snabbare utredning.

Man måste bevisa om hur sjuk man är men samtidigt ska man passa tid och inte vara för rörlig. Det är som att jag blir sjukare av att vara i vårdens händer och att läkarna och alla runt omkring enbart gör det minsta lila. Mitt livselände är bara ännu en siffra och bara en klick bort från ett recept.

Samhället som helhet är ochså så performativt när det gäller mental hälsa. Inte dessa företag, inte dessa politiker, inte vården. Ingen bryr sig. Samhället och vården jobbar enbart för finputsa sitt ego men om vissa hade sett hur dålig psykatrin är hade man tidigt insett att ingen bör vara där för psykisk välbefinande.

Jag vet att psykatri är ett mycket svårt område och att man inte kan testa sig sig med ett blodprov eller något men om en psykatrin bara insett att man kan vara sann mot sin patient och inte låta den leva på falska förhoppningar om utredning eller att läkemedel kommer att lindra när den enbart får en att bli helt avtrubbad på känslor är det svårt att vilja söka sig tillbaka.

Vad menar du med performativt i denna kontext?

Psykiska besvär är alltid individuella.
De kan inte i förväg berätta hur du kommer att svara på en behandling, de vet inte det.

Peformativ som i att du måste "prestera" symtom och lidande för att få hjälpen du efterfrågar?

Psykiatri har alltid varit en scam.

I mitt fall menar jag att psykatriska vården vid diagnotisering oftast lovar om behandling som i mitt fall att jag ska få utredning för något men samtidigt finns det verken tillgänglighet och resurs till mig för det. Det är som att jag inte riktigt kan lita på att jag ens får vård för allt min läkare vill är att ta blod och nicka för att mina livsproblem. Han säger sig förstå mig men han ser mig inte ens. Om jag vill ha utredning kan jag skriva min egenremiss. För inget mer finns att göra. Jag känner på riktigt att jag inte ens behövde slösa min tid och energi på 20 besök hos läkaren och psykolog på vårdcentralen om dessa ändå visste att jag behövde göra egenremiss i slutändan. Allt kändes så uppgjort och jag kände att dessa vara två steg framför mig samtidigt som ingen riktigt ens brydde sig om mig.

Ok, så om jag förstår dig rätt så menar du att vårdinrättningen är perfomativ - den säger alla "rätta" saker för att göra dig till en patient, men efter det finns ingen egentlig vård?

Det låter ungefär som jag uppfattar psykiatrin i Sverige.

Har du varit hos psykiatrin? Eller på en vårdcentral?

Jag får intrycket av att det är det senare, men jag kanske missuppfattar?

Jag har främst varit på vårdcentral men jag har ochså sökt vård till psykatri och blivit nekad

Plastpojken, varför kommer du med ihåliga argument som inte driver tråden framåt alls?
Du får nog läsa på lite kring området, och återkomma sen med en ankrad åsikt.

Det är inte alls ihåligt. Psykiatri har varit sammansvetsat med marknadsföring sedan dag ett med Sigmund Freuds brorson Edward Bernays.

Ooh du hittade något på chatgpt
Psykiatri har varit grundläggande i många frågor.
Varför är jag
Vem är jag
Varför känner jag så
etc

Läs på lite om vad det gör för människor att titta på sig själv utifrån.
Sen kan platspojken återkomma med sina fördomar.