Citat:
Ibland känns det verkligen så! Att inte ha den kognitiva förmågan att binda ris på sin egen rygg. Tror nyckeln är att vara tacksam och inte ha så höga krav och förväntningar. Lättare sagt än gjort, jag vet.
Minns nån intervju med KAJ som tyckte svenska reportrar var konstiga eftersom de frågade hur saker känns hela tiden, "vaddå känns, jag känner inte efter hur saker känns stup i kvarten" typ. Tror den inställningen är en del av svaret på varför finland är så lyckliga. + rimligare förväntningar på att livet inte är nån räkmacka.
Försöker öva på att vara tacksam, har många basic saker som halva jordklotet bara kan drömma om. Efter att ha stått vid avgrundens rand i ca 2år känner jag att livsglädjen smått börjar komma åter. Personligen känner jag mig mindre olycklig sen jag relativt nyligen lade om kosten och vissa kosttillskott. Mer fibrer och protein, bort med spannmål och mejeri som standard (käkar det med måtta som lyx på helgen). Bort med allt halvfabrikat, bara rena råvaror. Så mycket skit i allt, även om tillsatserna inte är direkt farliga så är det knappast gynnsamt för hälsan, särskilt i längden.
Också kastat ut halva badrumsskåpet med dusch/krämartiklar som innehåller mikroplaster som godkända konsistensgivare, helt sinnessjukt att det ens är lagligt. Fina namn har de också för att man inte ska reagera på innehållsförteckningen. Varför smörja in sig med plast mer än man behöver?
