Citat:
Ursprungligen postat av
GreffueAnthonius
Jag tror att det har med närheten till död och elände att göra. Galghumor och cynism.
Det fanns en sorts humorsamling på 1200-talet (?) med skämt som: En kung klagade över att hans tänder satt löst och han var rädd för att tappa dem. En hovman svarade att han inte behövde oroa sig: "Mina pungkulor har hängt löst i 40 år och jag har inte tappat dem än"
Samuel Columbus samling av roliga historier från 1600-talet har också en ganska drastisk humor: Det ringde så mycket i Stockholms kyrkklockor att kungen anmärkte att "det var ju en väldig massa som dör". Varpå Stiernhielm svarade: "Ers Majestät, tänk om det istället ringde varje gång en människa blev till".
Påminner lite om Snålvatten och Jäkelskap (2001) där postbäraren Dagotto sade att "Tänk om tidningen skrev om alla som levde...det vore en tjock tidning då". Snålbonden Nils-Erik klagade över att det var bara dödsannonser i tidningen.
Men jag tror att brun humor handlar mycket om att de lever i slummen och då är man befriad från moral, vett och etikett, miljötänk, uppfostran samt vänlighet.
Många filmer ser jag på facebook hur indier bara kastar lera på varandra och beter sig som en svinstia, ändå är dom glad. Sedan är det lite skratthumor i bakgrunden.