2026-04-03, 09:08
  #1
Medlem
Nihennas avatar
Känner ni att det går bra, dåligt? Bättre eller sämre än under er huvudsakliga studieperiod?

Jag började själv studera i september på YH för att bli speditör, efter att inte ha studerat på 15 år. Minns att jag var extremt orolig över hur det skulle gå med tanke på hur dåligt det gick för mig i gymnasiet med massa IGn, inklusive projektarbetet, och sen på komvux så orkade jag bara bemöda mig med att nätt och jämnt få nog med G:n för att vara universitetsbehörig. Sedan tog jag en kurs i filmvetenskap för att prova på universitetet, men kände att det inte var för mig så jag hoppade av och började jobba istället.

Snart är första året slut. Vi har haft alla vårterminens tentor förutom en som vi ska ha i transporträtt nästa vecka, och hittills har jag verkligen överraskat mig själv. Jag har inte fått ett enda G, och allt är genomgående VG Jag väntar fortfarande på svar på de tre tentor som är under rättning sen 2 veckor tillbaka men jag är 99% säker på att de är VG också.

Det går helt fantastiskt, och jag är så stolt över mig själv. Det känns lite som en revansch mot mitt forna jag, och det känns mer som att jag var rätt och slätt slapp, och inte okunnig.

Som det känns nu så är det helt klart realistiskt att hamna topp 2-3 i klassen och få det där stipendiet som de delar ut i slutet, där man får några tusenlappar i fickan. I alla fall om energin inte tar slut och jag blir utbränd.

Hur går det för er andra? Någon annan som kanske också har en liten lyckohistoria efter att fått skitresultat tidigare?
Citera
2026-04-03, 09:38
  #2
Medlem
pn222jws avatar
Lite sämre - men några bra resultat. Det var annorlunda när det var på heltid, mer socialt med studiekamraterna, men också förr mindre data/internet och mindre engelska som kursspråk.
Citera
2026-04-03, 10:47
  #3
Medlem
supremanics avatar
Jag återbesökte skolbänken som 30+ och för mig var det enklare. Jag hade mer motivation och tålamod att studera efter ett par års hårt fysiskt arbete. Tror inte riktigt min hjärna var mogen för högre studier när jag var tonåring.
Citera
2026-04-03, 11:49
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nihenna
Känner ni att det går bra, dåligt? Bättre eller sämre än under er huvudsakliga studieperiod?

Jag började själv studera i september på YH för att bli speditör, efter att inte ha studerat på 15 år. Minns att jag var extremt orolig över hur det skulle gå med tanke på hur dåligt det gick för mig i gymnasiet med massa IGn, inklusive projektarbetet, och sen på komvux så orkade jag bara bemöda mig med att nätt och jämnt få nog med G:n för att vara universitetsbehörig. Sedan tog jag en kurs i filmvetenskap för att prova på universitetet, men kände att det inte var för mig så jag hoppade av och började jobba istället.

Snart är första året slut. Vi har haft alla vårterminens tentor förutom en som vi ska ha i transporträtt nästa vecka, och hittills har jag verkligen överraskat mig själv. Jag har inte fått ett enda G, och allt är genomgående VG Jag väntar fortfarande på svar på de tre tentor som är under rättning sen 2 veckor tillbaka men jag är 99% säker på att de är VG också.

Det går helt fantastiskt, och jag är så stolt över mig själv. Det känns lite som en revansch mot mitt forna jag, och det känns mer som att jag var rätt och slätt slapp, och inte okunnig.

Som det känns nu så är det helt klart realistiskt att hamna topp 2-3 i klassen och få det där stipendiet som de delar ut i slutet, där man får några tusenlappar i fickan. I alla fall om energin inte tar slut och jag blir utbränd.

Hur går det för er andra? Någon annan som kanske också har en liten lyckohistoria efter att fått skitresultat tidigare?

En kollega till mig jobbade som undersköterska i 25 år innan hon började plugga juridik, läste 3 år universitet, o jobbar där jag jobbar. Ingen advokat men ett helt ok jobb har hon så det går bra för henne jämfört med bajstorkjobbet hon hade
Citera
2026-04-03, 11:55
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nihenna
Känner ni att det går bra, dåligt? Bättre eller sämre än under er huvudsakliga studieperiod?

Jag började själv studera i september på YH för att bli speditör, efter att inte ha studerat på 15 år. Minns att jag var extremt orolig över hur det skulle gå med tanke på hur dåligt det gick för mig i gymnasiet med massa IGn, inklusive projektarbetet, och sen på komvux så orkade jag bara bemöda mig med att nätt och jämnt få nog med G:n för att vara universitetsbehörig. Sedan tog jag en kurs i filmvetenskap för att prova på universitetet, men kände att det inte var för mig så jag hoppade av och började jobba istället.

Snart är första året slut. Vi har haft alla vårterminens tentor förutom en som vi ska ha i transporträtt nästa vecka, och hittills har jag verkligen överraskat mig själv. Jag har inte fått ett enda G, och allt är genomgående VG Jag väntar fortfarande på svar på de tre tentor som är under rättning sen 2 veckor tillbaka men jag är 99% säker på att de är VG också.

Det går helt fantastiskt, och jag är så stolt över mig själv. Det känns lite som en revansch mot mitt forna jag, och det känns mer som att jag var rätt och slätt slapp, och inte okunnig.

Som det känns nu så är det helt klart realistiskt att hamna topp 2-3 i klassen och få det där stipendiet som de delar ut i slutet, där man får några tusenlappar i fickan. I alla fall om energin inte tar slut och jag blir utbränd.

Hur går det för er andra? Någon annan som kanske också har en liten lyckohistoria efter att fått skitresultat tidigare?

För mig sket det sig fullständigt, p.ga. av orsakar jag inte kunde kontrollera före..., blev antingen rövknullad av tidigare arbetsgivare eller så förstod han inte systemet. Orkade inte försöka reda upp missförstånden, då det kom ett plötsligt dödsfall i fall i familjen, så då föll allt sönder
Citera
2026-04-03, 12:18
  #6
Medlem
busy-signals avatar
Grattis, bra gjort 👍
Gjorde inget plugguppehåll själv men det fanns alltid kurskamrater som hade haft det. De allra flesta gick det bra för, såvitt jag kunde bedöma. Dom verkade uppenbart mera motiverade och mogna än oss skoltrötta fjunisar från gymnasiet.
Citera
2026-04-03, 13:09
  #7
Medlem
Marimus avatar
Jag hoppade runt- och slutligen av gymnasiet i min ungdom. Ville gärna bli veterinär som barn.

Hade svårt för matematik, men sade bestämt till en mycket duktig och engagerad högstadielärare att jag en dag skulle få högsta betyg i en mattekurs. Det lyckades jag med på Komvux (ej Hermods).

Läste även tekniskt basår på Chalmers (ett av de tyngsta åren i livet, så fruktansvärt många studietimmar i enbart ämnen jag tyckte var svåra och som alla andra i kursen tyckte var lätta och roliga). Lyckades slutligen komma in på läkarprogrammet, nu mer än halvvägs igenom.

Inte ångrat en sekund, en mycket rolig utbildning och framtida sysselsättning för min del!
__________________
Senast redigerad av Marimu 2026-04-03 kl. 13:12.
Citera
2026-04-03, 13:42
  #8
Medlem
Yani-Josefssons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av supremanic
Jag återbesökte skolbänken som 30+ och för mig var det enklare. Jag hade mer motivation och tålamod att studera efter ett par års hårt fysiskt arbete. Tror inte riktigt min hjärna var mogen för högre studier när jag var tonåring.
Samma här.

Gick väldigt bra för mig på universitetet. Hade ganska enkelt för det, något jag aldrig gissat sett till mina tidigare skolprestationer.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in