Stina blev muslim efter gymnasiet

Har ni experimenterat med olika religioner?
Vilken fastnade ni för och varför?


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/stina-blev-muslim-efter-gymnasiet-lamnade-efter-sex-ar

https://www.svt.se/kultur/jesus-kan-bli-arets-influencer-2025-unga-soker-en-guidande-auktoritar-person

Vi har själva allt sedan bordsben, umm, bordsbön varit Lutheranskt kristna.

Varför gå över ån efter vigvatten?

Det viktiga, för att garanterat ge alla ateister kruppverken är att okonstlat säga sig Tro på en Gubbe i Molnet.

Musslim, är numer i Mångfaldsland hipp. Lutheran, är ännu gravt o-hipp.

Jag har väl inte experimenterat med religioner annat än att jag studerat många av dem och läst allehanda religiösa skrifter. Var ett tag intresserad av buddhismen och sedan läste jag om olika ockulta läror, men det är idag kristendomen som attraherar mig. Jag tycker om dess sammanhängande storyline.

I islam har jag aldrig kunnat skönja någonting gudomligt.

Det blir ju så, att när kristendomen inte längre finns i var mans medvetande, så vänder man sig - när man börjar söka - till det som ligger närmast. Vilket för ungdomar - även infödda svenska ungdomar alltså - kan vara islam, om de har gått i skolan med muslimska elever och haft kamrater bland dem.

Jag kommer ihåg att jag funderade mycket över olika religioner, och läste mycket om dem, när jag gick på gymnasiet. Började på en konverteringskurs i Katolska kyrkan, men fullföljde aldrig. Jag var ju aldrig egentligen troende, och därför hade det känts som hyckleri att gå igenom ceremonin, och påstå en massa högt inför alla som inte var sant.

Sedan bleknade detta bort, annat tog över tankarna. Men jag har fortfarande en stor respekt för den världsomspännande Katolska kyrkan, för att de inte anpassat sig till det vänsterliberala flummet som Svenska kyrkan och de flesta andra protestantiska kyrkorna har gjort, utan vågar stå för det som faktiskt står i Bibeln, och som Kyrkofäderna en gång lade fast. Om jag börjar söka igen, så är det nog där jag kommer att landa.

Har läst ganska mycket om alla de stora religionerna. Det framgår på sida efter sida i varje religion att det inte är på riktigt.

Det SVT gör är skrämmande. De lägger in en instruktionsfilm och försöker motivera folk att konvertera till islam i sin artikel. Snacka om att vi i Sverige har behov av en sekulariseringsdebatt på allvar.

Är det verkligen okej att SVT gör så?

Den religionen som jag tycker låter mest trovärdig är Pastafarin.

Ja men det låter ju riktigt klokt och genomtänkt.
Det är din dag idag, helt klart. Från klarhet till klarhet.

En kyrka som fostrat 100.000- tals pedofilpräster som förgripit sej på miljontals barn
under 100 tals år så jag förstår att det känns lockande. Inget flum där inte.

Det där är ju inte sant. Det har förekommit men absolut inte i den omfattningen. Och det är inte heller den Katolska kyrkans fel, att enskilda präster valt att göra sådant. De blir dessutom hela tiden bättre och bättre på screeningen till prästseminarierna. Det är som att säga att alla daghem bör läggas ner, för att det har varit en del pedofiler som lyckats få anställning på dagis. (Varje enskilt fall är naturligtvis en tragedi var det än sker någonstans.)

Min teori angående pedofilprästerna, är att a) homosexualitet och pedofili går ihop - homosexuella män vill ofta ha så unga partners som möjligt och b) det har legat nära till hands för en del homosexuella Katolska män att bli präster, p.g.a. att de har vetat att de aldrig får ha något kärleksliv ändå p.g.a. sin läggning. Katolska kyrkan tillåter ju inte homosexuella förbindelser. Därför är det inte samma offer att bli Katolsk präst som det är för en heterosexuell man, utan då kan man få den här statusen som en Katolsk präst har, utan att något ändras i ens privatliv mot om man skulle ha blivit ingenjör eller byggnadsarbetare i stället. Man hade som sagt inte fått ha något kärleksliv ändå som homosexuell.

...men sedan faller de dit ändå, frestelsen blir för stor. Som Katolska präster - och även på vägen dit när de praktiserar i olika verksamheter - så får de ju tillgång till barn och ungdomar, samtidigt som både barnen och ungdomarna och deras föräldrar och andra (t.ex. lärare, personal på barnhem) har ett så stort förtroende för en Katolsk präst/prästkandidat. (Som en mamma till ett offer för en pedofilpräst uttryckte det: "om man inte kan lita på en Katolsk präst - vem kan man då lita på?") Det blir helt enkelt mycket lättare för dem att genomföra dessa fantasier, än för en ingenjör eller byggnadsarbetare.

Jag tycker mer det är intressant ur ett allmänt sociokulturellt, historiskt och antropologiskt perspektiv. Det är fascinerande att se hur människor skapar ett så starkt band tillsammans kring något.

För mig som inte växt upp religiöst så finns det en sorts alternativ-känsla kring det där jag söker genuinitet över konformitet. Tex när jag varit intresserad av Islam så var det sufism, var det buddism så var det sibirisk Mahayana-Tengrism, var det Judendomen så var det någon gren inom hassidim, var det kristendomvar är det metodism eller baptism och var det Hedendom så var det hellenism efter en specifik gudom.

Men jag tror oavsett vad man väljer så bör det finnas en djupare känsla av att man faktiskt känner av en sorts gud/gudinna/gudom. När man gör det valet så möts man av att det inte nödvändigtvis är något som kommer att fungera med ens liv och det kommer ha saker man inte gillar.

Religion idag har blivit väldigt individuell, precis som allt annat.

Ja, visst är det så.

Och med tiktok-generationen lär vi snart få se hur man kan byta religion ofta och flera gånger.

Varit intresserad av många religioner och andra trosuppfattningar, doch aldrig islam eller judendom, möjligtvis sufism.

Finns ju massor som är intressant i olika religioner. Men att köpa ett helt paket är svårt.

Jag håller helt med dig här. Och jag känner likadant angående politiska partier.

Skål på dig min ohippe broder.

Jag träffade i år min första värdegrundssignaleande ytligt bakanta som sympatifastade under ramadan.

Å man ba: Men åååh... grattis vad kul att höra! Vad fint av dig, lycka till vännen!"

Inte helt uppriktigt kanske, men jag vill inte sätta mig till doms över andras vägval här i livet. Så det blir samma sak nästa gång det händer.