Orättvist mot den som har partner med diagnos

Hur länge ska ni detta fortsätta?
Allt är så jävla ok att vi med partner som har diagnoser lider. Det finns många fina människor som är fångade i relationer där de utnyttjas. Ofta på grund av barn. Varför diskuteras inte detta. Måste man som kille vara hård och ond?

Lär väl finnas både män och kvinnor som lever med en partner med diagnoser. Knappast en jämställdhetsfråga.

Och det går att separera fast man har barn. Många har gjort det, varför skulle inte du kunna? Dessutom lär ev barn må bättre av det än av att du skulle gå omkring och vara hård och ond. Vet inte varför du tror det är en lyckad väg framåt?

Kan du vara lite mer specifik?

Finns stödgrupper för detta. Pröva Mansjouren.

Nej du måste inte vara hård eller ond.

Var smart och listig istället. Ljug och manipulera. Om du utnyttjas, var då så slarvig och dålig att värdet av att utnyttja dig blir mycket lågt. Vill du skydda barnet så se till att tillbringa så mycket egentid med barnet du kan, borta från kvinnan. Bygg upp ett hemligt parallellt liv, som kvinnan inte känner till. Ha hemliga bankkonton, ljug och verka förvirrad vid frågor, utan skuldkänslor.

Lycka till.

Rubrik ändrad för att bättre spegla ämnet / Mod