Hur påverkas vår ekonomi av kriget mot Iran? (2026)

Du framstår som väldigt naiv eller kanske korkad med ett sånt svar?

Tror du att Sverige är isolerat från omvärlden?

Om du gör det så är det dags att vakna upp.

Kolla bara bränsleprisernas utveckling från t.ex i fredags till idag?

Diesel upp 1 krona litern.

Bara ett exempel?

Börsen, även i Stockholm faller rejält vilket påverkar alla, inte bara de som aktivt sparar i aktier eller fonder.

Helt fantastiskt att folk tror på det här. Hur gick det när bergsfolket i Jemen gjorde samma sak?

Men nu är det ju fullt krig och inga halvmesyrer, tusen bomber om dagen där de hela tiden letar efter de här skurkarna. Det kan ju såklart hända att man plötsligt slutar innan jobbet är klart.

Den kraftiga höjningen av priset på naturgas i spåren av Irankriget driver upp priset på konstgödsel. Det riskerar att slå mot matpriserna i Sverige, rapporterar ekonomikanalen EFN.

Många svenska lantbrukare köper konstgödsel från Norge, där produktionen är starkt kopplad till naturgas.

– Energipriserna är fundamentala för samhällsekonomin och i förlängningen även för matpriserna, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

Naturgaspriset har stigit från cirka 30 euro per megawattimme i början av veckan till omkring 50 euro. Gödseln är avgörande för att försörja världens växande befolkning, fortsätter Borgström.

– Även för mjölkproduktionen är handelsgödsel mycket viktigt.

Om chipproduktionen i Asien drabbas på grund av Hormuz-stängningen riskerar vi en global depression som är djupare än den under 1930-talet.

AI svarar:

"Svavelsyra är den kemikalie som behövs i störst mängd och som är svårast att ersätta globalt p.g.a. svavelbristen, men energin och heliumet från Qatar är de faktorer som kan sänka chipindustrin redan nästa vecka."

Alarmerande fakta från världen i stort nu.
Flygbolagen har börjat ställa in olika rutter pga osäkerheten kring tillgången på flygbränsle och kostnader.
Vissa länder har börjat uppmana folk att jobba hemifrån och börjat med bränsleransonering.
https://x.com/i/status/2031381901655613533
Jag tror att detta kan slå mot ekonomin ungefär som pandemin gjorde fast med stagflation.
Dvs recession och inflation samtidigt.

Behöver inte vara sant bara för att någon spillevink skriver det på twitter.

När det gäller flygbolagen (detta är bara början)
Vi ser just nu en tydlig våg av inställda flyg och kraftiga prishöjningar till följd av de rusande bränslepriserna och det spända läget i Mellanöstern.
Situationen har eskalerat snabbt under mars 2026, och flygbolagen agerar nu för att skydda sin lönsamhet när priset på flygbränsle (jet fuel) i vissa regioner har nästan fördubblats på kort tid.

Air New Zealand har tagit det mest drastiska beslutet hittills och meddelade idag (12 mars) att de ställer in cirka 1 100 flygningar fram till början av maj. Det motsvarar ungefär 5 % av deras totala kapacitet. De fokuserar främst på att dra in lågtrafikerade inrikeslinjer för att spara bränsle.
KLM har suspenderat alla flyg till Dubai fram till den 28 mars och har även ställt in rutter till Riyadh och Dammam.
Cathay Pacific har ställt in sina rutter till Dubai och Riyadh under resten av mars.
Införande av bränsletillägg:
Air India införde idag ett nytt bränsletillägg i tre faser. Från och med nu blir resor till USA och Australien upp till 200 USD dyrare per biljett.
SAS och Norwegian har båda bekräftat att de justerar sina biljettpriser uppåt för att kompensera för bränslekostnader som ökat med över 60 % på bara en vecka.

Jag tror ändå att fjanten på twitter är lite väl alarmistisk. Finns gott om såna.

Länder med aktiv ransonering
Bangladesh: Har infört strikt ransonering vid bensinstationer. Fordon får köpa maximalt 40 liter per tillfälle för att motverka panikköp. Regeringen har även stängt universitet och satt in militär för att bevaka stora oljedepåer.
Myanmar: Juntan har infört ransonering och ett system där privatbilar endast får köra vissa dagar baserat på om registreringsskylten slutar på en jämn eller udda siffra. Hälften av alla privatfordon har i praktiken förbjudits från vägarna.
Pakistan: Rapporterar om tomma depåer vid gränsen mot Iran. Man har infört ransonering vid pumparna och infört en fyradagars arbetsvecka för statligt anställda för att minska bränsleförbrukningen.
Länder med akuta krisåtgärder (nära ransonering)
Indien: Priserna har höjts drastiskt (över 100 rupier per liter), och ransonering rapporteras nu i vissa regioner, bland annat i Kashmir, där långa köer ringlar vid stationerna. Regeringen har börjat nalla på sina strategiska reserver.
Filippinerna & Vietnam: Båda länderna har beordrat statliga anställda att arbeta hemifrån och infört en fyradagars arbetsvecka för att spara energi. Vietnam uppmanar medborgare att undvika "icke-nödvändiga" resor.
Nya Zeeland: Regeringen meddelade idag att de tvingas släppa sex dagars reservlager som en del av ett koordinerat IEA-initiativ. Även om ransonering inte är införd än, bekräftar ministern att lagliga förberedelser för att reglera bränsleförsäljningen nu har påbörjats.
EU-kommissionen meddelade så sent som igår att det inte finns någon omedelbar risk för tomma pumpar i Europa. Den stora utmaningen är snarare ekonomisk. Även om vi har olja i lager, så drivs priserna upp av den globala oron. Om blockaden i Mellanöstern blir långvarig (mer än 3 månader) kan EU tvingas till mer drastiska åtgärder, såsom rekommendationer om sänkta hastigheter på motorvägar eller ökat hemarbete för att spara bränsle.

Jag är inte så orolig över att några skitländer som har en "junta" får lite problem Vi kan nog slappna av. Men doomers gotta doom.

Slappna av?
Tråden handlar om konsekvenserna av Irankriget på vår ekonomi. Om du vill chilla så skriv inte i tråden.
Igår fattade IEA (där EU-länderna koordinerar sin energisäkerhet) ett historiskt beslut om att släppa ut 400 miljoner fat olja från de strategiska reserverna.
​Detta är den största frigörelsen av olja någonsin, mer än dubbelt så stor som insatsen efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.
Beslutet att släppa 400 miljoner fat innebär att vi inom de närmaste veckorna kommer att se en betydande minskning av de fysiska lagren till nivåer vi inte sett på decennier.
När det gäller gas är oron större .
Förra året (2025) gick vi ur vintern med över 50 % i lagren, vilket gjorde det lätt att fylla på inför nästa säsong.
I år kommer vi gå ur vintern med nästan tomma lager. Att fylla upp dem från 0 till 90 % utan gas från Mellanöstern kommer att bli "monumentalt dyrt" och kräva en enorm logistisk insats med LNG-fartyg från USA och Afrika.
Sammanfattningsvis
Vi har tillräckligt för att hålla lamporna tända och husen varma resten av denna månad. Men om blockaden i Hormuzsundet blir långvarig kommer EU att tvingas prioritera gas till hushåll och sjukhus framför tung industri redan under försommaren för att börja spara inför nästa vinter.