Martial Arts filmer slutet på 80 och början av 90 talet Vad hände?

Varför tog det slut? Van Damme, Seagal; Lundgren, Norris med flera. Det bara tog slut med den eran och sen började alla såna filmer bli B filmer eller raka vägen till straight to dvd.

Marknaden blev mättad, folk tröttnade och ville se något nytt.

Så är det alltid när något blir oerhört populärt. Konceptet mjölkas tills det är helt slutkört.

Samma sak verkar det vara med såna där superhjältefilmer nu för tiden.
Själv har jag inte sett någon av dem sen den där första spindelmannenfilmen för mer än 20 år sen.

Började bli B? Började?

Det som hände var att importmarknaden tog fart ordentligt och folk i allmänhet fick tillgång till asiatiska kampkonstfilmer istället. Varför kolla på en förhållandevis trög Lundgren eller skämtet Segal när det fanns Jackie Chan och Jet Li att titta på?

Det var väl "B" från början och blev bättre, men hamnade i "B"-lådan igen!

Jag tror att det som hände var att man inte längre på samma sätt behövde skådespelare som kunde kampsport.

Specialeffekterna tog över.

Van Dammes kolaberoende blev för stort, Seagal var väl B-filmernas kung redan från start och ångade på ett bra tag in på 2000-talet, Lundgren var väl mest en turist i genren och Chuck Norris blev Walker Texas Ranger.

Sen föddes det väl inga nya hårdingar i västvärlden som kunde föra fanan vidare.

Lägg därtill allt detta snack om barn och ungdomsvåld som gjorde att marknaden gick ner till något obefintligt.
Var det någon av dessa filmer som ens var bra egentligen?

Publiken växte upp (de flesta i alla fall). Det började produceras bättre actionfilmer än karateskit, publiken gick vidare.

Det är ju egentligen barnfilmer, rent skräp.

Eller.. Så var dom B hela tiden. Bara mer eller mindre B. Är det för den välskrivna storyn, det fina fotot eller van Dammes karisma som man kollar Blood Sport?

Det va just det som gjorde dom så bra och till klassiker

Tyckte Under Belägring (ettan) med Steven Seagal, Tommy Lee Jones och Gary Busey m.fl. faktiskt var bra och troligtvis den bästa filmen Seagal har gjort, men det mesta med Van Damme blev mindre bra. Kul att titta på när det begav sig, men idag blir man inte imponerad.

Fins det något sämre än utdragna slagsmål på film. Finns ju ingen levande människa som skulle kunna utstå den misshandel som pågår i filmens värld. Stänger av eller spolar vidare när sån skit förekommer.
Samma när man kan springa genom ett kulregn, utan att träffas, om och om igen.

Dessa filmer kanske uppfyller något diffust syfte hos en del, men att det spottades ut massor under en kort period måste ha påverkat även en hängiven filmälskare. Man orkade inte se skiten.