Alla vara kompis med någon som är missbrukare, alkoholist eller har psykisk ohälsa medför som alla vet problem av olika slag för den som bara försöker vara en god vän.
Men en relation jag tycker att det talas alldeles för lite om är den med någon som inte kan hålla i pengar. Den som alltid har ekonomisk kris. Den som alltid lever över sina tillgångar.
Den som alltid ser sig om i bekantskapskretsen efter någon som ska städa upp efter deras dåliga beslut och impulsiva beteende när pengarna är slut.
Vi känner alla till typen. De är ofta bra på att manipulera sina vänner också och att få dem att få dåligt samvete. Och de tjatar och frågar om och om igen från nya vinklar efter pengar. De ser sig själva som offer trots att allt är självförvållat, gång efter gång, och ofta så följer beteendet med dem hela livet, de växer aldrig upp och tar ansvar för sig själva.
De bränner alla pengar de får direkt och sen vill de låna mer av sina vänner och de de inte får det av avpolletterar de självmant. Och här är lite nyckeln till att bli av med dem, att aldrig aldrig ge dem några pengar, då försvinner de oftast självmant ut ens liv.
Jag har känt några såna i mitt liv, vissa extrema som en som en gång bara lämnade sin lägenhet fullt möblerad efter att inte ha betalt hyra i flera månader men andra mer som liksom aldrig lyckas med att ha en enda krona kvar fram till lön. Flera jag har känt har kört den ganska avancerade planen att gå ut på krogen med för lite pengar dan innan lön för att det kommer in pengar på kontot efter 12-slaget! Då är det bara att tuta och köra igen.
Och alla dessa ursäkter för att de inte har några pengar kvar, det är något sjukligt över det och då behöver det inte vara så illa som att ha ett spelmissbruk men det blir ändå samma toxiska relation som med någon som knarkar eller super för mycket eller har psykisk ohälsa - det går bara inte att ha dem i sitt liv i slutändan om man har någon som helst självbevarelsedrift.
Det är tufft att ta avstånd från någon man gillar som person men vissa tillkortakommanden hos vänner ger bara ett stressigt liv för en själv - eller vad säger ni? När tycker ni att det gått över gränsen?
Men en relation jag tycker att det talas alldeles för lite om är den med någon som inte kan hålla i pengar. Den som alltid har ekonomisk kris. Den som alltid lever över sina tillgångar.
Den som alltid ser sig om i bekantskapskretsen efter någon som ska städa upp efter deras dåliga beslut och impulsiva beteende när pengarna är slut.
Vi känner alla till typen. De är ofta bra på att manipulera sina vänner också och att få dem att få dåligt samvete. Och de tjatar och frågar om och om igen från nya vinklar efter pengar. De ser sig själva som offer trots att allt är självförvållat, gång efter gång, och ofta så följer beteendet med dem hela livet, de växer aldrig upp och tar ansvar för sig själva.
De bränner alla pengar de får direkt och sen vill de låna mer av sina vänner och de de inte får det av avpolletterar de självmant. Och här är lite nyckeln till att bli av med dem, att aldrig aldrig ge dem några pengar, då försvinner de oftast självmant ut ens liv.
Jag har känt några såna i mitt liv, vissa extrema som en som en gång bara lämnade sin lägenhet fullt möblerad efter att inte ha betalt hyra i flera månader men andra mer som liksom aldrig lyckas med att ha en enda krona kvar fram till lön. Flera jag har känt har kört den ganska avancerade planen att gå ut på krogen med för lite pengar dan innan lön för att det kommer in pengar på kontot efter 12-slaget! Då är det bara att tuta och köra igen.
Och alla dessa ursäkter för att de inte har några pengar kvar, det är något sjukligt över det och då behöver det inte vara så illa som att ha ett spelmissbruk men det blir ändå samma toxiska relation som med någon som knarkar eller super för mycket eller har psykisk ohälsa - det går bara inte att ha dem i sitt liv i slutändan om man har någon som helst självbevarelsedrift.
Det är tufft att ta avstånd från någon man gillar som person men vissa tillkortakommanden hos vänner ger bara ett stressigt liv för en själv - eller vad säger ni? När tycker ni att det gått över gränsen?

