2026-03-05, 15:35
  #1
Medlem
Jag kan tänka mig att denna co-morbida funktionsnedsättning medför en hel del problem, jag kan tänka mig att en sådan individ har väldigt särskilda beteenden och intressen som skiljer sig från mängden, samtidigt som att individen är hyperaktiv och extrovert tillräckligt för att yttra sig om sina idiosynkrasier. En sådan individ blir därmed sedd som att vara...för att tala klar språk. ett jävla mongo.
Kan en sådan individ ens existera i sociala sammanhang, utan att ackumulera en hel del trauma som kommer med mobbningen, utfrysningen osv?
Citera
2026-03-05, 15:40
  #2
Medlem
Det finns 100 (minst) olika grader av sådana sjukdomar.
Där har du svaret, tråden kan låsas.
Citera
2026-03-05, 15:59
  #3
Medlem
Fantens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av GalenIPersilja
Det finns 100 (minst) olika grader av sådana sjukdomar.
Där har du svaret, tråden kan låsas.
Jag tänkte precis påpeka att det är ett spektrum. Och inte nog med det. I stort sett alla har apsie- eller damptendser i varierande utsträckning.
Citera
2026-03-05, 16:09
  #4
Medlem
MissAjDiHiDis avatar
Man lär sig.
Citera
2026-03-05, 17:06
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av missbildadApa99
Jag kan tänka mig att denna co-morbida funktionsnedsättning medför en hel del problem, jag kan tänka mig att en sådan individ har väldigt särskilda beteenden och intressen som skiljer sig från mängden, samtidigt som att individen är hyperaktiv och extrovert tillräckligt för att yttra sig om sina idiosynkrasier. En sådan individ blir därmed sedd som att vara...för att tala klar språk. ett jävla mongo.
Kan en sådan individ ens existera i sociala sammanhang, utan att ackumulera en hel del trauma som kommer med mobbningen, utfrysningen osv?

Det går säkert rätt bra och många men inte alla får hjälp av ADHD-medicin! Hur har du det själv?
Citera
2026-03-05, 17:34
  #6
Avstängd
HemligaKaptenens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av missbildadApa99
Jag kan tänka mig att denna co-morbida funktionsnedsättning medför en hel del problem, jag kan tänka mig att en sådan individ har väldigt särskilda beteenden och intressen som skiljer sig från mängden, samtidigt som att individen är hyperaktiv och extrovert tillräckligt för att yttra sig om sina idiosynkrasier. En sådan individ blir därmed sedd som att vara...för att tala klar språk. ett jävla mongo.
Kan en sådan individ ens existera i sociala sammanhang, utan att ackumulera en hel del trauma som kommer med mobbningen, utfrysningen osv?
Idag heter det bara autism och det är väldigt vanligt ihop med adhd.
Citera
2026-03-05, 17:34
  #7
Medlem
graventhulmars avatar
Jag har den svåraste graden av ADHD typ 1, samt av utredningen konstaterat autistiska drag. Jag har en del specialintressen, men inget speciellt udda. Jag är inte hyperaktiv och extrovert utan har snarare svårt att få arslet ur vagnen, men fungerar rätt normalt i sociala situationer trots att jag är omedicinerad. Har alltid haft vänner och aldrig varit mobbad. Fler frågor?
__________________
Senast redigerad av graventhulmar 2026-03-05 kl. 17:37.
Citera
2026-03-05, 22:27
  #8
Medlem
Jag har som gravenågonting ADHD och autistiska drag.

Jag har inga svårigheter att bete mig i sociala sammanhang. Beter mig nog fasen bättre än många ”normala” eftersom jag är medveten om att jag måste bete mig.

Jag har ett bra arbete med en bra lön och mina bokstäver orsakar ingen oreda på jobbet. Jag är förvånansvärt strukturerad på jobbet sett till ADHD. Däremot tar för mycket social samvaro på jobbet energi så jag behöver balansera den delen för att inte bränna ut mig.

Jag är dock en katastrof privat. Jag skjuter upp saker, vill ha städat runt mig men städar sällan, påbörjar projekt som aldrig avslutas, kommer aldrig i tid, spenderar alldeles för mycket tid på att leta efter saker jag slarvar bort, glömmer bort födelsedagar, tider, tillställningar. Är inte speciellt social och föredrar att vara hemma framför att träffa massa folk.

Hade jag svarat på samma fråga för 25 år sedan hade svaret blivit att jag inte kan bete mig. Att jag pratar för mycket, är för impulsiv, tar över, kör över, aldrig håller vad jag lovar, kan inte småprata, kan inte hantera starka känslor, blir lätt arg.

Men som tur väl är så kan man faktiskt lära sig att bete sig och att hantera sina diagnoser. Både med och utan medicin.
Citera
2026-03-05, 23:46
  #9
Medlem
Brain Damages avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Oneparttwo
Jag har som gravenågonting ADHD och autistiska drag.

Jag har inga svårigheter att bete mig i sociala sammanhang. Beter mig nog fasen bättre än många ”normala” eftersom jag är medveten om att jag måste bete mig.

Jag har ett bra arbete med en bra lön och mina bokstäver orsakar ingen oreda på jobbet. Jag är förvånansvärt strukturerad på jobbet sett till ADHD. Däremot tar för mycket social samvaro på jobbet energi så jag behöver balansera den delen för att inte bränna ut mig.

Jag är dock en katastrof privat. Jag skjuter upp saker, vill ha städat runt mig men städar sällan, påbörjar projekt som aldrig avslutas, kommer aldrig i tid, spenderar alldeles för mycket tid på att leta efter saker jag slarvar bort, glömmer bort födelsedagar, tider, tillställningar. Är inte speciellt social och föredrar att vara hemma framför att träffa massa folk.

Hade jag svarat på samma fråga för 25 år sedan hade svaret blivit att jag inte kan bete mig. Att jag pratar för mycket, är för impulsiv, tar över, kör över, aldrig håller vad jag lovar, kan inte småprata, kan inte hantera starka känslor, blir lätt arg.

Men som tur väl är så kan man faktiskt lära sig att bete sig och att hantera sina diagnoser. Både med och utan medicin.
Jag har ingen konstaterad diagnos, kanske inte har någon alls, men...

Det bästa jag vet är att köra i tät trafik med radion på, helst någon ickeidiot på P1, även om de är få. Det värsta jag vet är
-fikat på jobbet och när idioter går för bi mig och klämkäckt säger, Nu är det fika. Dom kan dra åt helvete även om jag egentligen tycker om dem.

Har jag problem med att svara med sociala koder? När är det ok att sluta med den värdelösa frasen "god fortsättning"? Sånt är jag värdelös på. Men jag är ju inte puckad så, jag kan se sen att mina svar ibland är som från en stenstod på påskön, även om det inte var så menat. Jag får en fråga, focuserar på svaret, levererar svaret utan omskrivningar och social inlindning.

Jag är ju i övrigt högfuktionell, har mycket bra arbete och hög position, så jag anstränger mig och är medveten. Men allt är ett spel, jag inser att jag måste addera något jävla soc-trams och gör det.

Min närmaste chef som jag egentligen tycker väldigt mycket om är väldigt sjuk sedan år. Gissa om jag har kontaktat henne på eget initiativ.
__________________
Senast redigerad av Brain Damage 2026-03-05 kl. 23:49.
Citera
2026-03-06, 12:41
  #10
Medlem
Smekarn87s avatar
Alla människor kan oftast betee sig men allt läcker alltid. På samma sätt dina bevekelsegrunder läcker så läcker dina NPF:er.
Citera
2026-03-07, 09:43
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av missbildadApa99
Jag kan tänka mig att denna co-morbida funktionsnedsättning medför en hel del problem, jag kan tänka mig att en sådan individ har väldigt särskilda beteenden och intressen som skiljer sig från mängden, samtidigt som att individen är hyperaktiv och extrovert tillräckligt för att yttra sig om sina idiosynkrasier. En sådan individ blir därmed sedd som att vara...för att tala klar språk. ett jävla mongo.
Kan en sådan individ ens existera i sociala sammanhang, utan att ackumulera en hel del trauma som kommer med mobbningen, utfrysningen osv?


Individen kan vara fullt fungerande i sociala sammanhang.

Om en individ är såpass gammal att de fick asperger som diagnos. Då innebär det att den har genomsnittlig till hög intelligens.
Det ger en god möjlighet att kompensera för att de är smarta.

Vad gäller adhd så är det också möjligt att kompensera om individen är smart . Eller har andra drag som gör att den kan kompensera.

Men en kombination av tex grav autism och hög grad av adhd kan göra att en individ har svårt för att fungera i civiliserade sammanhang.
Citera
Idag, 09:55
  #12
Medlem
jag skrev den här tråden eftersom att jag anser ju att jag själv haft dessa besvär eller C-PTSD sedan ungdommen.....Blev fan antastad, förnedrad, fysiskt slagen av en förälder och jag kunde inte försvara mig......detta satt sinna spår i mitt beteende, jag är / och var ett jävla mongo....

Inte undra på att jag blivit så jävla sjuk i huvudet. finns mycket jag hatar med min uppväxtdth. Får vara glad att jag lever men är det ett värdigt liv? suck.....
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in