Hur liten kan en 2:a vara och ändå kännas ok?

Jag letar ju bostad nu men har inte lyckats gå på någon visning. Många lägenheter verkar inte visas utan man förväntas köpa grisen i säcken. Det finns väldigt små 2r, typ 50 kvm och det känns spontant väldigt litet. Men ok, om det är smarta lösningar så kan det ju ändå kännas ok. Jag har begränsad budget så de där små lägenheterna är ju billigare.

Min pension hamnar på 10.950 netto så jag hamnar nog i en sunkig etta. Har inte råd med mer. Blir 67 först om 2 år så innan dess måste jag klara utgiften utan bidrag.

Jag och sambon bor i en tvåa på 50kvm, öppen planlösning mellan vardagsrum o kök, levnadsarean är inga problem, men det är inte stort. Största problemet är egentligen förvaringen dock. Speciellt om man har mycket kläder osv.

Får du inte bostadsbidrag så du kan fläska på med en dyr lägenhet? Men du kanske har moral och tycker bidrag är fel?

Sovrummet kan vara väldigt litet.

Det här beror mycket på hur lägenheten ser ut.

Men du kan väl tänka så att det blir mindre att städa och hålla ordning på desto mindre den är.

Men 50 kvm på en tvåa är nog ganska vanlig storlek skulle jag tro.

Jag är bara 65 år i år så först när jag nått 67 kan jag få bidrag.

50 kvadrat för en tvåa låter helt ok, inte särskilt trångt finns många ettor på 25-35kvadrat.

Jaha ok hade ingen aning om det. Har du mycket prylar och kläder? 50 kvm är inte en liten tvåa. Väldigt medel.

Jag har bott många år i Storstockholm och bott trångt i sunkiga lägenheter. Men har man inte råd så är det ju så. Boendet är extremt dyrt.

Bostadstillägg heter det för pensionärer! Så hyran kommer inte bli problemet. Vi är två på 54 kvm, två rum o kök. Ingen balkong. Skulle vara perfekt för ensamboende, lyckligtvis jobbar sambon så får lite andrum under dagen.

Jag är en hamster. "Bra att ha" saker så jag slänger ogärna.

Men jag måste klara 2 år utan bidrag.

Oj, det är inte bra. Med samlarsymptom blir det aldrig stort nog.