Att ta hand om en sjuk partner

Det är ju mysigt att ligga i sängen och bli servad av sin partner som får tillfälle att visa lite extra kärlek och omtanke.

Jag har också varit i ett sånt förhållande. Fy fan, får ångest bara att tänka på det.

Hennes reaktion på de gånger jag var sjuk kunde närmast beskrivas som att hon blev arg på mig för att jag "inte gjorde något", blandat med någon form av misstänksamhet angående om jag verkligen var sjuk eller bara fejkade för att lata mig. Ryser bara vid tanken hur det skulle ha sett ut om jag på något sätt skulle blivit sjuk än längre tid.

Vet ännu i denna dag inte vilka trauman hon genomgått någon gång när hon varit sjuk, men detta är en av anledningarna till att hon numera är ett ex.

Personligen väntar jag mig inget annat än helt enkelt vila upp mig i fred tills jag blivit frisk. Sen om någon vill pyssla om en lite så är det väl förvisso inte ovälkommet, men det är inget jag varken förväntar mig eller blir upprörd över om det uteblir. Jag har klarat mig otaliga gånger som singel att ta hand om mig själv tills jag blivit frisk. Basläget bör väl vara att det åtminstone inte ska vara värre att vara sjuk när man är tillsammans med någon.

Beror kanske lite vad för sjuk man är också, lite snuvig eller haft öppen hjärt bypass operation är nog lite skillnad.
Tycker min dam att jag är en fjolla när jag gnäller över min snuva så gör det inget. Skulle jag däremot opererats eller gjort större ingrep eller på andra sätt vara allvarligt sjuk där jag kanske behöver lite hjälp på riktigt och hon tyckte det hade jag nog börjat fundera över förhållandet.

Nu är jag visserligen en rätt empatisk och omhändertagande person, men jag kan verkligen inte relatera till att man på något sätt skulle se ner på sin partner om han är krasslig, tvärtom faktiskt. Att dessutom ge uttryck för det genom att håna eller misstänkliggöra honom låter oerhört hjärtlöst i mina öron.