Lexus i Sverige

Instämmer till fullo.
Har en gång köpt en ny Lexus.
Men det gör jag inte om.
Mår nästan illa när jag ser trynet på grannens nyare Lexus.
Så vulgär att den nästan slår AUDI:s vämjeliga uppsyn.
Gillar heller inte den nya bilarna med snipiga "kinesögon", där de flesta efterliknar Tesla.
För några decennier sedan tyckte jag att de "ansiktslösa" Citroen BX och VW Passat var frånstötande på gränsen till äckliga.

Jag tror de flesta av oss får sådana reaktioner och åsikter lite då och då genom åren om några av de för tiden nya bilarna. Vi tycker si och så, men så går det en tid och i de flesta fall så vänjer man sig av olika orsaker, och kan t o m helt vända på klacken och tycka de är rätt ok de däringa man tidigare ratade, eller t o m snygga…

Ford Sierra t ex fick ju våldsamt med kritik för sin då extremt annorlunda design, mer likt en Pacer X i grundformerna. Men efter några år var det helt glömt och helt ok.

Samma med nyare BMW, och jodå, deras grillar är i flera fall rent groteska idag, men de där som kom för några år sedan, de tiggare ”bävernyllena” ter sig inte särskilt fula idag, inte i mina ögon. Och samma med Audis trynen.

Lexus är det bilmärke som i undersökning efter undersökning är mest felfria. Det handlar alltså inte om en Toyota med logotype utan om en sällsynt djärv och framgångsrik industrisatsning. Provade på tidigare modeller som jag upplevde som trånga och mörka. Nu har kompisen köpt en senare och jag skulle inte tacka nej till en sån.

Personligen tycker jag att SAAB 96 1964 har en av de vackraste fronterna - numera.
Tyckte jag även 1964 då jag köpte min första nya bil - en SAAB 96 1964, ishavsblå.

På något sätt en korsning mellan Alfa Romeo och Lincoln Cosmpolitane 1949.

En grej om det här med mera omtanke än en vanlig Toyota och de flesta andra bilar.
Öppnar man huven på min bil är det rent, på sin höjd lite dammigt. Huven har en väldigt seriös tätning runt om hela, likt tätningen runt en dörr och den går ända ut till kanten på huven. Grillen är helt tät, den är bara design, all luft tas in under nummerplåten, plasten under oxå heltäckande och bara öppen i bakkant.
Rent motorrum är en bagatell, men trevligt när man väl öppnar den.

Lexus är rätt dyra bilar och köparna väljer hellre den tyska trion (Audi, BMW & Mercedes) + Volvo då de har högre statusvärde. Att tyska bilar idag är genuint skräp som faller sönder, verkar inte bekymra de som är ute efter att köra omkring och spänna sig.
Själv hade jag tagit Lexus alla dagar i veckan framför en tysk surkålsräcer.

Jag lämnade in min NX på service och fick en UX lånebil.

Jag kan ganska lugnt säga att alla rykten om japanska bilars plastighet är helt sanna i den modellen.

Nu var det deras basic utan lull lull, men där hade jag nog föredragit en simpel Toyota.

LBX är skön som en mini, NX är jättebra bruksbil och RX är väl egentligen den man ska ha om man är en showoff.

Man får tänka på att inredningen är värd att betala för om köper.

Jag vill byta upp mig pga min nuvarande saknar sätesvärme i baksätet och lite sånt, men jag gillar faktiskt inte att stolar och ratt har minne och ställer sig själva och sånt.

Jag gillar att ställa sånt manuellt, så det finns en avvägning hela tiden med hur mycket lull man vill ha.

Men den går som en klocka, det är utan tvekan en mycket lättkörd bil.

Över lag gillar jag inte pekskärm i bilar jag tycker det är mycket bättre med manuella reglage. Google assistant och röststyrning finns för NAV via android auto, så det blir ändå aldrig aktuellt att fippla för mycket.

Jag använder nästan aldrig paddles för "manuell" växling, eco-läget är en scam, man sparar typ någon liter, sportväxlarna är guld när man kör på småvägar, det är då det faktiskt blir skitkul, trots att den är automat.

Så du försöker hävda att alla tyska bilar idag är bara skräp som faller sönder….? Hur kan det komma sig att du har fått denna vanföreställning…? För det har ingen som helst koppling till verkligheten.

Fortfarande idag funkar de flesta bilar mycket bra för de flesta ägarna, även tyska. De rullar vanligen 20-30K mil utan mycket mer än normal service.

Att det händer att några få av dem (sett till det totala antalet sålda) händer alla bilmärken. Och även om det av någon anledning sker en ökning av ev problem under en period, för någon biltillverkares bilar, så har det aldrig handlat om att ”de bara faller sönder”, som om det skulle gälla generellt alla bilar från ett viss märke, ett vist land etc.

Skulle det vara som du försöker påstå så skulle det drälla överallt utmed vägarna av delar som trillat loss från tyska bilar, ja med tanke på hur enormt många tyska bilar av nyare moteller det är i trafiken var dag.
Men märkligt nog verkar fungera helt ok och ägarna ser nöjda ut där bakom ratten…

Själv kör jag sedan 6 år och 17k mil sedan en Passat som inte krånglat nåt alls, inte faller sönder, utan faktiskt på sitt sätt är den bästa bil jag haft. Och tro mig, jag har kört det mesta i bilväg under åren med körkort.

Jag skulle inte tveka en sekund att köpa en tysk bil igen, eller en Lexus heller för den delen, eller nån annan asiat eller fransk, eller italiensk. Det hade mer hängt på vad jag eftersöker i utrustning, prestanda, design och vad som dyker upp, än det handlar om märken i sig.

Jag håller mig till verkligheten och har i princip inget av alla de korkade fördomar som många andra uppvisar, som i princip alltid grundar sig till största delen på deras okunnighet, att de svalt myter och inte begriper vad konfirmeringsbias är…

Håller till viss del med. Dessa tillverkare har verkligen fokuserat på att vara statusmärken och hur mycket det har kostat dem totalt måste vara astronomiska summor. Men som alltid när man är i topp så måste man fortsätta prestera och övertyga för att få stanna kvar där och där tycker jag att samtliga märken som nämns spelar i en annan division nu än man gjorde för 30-40 år sen när i princip ingen ifrågasatte deras kvalitet och pålitlighet och då var det också lätt att få och bibehålla hög status (och: prisnivå). Men det är väl som med åsikter: har man skapat sig en positiv bild om en produkt (gäller inte bara bilar) så lever det kvar under lång tid och är svårt att rucka på.
Hur kunde det bli så? Ja, premiummodellerna där man varken kompromissar eller snikar på materialvalen är nog fortfarande i en klass för sig men man tillverkar ju även enklare modeller i lägre prisklasser och där är det si och så med dessa frågor och det man inte tänkt på är att dessa fadäser drar ner hela märkets status. Lite förenklat: man tror att en A4 håller lika hög kvalitet som en A8 för att det är samma tillverkare men ska man sälja bilar på en marknad där det är ett getingbo av konkurrenter där priset är vitalt så måste man kompromissa i sina materialval och annat för att ha råd att vara med på den marknaden. I stora serier blir också felen mer utmärkande om det är ett generellt fel på t ex kamkedjor, smörjning eller liknande.

Japanerna tänkte ett steg till: man skapade ett helt nytt bilmärke som varken designmässigt, tekniskt eller interiört är identiskt med bröd-och-smör bilar i helt andra prisklasser som tillverkas av samma koncern och därför spiller inte eventuella brister där över på ett helt annat bilmärke.

Det jag säger: man lever på gamla meriter och folk i allmänhet tror att allt som dessa tillverkare spottar ut är state of the art och för folk som "måste" visa en hög och aktningsvärd profil utåt är det fortfarande dessa märken som gäller. Ett tag till i alla fall.
Lexus har aldrig profilerat sig på detta sätt. Diskreta, snudd på anonyma men otroligt driftssäkra och komfortabla. Det är väl lite som Wallenbergs dekret: se men inte synas.

Kära Dr Tinnitus. Du har poppat upp som gubben ur lådan i flera diskussionstrådar och nu har vi oturen att dras med dig här.
En ganska välkänd argumentationstaktik är att försvara sitt gamla kråkbo till bil man en gång köpt. Argumentationen handlar helt hur bilägaren upplever det rostiga kråkboet ute på gården för att bilägaren vill framstå som superb och överlägsen jämtemot den han/hon argumenterar mot. Förnedrande tonläge och könsord är inte ovanliga.
Antingen förstår bilägaren inte att den egena bilen har problem på grund av någon form av sinnesslöhet. Eller så ljuger bilägaren den han/hon argumenterar mot rakt upp i truten.

När det gäller tyska bilar som en gång var överlägsna, så är den framgångssagan slut idag. Om du kan släppa din egna malätna tyska hink, så kan du titta lite på den tyska fokusgruppen som gick ut på att man skulle tjäna mer per såld bil. Från början handlade det om gemensamma delar, tills att det helt enkelt blev en kartellbildning mellan VW, Audi, BMW, Mercedes och Porsche (Opel lämnades utanför).
Det är inget snack om saken att bilarna blev sämre och dyrare. En annan aspekt är EUs regler som blivit så stränga att man till sist kör på marginalerna med bränsleförbrukning och utsläpp.

Kolla lite artiklar från mekaniker som jobbar med olika bilar och det finns en anledning till varför mekaniker inte köper nya tyska bilar själva. Kolla upp lite kända mekaniker som Scotty Kilmer och Car Wizard. Det är mekaniker med mångårig erfarenhet och kolla gärna vad de har att säga om BMW. Det är inga vackra ord.

Vidare har franska bilar inte rosat marknaden speciellt och det har Stellantis heller inte gjort då allt går ut på att kapa kostnader. Ett av Stellantis "genidrag" har varit att stoppa in ett missfoster till 3-cyl motor i många bilmodeller som Peugeot, Opel mfl och därmed förpestat bilar som skulle kunna vara bra.

De enda som står sig just nu är gamla japanska märken som Toyota, Lexus, Mazda och Honda. Men även där kommer EU snart att tvåla till dem med sina orimliga krav.

Förstår din argumentation men kolla vad jag skrev till Dr. Tinnitus.
Tyskarna lever på gamla meriter. På 90-talet kunde BMW fullständigt pulverisera konkurrenterna. På 80-talet var Mercedes W124 ett mästerverk, vackert designat av Bruno Sacco med driftsäkerhet och solid byggkvalité som andra bara kunde drömma om.

Detta har förändrats sedan dess. Konkurrenterna har kommit ikapp och tyskarna är bara en tragisk skugga av vad de en gång varit. Det enda som är premium är priserna. Resten är en sorg.
Kolla lite på den tyska fokusgruppen, en kartellbildning som är orsaken till fördärvet.
Tyvärr lever många tyska bilägaren i 80- och 90-talet.
Jag tycker själv att nya BMW 8-serie och Mercedes senaste CLS är ultrasnygga, men jag skulle inte vilja ta i dem med tång.

När det gäller större och mindre bilar hos samma tillverkare, så bör man fokusera på den minrdre bilens kvalité. Varför? Därför att de mindre är ofta instegsmodellerna som man säljer många av och vid dålig kvalité så kan man sänka hela märket.
Detta är vad som drabbat Peugetot omkring millenieskiftet. Deras 607 och och 407 var rätt OK bilar utan större problem. Däremot var 206/207 rena sorgebarnen med sjukt mycket fel och brister. Köparnas förtroende för Peugeot rasade och man ansåg att "allt som Peugeot gör är skit".
Har man haft en 206 som varit rena jävulskapet så vågar man inte köpa en fullutrustad 607.

Tillverkare som Lexus och Subaru har alltid varit outsiders och de är inte ens intresserade av att få med sig den stora massan.

Exakt. Jag ställer mig bakom ditt resonemang.
Tyskarna har målat in sig i ett hörn och kämpar med näbbar och klor för att få bibehålla sin höga status och det går sådär. Att man sen försöker fuska sig fram för att kunna slippa vissa lagkrav har absolut inte förbättrat situationen.
Att det sedan finns exemplar som, trots halvdåliga odds ändå fungerar ypperligt utan minsta problem i en f ö ökänd modellserie är nog ändå inte helt ovanligt. Då får man bara gratulera.
Ett litet försvar kan dock vara att modeller som sålts i stora serier kanske procentuellt har lika stora problem som en modell som väldigt få äger men då ägarna är många till antalet så är det mest deras gnäll som hörs och deras statistik som visas.
Jag tänker på den gamla vitsen med en rysk tidning som skulle testa en amerikansk och en rysk bil och den förra vann överlägset men tidningarna rapporterade testen som att "Den amerikanska bilen kom näst sist medan den ryska bilen hamnade på en hedrande andra plats". Ähum.

Jag har ägt rätt många bilar och ibland har jag halkat in på märken och modeller där jag låtit mig övertalas av statistik och någon slags självbedrägligt beteende där man tänker att "jo men dom säljer ju massor av denna modell så då borde den vara bra, annars skulle försäljningen upphöra".
Sen står man där med skägget i brevlådan då problemen ändå kommer som ett brev på posten och det ENDA märke som faktiskt överträffat mina förväntningar på denna punkt är Lexus!