Vad är det värsta era katter gjort?

Frågar för att få lite perspektiv på saken. Har en änglalik fluffig misse och en helveteskatt på 6 månader. Den lille är en sk tuxedo.

Den lille älskar att hitta på saker han VET kommer att driva oss till vansinne. Han testar och testar igen för bästa resultat. T.ex. vara uppe på matbord och köksbänk, men har sedan utvecklat till långt värre saker.

Han har rivit ner gardiner flera gånger (vi har högt i tak så krävs stege och möda för att åtgärda). Han har förstört vår tv och vill helst döda den genom att välta ner den. Vilket har landat i att vi måste köpa en ny och fästa på väggen.

Han har skadat två mobiler och en laptop.

Han förstår när han gör fel men bara skiter i det. Ibland rullar han ihop sig till en liten boll så att vi måste lyfta ner honom från det förbjudna stället (tex köksbänken). Det har gått så långt att vi knappt vågar säga till honom när han hittar på något nytt skit, för då kan det bli hans nya "obsession".

Och ja, han är kastrerad. Och ja, vi leker väldigt mycket med honom dagligen. Förstår också att han kommer att lugna sig med åldern.

Är mer ute efter om ni andra upplever samma sak? Har haft många katter genom livet, men aldrig upplevt att en katt är så extremt svår att uppfostra. Då har jag ändå uppfostrat en hel del kattungar.

Snälla berätta om vad era katter (eller andra husdjur) hittar på för skit.

Han kanske inte tycker att det är så kul att vara fånge hos någon som vill ha honom som substitut till något annat?

Lydiga katter är inte lika gulliga
Katter ska vara som barn

En kattunge är ett rovdjur i miniatyr, inte en terapeut. Antingen anpassar man hemmet och accepterar kaoset under uppväxtfasen – eller så ska man inte ha kattunge. Det ni beskriver låter mindre som “helveteskatt” och mer som krock mellan biologi och en människa som ville ha lugnande fluff, inte verklighet.

Får han vara utomhus, eller är han inspärrad på livstid?

Katter är naturligt nyfikna och vill vara ute. Om han är er fånge förstår jag att han gör uppror. Ni är hans fångvaktare och precis som i fängelse gör fångarna uppror mot sina belackare.

Jag har en Maine coon hanne som går in och ut som han vill här på landet. Det brukar resultera i att det ligger en del djur halv söndertuggade inne när man kommer hem ibland. Sorkar och fåglar är vanligt. Ofta med tarmpaketet utanför och mycket blod på golvet runt om i huset. Mycket trevligt, men jag har inte så ont av det. Han är bara två år och växer till han är 4-5 år. så det kanske blir större djur som passar i kattluckan sen. :-P

Men herregud, lugna er! Det här är tänkt att vara en lite mer lättsam tråd. Ja, han kommer att få vara utomhus snart. Ni förstår väl att han måste vara kastrerad först enligt lag? Det är han nyligen. Tror däremot inte att han kommer att få några offer eftersom han är så klumpig. Han är förstås älskad ändå, vår lille intagna som har det så svårt I livet.

Ojoj, då får vi se vad som händer härnäst 😊

Vad är ditt problem? Pratar du om husdjur i allmänhet eller även om barn?

Barn är man som en del i sitt liv, för att lära sig ta hand om sig själv. Som husdjur är man en fånge.

Kanske din katt beter sig som den gör för att protestera mot sin fångenskap? Låter du katten träffa andra katter och vara ute på egna äventyr, eller är det ett litet Nordkorea du skapat i ditt hem?

Dragit in halvt döda fåglar som flugit runt i panik
Spytt på nästan samtliga underlag
Dödat 3 småträd
Vandaliserat trädetaljer inomhus
Haft diarré och krafsat upp det på tapeten
Fastnat i träd

Katter är kreativa: Hade en större hane som var lite speciell(Huskatt på nästan 10 kg), Vi vaknade en natt på grund av ljud. Då baxade han in en halvdöd vuxen hare via kattluckan.
Sen hade vi en mindre smidig hane, han gillade att jaga och fånga ekorrar.