Svaret är: nej.
Än så länge handlar den offentliga debatten fortfarande om arbetsgivarnas krav på handhälsning och aversion till slöjor. Att ramadanfirare kräver rätten till fyra ineffektiva fasteveckor, utöver sina semesterveckor, diskuteras inte. Ej heller verkar det finnas något intresse av att ta reda på vilka skäl (utöver uttjatad rasism) som ligger bakom faktumet att många privata arbetsgivare undviker att anställa religiöst utövande muslimer.
Problemet med ramadan-fastan är vattenfasta och rubbad dygnsrytm. Muslimer varken äter eller dricker under den produktiva delen av dagen. När andra människor börjar göra sig redo för att sova så startar muslimerna sitt frosseri av mat och dryck. Det innebär att muslimer varken intar energi eller vätska under sina arbetspass samtidigt som deras dygnsrytm och sömn påverkas av att de äter och dricker när de egentligen borde sova.
Det är glest med forskning som tydligt pekar på ramadanfirares sänkta produktivitet och förhöjda sjukskrivningstal i arbetslivet. Istället kan vi titta på vad rikligt med forskning säger om hur människans produktivitet/funktion påverkas av bristande intag av energi och vätska, religiös eller inte:
När kroppen inte får tillräckligt med vätska börjar hjärnan ganska snabbt gå på sparläge. Redan mild vätskebrist kan göra det svårare att hålla fokus, komma ihåg detaljer och reagera snabbt. Det är just de förmågorna som behövs i allt från administration och kvalitetskontroller till tekniskt arbete och kundkontakt. I vardagen märks det ofta som fler slarvfel, långsammare handläggning, sämre omdöme i små beslut och en tydlig mental trötthet som smyger sig på ju längre dagen går. Det blir svårare att göra rätt, fel i olika grad blir vanligare.
Om man dessutom får i sig för lite energi, eller äter på tider som rubbar dygnsrytmen, påverkas både blodsocker, sömn och mental ork. Det kan göra att tålamodet tryter snabbare, koncentrationen sviktar och att man inte orkar hålla samma mentala tempo i uppgifter som kräver eftertanke. Många upplever också att de behöver fler pauser eller längre återhämtning under dagen för att orka vidare.
I arbetsmiljöer där arbetet är fysiskt krävande, sker i varma lokaler eller kräver skyddsutrustning förstärks effekterna ytterligare. Vätskebrist och energibrist kan då leda till sämre fysisk ork, ökad trötthet och värmestress, sämre uppmärksamhet på risker och i förlängningen större risk för olyckor och sjukfrånvaro. Det blir inte bara en fråga om prestation utan också om säkerhet och hållbar arbetsmiljö.
Frågor:
Hur fungerar ramadanfastarna på era arbetsplatser (nattarbetarna är mindre intressanta av förklarliga skäl)?
När ska vi på allvar börja diskutera det orimliga i att svenska arbetsgivare ska acceptera religiösa fundamentalisters sänkta kvalitet/produktivitet och höjda sjuktal pga att de väljer att fasta?
Än så länge handlar den offentliga debatten fortfarande om arbetsgivarnas krav på handhälsning och aversion till slöjor. Att ramadanfirare kräver rätten till fyra ineffektiva fasteveckor, utöver sina semesterveckor, diskuteras inte. Ej heller verkar det finnas något intresse av att ta reda på vilka skäl (utöver uttjatad rasism) som ligger bakom faktumet att många privata arbetsgivare undviker att anställa religiöst utövande muslimer.
Problemet med ramadan-fastan är vattenfasta och rubbad dygnsrytm. Muslimer varken äter eller dricker under den produktiva delen av dagen. När andra människor börjar göra sig redo för att sova så startar muslimerna sitt frosseri av mat och dryck. Det innebär att muslimer varken intar energi eller vätska under sina arbetspass samtidigt som deras dygnsrytm och sömn påverkas av att de äter och dricker när de egentligen borde sova.
Det är glest med forskning som tydligt pekar på ramadanfirares sänkta produktivitet och förhöjda sjukskrivningstal i arbetslivet. Istället kan vi titta på vad rikligt med forskning säger om hur människans produktivitet/funktion påverkas av bristande intag av energi och vätska, religiös eller inte:
När kroppen inte får tillräckligt med vätska börjar hjärnan ganska snabbt gå på sparläge. Redan mild vätskebrist kan göra det svårare att hålla fokus, komma ihåg detaljer och reagera snabbt. Det är just de förmågorna som behövs i allt från administration och kvalitetskontroller till tekniskt arbete och kundkontakt. I vardagen märks det ofta som fler slarvfel, långsammare handläggning, sämre omdöme i små beslut och en tydlig mental trötthet som smyger sig på ju längre dagen går. Det blir svårare att göra rätt, fel i olika grad blir vanligare.
Om man dessutom får i sig för lite energi, eller äter på tider som rubbar dygnsrytmen, påverkas både blodsocker, sömn och mental ork. Det kan göra att tålamodet tryter snabbare, koncentrationen sviktar och att man inte orkar hålla samma mentala tempo i uppgifter som kräver eftertanke. Många upplever också att de behöver fler pauser eller längre återhämtning under dagen för att orka vidare.
I arbetsmiljöer där arbetet är fysiskt krävande, sker i varma lokaler eller kräver skyddsutrustning förstärks effekterna ytterligare. Vätskebrist och energibrist kan då leda till sämre fysisk ork, ökad trötthet och värmestress, sämre uppmärksamhet på risker och i förlängningen större risk för olyckor och sjukfrånvaro. Det blir inte bara en fråga om prestation utan också om säkerhet och hållbar arbetsmiljö.
Frågor:
Hur fungerar ramadanfastarna på era arbetsplatser (nattarbetarna är mindre intressanta av förklarliga skäl)?
När ska vi på allvar börja diskutera det orimliga i att svenska arbetsgivare ska acceptera religiösa fundamentalisters sänkta kvalitet/produktivitet och höjda sjuktal pga att de väljer att fasta?