Hur fungerar marknadsekonomi? I praktiken som en auktion. Någon har något att sälja och hör efter hur mycket det är någon som är villig att betala vid köp. Den som beredd att betala mest får köpa.
Om man tänker att bensinpriset före kriget vid Persiskaviken var 20 kr/litern varav 10 kr var vad oljebolagen fick för bensinen och 10 kr var skatter och avgifter. Om man sedan tänker att mängden bensin som finns till försäljning på världsmarknaden minskar med 20% p.g.a. kriget så måste även förbrukningen minska med 20%.
Det görs i marknadsekonomi genom att priset höjs tills förbrukningen minskat med 20%. Om vi tänker att 100 bilister åkte bil till jobbet före kriget så kan 10 av dessa välja att cykla till jobbet istället om priset på bensinen höjs till 23 kr/liter. Men det är fler som fortfarande önskar ta bilen till jobbet än vad tillgänglig bensin räcker till. För att få balans mellan tillgång och efterfrågan på bensin måste priser höjas ytterligare. Vid priset 26 kr/liter kanske ytterligare 10 % lämnar bilen hemma och förbrukningen av bensin minskat med 20 % vilket var nödvändigt.
Nu får oljebolagen 16 kr per liter bensin och svenska staten 10 kr.
Vad kan man förutse händer om skatten på bensin sänks med 3 kr/l och priset vid mack sjunker igen till 23 kr/litern? Då är det väl naturligt att de som tidigare avstod från bilåkning till jobbet när priset steg till 26 kr/l åter börjar åka bil till jobbet. Men om mängden bensin på marknaden fortfarande är 20 % mindre än den var före kriget så måste priset höjas igen till 26 kr/l för att balansen mellan tillgången på bensin och efterfrågan är återställd.
D.v.s. resultatet av 3 kr sänkt skatt på bensinen resulterar i oförändrat pris vid pumpen. Det som hänt är att svenska staten fått sänkt inkomst från 10 kr per liter till 7 kr/l och utländska oljebolag fått höjd inkomst från 16 kr/l till 19 kr/l.
Är inte ekonom så jag hoppas kommentarer från ekonomer. Har jag rätt eller fel i min teori?
Om man tänker att bensinpriset före kriget vid Persiskaviken var 20 kr/litern varav 10 kr var vad oljebolagen fick för bensinen och 10 kr var skatter och avgifter. Om man sedan tänker att mängden bensin som finns till försäljning på världsmarknaden minskar med 20% p.g.a. kriget så måste även förbrukningen minska med 20%.
Det görs i marknadsekonomi genom att priset höjs tills förbrukningen minskat med 20%. Om vi tänker att 100 bilister åkte bil till jobbet före kriget så kan 10 av dessa välja att cykla till jobbet istället om priset på bensinen höjs till 23 kr/liter. Men det är fler som fortfarande önskar ta bilen till jobbet än vad tillgänglig bensin räcker till. För att få balans mellan tillgång och efterfrågan på bensin måste priser höjas ytterligare. Vid priset 26 kr/liter kanske ytterligare 10 % lämnar bilen hemma och förbrukningen av bensin minskat med 20 % vilket var nödvändigt.
Nu får oljebolagen 16 kr per liter bensin och svenska staten 10 kr.
Vad kan man förutse händer om skatten på bensin sänks med 3 kr/l och priset vid mack sjunker igen till 23 kr/litern? Då är det väl naturligt att de som tidigare avstod från bilåkning till jobbet när priset steg till 26 kr/l åter börjar åka bil till jobbet. Men om mängden bensin på marknaden fortfarande är 20 % mindre än den var före kriget så måste priset höjas igen till 26 kr/l för att balansen mellan tillgången på bensin och efterfrågan är återställd.
D.v.s. resultatet av 3 kr sänkt skatt på bensinen resulterar i oförändrat pris vid pumpen. Det som hänt är att svenska staten fått sänkt inkomst från 10 kr per liter till 7 kr/l och utländska oljebolag fått höjd inkomst från 16 kr/l till 19 kr/l.
Är inte ekonom så jag hoppas kommentarer från ekonomer. Har jag rätt eller fel i min teori?