Citat:
Ursprungligen postat av
GhostofDemocracy
Föreställ dig ett nyfött barn.
Det liknas ibland vid ett oskrivet blad, kanske t.o.m. oskyldigt (i motsats till andra redan skrivna?) men redan från födelsen så spelar väl det s.k. arvet, genom DNA, in, styr och ställer? Härjar och bestämmer?
Därefter kommer den s.k. miljön in i bilden för samma, förment oskrivna, kort.
Vad innebär det då? Jo, i grund och botten handlar det om härmning, ja ren och skär efterapning och att i princip lära sig att gå i andras fotspår. Eftersom att det lär ha fungerat nästan utmärkt förut, för andra oskrivna blad.
Fast vad händer då med det oskrivna bladets självbestämmande och unika karaktär?
Det kallas, i folkmun, dock för kunskap men vems kunskap handlar det ytterst sett om?
Under den s.k. kunskapsprocessen, som väl i princip aldrig upphör, under det förment oskrivna bladets livstid, så formas det förment oskrivna bladet och kanske ibland skrivs på näsan, d.v.s. om det hade en sådan att skrivas på, oavsett typ av bläck, blyerts eller annat skrivdon.
Är nyfiken på dina tankar om detta.
Man föds mer eller mindre med sin personlighet och det styr hur man reagerar på miljön. Två personer med olika personlighet, kan växa upp under nästan exakt likadana svåra förhållanden. Den ena blir kommunist och den andra kapitalist och båda kan hävda att det var uppväxtmiljön som gjorde dem till vad de blev.
Eftersom människor som växer upp under likadana förhållanden, kan reagera olika på miljön, går det inte att säga att det är miljön som formar människan, även om vissa saker i miljön kan påverka ens livsval, men på olika sätt efter personlighet och erfarenhet.
Kunskap handlar om vad man vet eller tror sig veta. Desto mer kunskap man har, desto fler val kan man göra efter sin personlighet. Vet man bara en väg mellan A och B, är det den man följer. Vet man flera vägar kan man göra fler val.
Kunskap gör det även lättare att försåt varför saker är som det är.
Det finns de som tror att kunskap är en sorts programmering som tvingar människor att följa en viss väg och därmed begränsar deras frihet. Men det är tvärtom. Det är de med kunskap som lättare kan finna sin egen väg, men fortfarande utifrån den personlighet de har och kvalitén på den kunskap de har. De med lite och ensidig kunskap är låsta och mest ofria.