Översexuell?

Jag är en 25-årig tjej som har varit sexuellt aktiv sedan jag var 16. Redan innan dess var jag nyfiken på sex, tittade på porr och onanerade. Min sexlust har varit hög sedan dess och jag onanerar gärna flera gånger om dagen. Det har gjort att jag har väldigt svårt att vara utan sex någon längre period - jag blir typ galen av frustration. Därför haft en del kks under åren.

I min tidigare relation hade jag betydligt högre sexlust än min partner. I början var det mer jämnt, men med tiden minskade hans lust. Jag har tyvärr en tendens att bli väldigt frustrerad när jag inte får det jag vill ha, och jag tycker det är otroligt tråkigt med killar som inte är lika kåta som jag. Jag vet att det är ett orimligt krav, men så känns det och jag gör allt för att dölja det.

Nu är jag i en ny relation, och även här upplever jag att min partner inte har samma sexlust som jag. Han beskriver mig ibland som en “sexgalning” eller till och med sexmissbrukare, vilket inte direkt känns charmigt 😅 När han inte är lika sugen som jag börjar jag med tiden tappa känslor och blir på dåligt humör. Det påverkar i sin tur honom - han får sämre självförtroende och känner sig otillräcklig eller omanlig, även om jag försöker dölja min frustration. Jag får ångest av tanken av att inte vara i en sexuellt spännande relation i restan av mitt liv.

Samtidigt förstår jag att det kanske inte är så uppskattat att ligga bredvid i sängen och använda min Womanizer varannan kväll. Jag tror att jag har byggt upp en bild av att män “alltid” ska vara kåta, och om de inte är det så är det något fel - antingen på dem eller på mig. Då börjar jag känna mig oattraktiv eller osexig.

Vi har också börjat experimentera mer sexuellt, vilket snarare har ökat min lust ännu mer. Så som golden showers, slicka honom, analsex etc… Av tidigare erfarenhet vet jag att lägre sexlust hos mannen kan bli ett problem i längden, eftersom jag till slut riskerar att tröttna om jag inte känner mig sexuellt mött. Att jag är sexuell märks ganska tidigt i relationen och killen säger ofta att det uppskattas och är sexigt, men jag tror inte riktigt på honom.

Är det vanligt att kvinnan har högre sexlust än mannen? Det känns som att normen säger att det är tvärtom, och att det därför är mer accepterat när mannen vill mer. Hur hanterar man en sådan obalans? Jag gör mycket för att försöka väcka hans lust – tar initiativ, planerar dejter, är öppen för att testa nytt – men vi når ändå inte den sexuella nivå som jag önskar.

Har ni några tips?

Måste du ligga bredvid när du använder din "womanizer"?

Låt mannen vara ifred, om han inte har lust precis när du önskar det.

Det finns ingen norm - det som känns rimligt för båda, är det som gäller.

Du behöver jobba på dina känslor och din "frustration". Är du kåt så använd din dildo.
Det har fungerat förut och fungerar fortfarande.

Det nog vanligare med det omvända skulle jag tro. Iallafall enligt egen erfarenhet. Hade inte klagat på en tjej som vill ha mycket sex och ofta.

Fel partners.
Finns män som alltid vill

Många har hög sexdrift. Få gör relationen villkorad av konstant bekräftelse och fysisk tillgång. “Jag tappar känslor om jag inte får tillräckligt” låter mindre som kåthet och mer som emotionell dysreglering. Det är inte daddy issues eller någon diagnos som spökar – det är helt enkelt låg frustrationstolerans och ett rätt självcentrerat, egoistiskt sätt att se på intimitet. Sex är något man delar, inte något partnern ska leverera på beställning.

Jisses, kan tänka mig att många försöker skicka PM till dig nu.

Men vad säger du om att skaffa ett eget litet rum där du kan ligga med dina leksaker och dona?

Du kanske ska ta upp idén med din kille att du kanske skulle träffa någon kille vid sidan av som du knullar av dig med? Vem vet, han kanske tycker det är en toppenidé. Jag skulle väl inte rekommendera det då jag tror det kommer sluta i moll.

Du kanske skulle vända dig till någon sexolog och ta ett par träffar där du tar upp det här och ser vad hen säger. Jag tror det skulle vara bra för dig. Inte bara för just den relationen du är i nu. Men för att du ska lära känna dig själv.

Jag som kille har ofta en väldigt hög ambition till sex. Dock är de väldigt lätt att fasta i rutiner. Och vissa dagar upplever jag att det kan vara "jobbigt" att ha sex. Alltså att vara övers osv.

men väldigt sällan jag skulle tacka nej till en avsugning tex. Men ibland är det bara en lång dag och det är "jobbigt" att vara den som "jobbar" under sexet eller hur man nu ska beskriva det. Dessvärre kan det ibland väga över mer till att sex inte blir av.

Har ni testat fjärrstyrd vibrator osv? Tänker att han inte behöver anstränga sig mer och blir kåt av att se dig bli våt. Exempelvis om ni är ute på restaurang eller så. Vet att jag föredragit att göra så med partner ibland. Det får igång en mer till att göra själva jobbet senare.

Jag förstår att det låter helt sjukt och det är jag medveten om - detta är inte mina åsikter utan jag beskriver hur det känns. Jag har gått i terapi i några år pga social ångest, vilket inte syns utåt då jag arbetar som management konsult och anstränger mig hela dagarna för att hålla igång. Är annars väldigt lugn och hamnar ofta i ”duktig flicka” facket. Jag har frågat min psykolog om det ev. kan vara en add/adhd problematik - han säger ja eventuellt en lättare variant, men han tror att jag kan bli diagnostiserad via den offentliga vården då jag är såpass välfungerande. Vad skulle det annars kunna vara för diagnos?

Vad tråkigt att du lyckats pricka in nördar med låg testosteron nivå. Jag tycker att du ska börja hänga på swingersklubbar där du utan några större bekymmer kommer att kunna bli "air tight" vid flera tillfällen.

Jag har alltid haft en hög behovsnivå. Hjärnans belöningscenter har skrikit högre än vad någon partner kan svara upp till. Det blir en frustration. Men i sällsynta fall träffar man nån liknande, och då märker man att det är inte längre värt det. Det blir helt enkelt inte den belöningen längre.
Man jagar trippar som är svåra att nå, utan att gå in med energin.

Det verkar som du är fast i jakt på belöning. Utmana dig själv med lite avhållsamhet och jaga kvalitet istället.

Detta som ts beskriver är vad de flesta män upplever i sina förhållanden.

Att du slänger in “managementkonsult, högfungerande, duktig flicka” mitt i en diskussion om sexlust säger mer än du tror. Det låter inte som en medicinsk frågeställning, det låter som samma gamla prestationsidentitet som gått på autopilot: du måste vara toppresterande även i sängen och få ständig bekräftelse för att känna dig värd något.

Det här är inte ADHD och knappast någon exotisk diagnos. Det är ett ganska klassiskt mönster hos högpresterande människor som bygger hela sitt självvärde på extern respons. På jobbet jagar du leverans och status, i relationen jagar du sex och åtrå. Samma logik, annat verktyg. När responsen uteblir tolkar du det som att du tappar värde – och då tappar du “känslor”. Det är inte libido, det är bekräftelseberoende.

Och helt ärligt: att paketera det i titlar och meriter gör dig inte mer trovärdig, bara mer självcentrerad. Din partner är inte en KPI som ska leverera tillräckligt med sex för att hålla ditt självförtroende uppe. Så länge du behandlar intimitet som prestation och bevis på ditt värde kommer varje man förr eller senare “misslyckas” – och då är det ditt mönster som är problemet, inte deras lust.