Citat:
Ursprungligen postat av
vizzor
Man ska nog inte överskatta sin egen förmåga att inte bli lurad på det här sättet. Som skrivits innan var killarna väldigt unga. Bosse verkar ju ha haft en speciell relation till killarna där han vid något tillfälle beskrevs som en extrapappa. Mao var det inte någon random snubbe på stan de blev lurade av utan någon de kände och litade på. Något som byggts upp över lång tid. Dessutom fick de ju ”facit” på att den första investeringen gick bra. Sen om den gjorde det är ju en annan fråga. Det var väl troligtvis inte sant.
Som RÅP sade ”Vad skönt att någon hjälper mig med det här. Jag trodde att det var något som ingick på den här nivån. Att det var så här.”
Är helt övertygad om att de flesta hade blivit lurade på precis samma sätt. Man ska inte underskatta en psykopat.
Exakt. Det här var unga grabbar som föll i klorna på någon samvetslös jävel som vet hur man bygger en long con. Alla jag träffat som blivit riktigt grovt lurade har varit av någon de kände och litade på. Ett exempel är en f.d kollega som
i tre års tid byggde upp ett företag tillsammans med en bedragare. Det gick till så här: vi har min f.d kollega, vi kallar honom Kollegan. Sedan har vi den han startade bolaget med, vi kallar honom Säljaren. De funkade bra ihop och umgicks även privat. Kollegan är tekniskt väldigt begåvad men inte så social. Säljaren var inte så teknisk men hade ett helt otroligt välsmort munläder.
Efter ungefär tre år börjar det gå riktigt fint, firman går plus med god marginal. Säljaren drar på kort tid in tre riktiga jätteaffärer - kontrakt värda många miljoner styck och var för sig mycket större än något de åtagit sig innan. Säljaren övertalar Kollegan att här gäller att smida medan järnet är varmt, de ska låna ordentligt med pengar och expandera verksamheten för att kunna möta ordrarna. Med sin smidiga tunga och undertecknade säljavtal i portföljen övertalar Säljaren deras bank att låna dem över fyra miljoner.
Mindre än en vecka efter pengarna kommit in så kommer Kollegan till jobbet en dag och upptäcker att alla konton är tomma. Säljaren är puts väck och hittas aldrig igen. Avtalen fanns aldrig på riktigt, förfalskade alla tre. De uppdrag som faktiskt fanns räckte inte på lång väg. Konkursen var ett faktum.
Banken är givetvis tvärförbannad och deras jurister går hårt fram i rätten för att driva in så mycket som möjligt. Rätten håller med om att företaget agerat oaktsamt och bestämmer att efter allt av värde sålts och firman lagts ned ska de två firmatecknarna personligen betala tillbaka en del av skulden trots att det var ett AB.
Kollegans ekonomi har varit grusad i över ett decennium och han kan aldrig lägga det bakom sig; pga att man fortfarande aldrig fått tag i Säljaren (flytt landet) så ligger ärendet öppet.
