Det känns skönt att veta att det finns mer störda människor där ute än en själv.
Mina egenheter inkluderar bla att sjunga "lalala" jättefult, entonigt och falskt, gärna länge. Min pojkvän säger då alltid "vad fiint du sjunger" med ett mycket ironiskt tonfall.
Jag gillar att slå till min pojkvän med ett bröst typ i huvudet eller annan lämplig kroppsdel.
Han brukar ljuga ihop uppenbart felaktiga historier bara för att jag ska börja säga emot, och så låtsasbråkar vi om det.
Jag brukar klänga på honom när han gör saker, typ lagar mat. Lägga armarna om honom och sedan låta mig släpas med när han rör sig. Ligger han i sängen så kan jag slingra mig runt ett ben och bara vägra släppa taget. Det tar honom ett tag att komma loss.
Alltid när han frågar vad vi ska äta så svarar jag "bajs".
Annars gillar jag att ta små saker, typ en liten bit papper eller så, och gömma under hans förhud när jag pillrar med hans kuk. Det är roligt att se hur lång tid det tar för honom att upptäcka det.
Vi kallar varandra för alla möjliga okvädningsord, det har blivit så vanligt att sist jag kallade honom för "älskling" blev han misstänksam och undrade om jag inte kunde kalla honom bögjävel istället
När han vill att jag ska skynda mig på så ropar han med överhurtig röst "Come on then lads!" till mig. Oklart varför.
Nickelodeons Animaniacs har en karaktär som heter Mindy och som frågar alla "why?" störigt många gånger för att sedan abrupt avsluta med att säga "ok-bye-bye-love-you". Så brukar jag också göra, fast jag kör med "varför det?" istället.
Min pojkvän är en person med mycket tålamod.