Sparar vi för mycket till vårt skilsmässobarn?

Min exman och jag hade en väldigt bra separation och har haft ett bra samarbete sen vi skildes för fyra år sen. Vi har ett barn tillsammans som går på lågstadiet. När vi separerade tjänade vi ungefär lika mycket så vårt upplägg blev att vi skickar över 5000kr var till ett gemensamt konto varje månad och så tar man pengar därifrån för aktiviteter, kläder, och sånt.

Det som är kvar i slutet av nästa lön går in på barnets sparkonto. Oftast går det över mellan 4 och 6 tusen. (Kollade och snittsumman är 4400 kr). Vissa månader när man inte gjort så mycket har det gått in precis över 8000 kr på sparkontot, vissa sommarmånader har hela summan gått åt. Framtidsspar och ekonomisk stabilitet är något vi båda har prioriterat och var viktigt för oss när vi skildes.

Sen skilsmässan har min exman ökat sin lön med över 30000kr och jag har ökat min lön med 4000 men summan som vi för över är fortfarande samma.

Min exman har träffat en ny kvinna som har två egna barn. Dem har inga gemensamma barn. I augusti förra året flyttade dem ihop. Hon har ett helt vanligt jobb och jag gissar hon tjänar runt 45000 i månaden. I grund och botten tycker jag om henne väldigt mycket och det finns inga konflikter eller något surt mellan oss.

Hon tycker nu det är orättvist att vårt barn kan spara så mycket pengar och har sagt att hon vill att exmannen betalar mindre för vårt barn. Vi har pratat om detta alla tre så jag vet att det inte är min exman som skyller på nya kvinnan för att han egentligen vill betala mindre. Först var det för "inget barn behöver spara så mycket" och "det går ut över deras familjeekonomi".

Jag tycker i grunden inte att det är min sak att lägga mig i deras ekonomi. Men inte heller hennes att lägga sig i vårt upplägg för vårt barn. I alla fall inte så länge dem har långt över vad dem behöver för att klara sig ekonomiskt vilket dem har.

Min exman håller med mig men undrar nu om vi kan hitta någon kompromiss eftersom att detta tydligen blivit en stor konflikt i deras hem. Det har kommit fram att nya kvinnan och hennes ex inte har möjligheten att spara lika mycket till deras barn och hon tycker det blir orättvist.

Är jag självisk som tycker att vårt upplägg inte ska ändras? Är det någon som har förslag på hur en ny lösning eller ändring skulle kunna se ut?

Fast nu handlade det ju inte om att de synligt skämmer bort barnet. De handlar om hur mycket de sätter in på sparkontot, som ingen har med att göra.

På Spar/aktivitetskontot sätts det in 10 000 i månaden, vissa månader går allt till aktiviteter men i snitt blir det 4 400 kvar som sätts in på (ett annat?) sparkonto, enligt ta. Exets nya har säkerligen inte 10k per barn = 20 000/månad att rumla runt för, så skillnaden kommer att märkas.

Kanske. Men det är inte den frågan som lyfts i tråden och heller inte det TS påstår att bråket handlar om.

Jag förstår din frustration TS. Tycker det är synd att din exman inte har stake nog att döda diskussionen men sina nya partner innan den ens hunnit börja. Dagens män!

Den andra kvinnans barn får ju växa upp i ett hushåll där merparten av pengarna känns av i form av bil, boende, mat och trygghet. Har hon tagit med det i beräkningen? Ingen av er har rätt att säga hur han ska spendera sina pengar, men eftersom han inte vågar bestämma själv så blir det en konflikt. Att ändra er sons sparande för att den nya kvinnans deadbeat ex inte tjänar bra är absolut inte rätt.

Nya frillan har väl inte att göra med vad ni sparar åt er son. Hennes barn har ju två egna föräldrar och alla barn har olika förutsättningar. En får ju hoppas att hon inte berättar för styvsyskonen hur mycket er son har på banken om nu ditt ex varit dum nog att berätta det.

Sånt här är enklast att hålla tyst om, folk blir bara avundsjuka. Våra barn har rätt mycket pengar sparat och det har dom fått veta tidigt för att skapa ett intresse. Men vi har också lärt dom att inte berätta det för sina kompisar. Ditt ex kan ju hålla linjen kring avtalet och att det är något som behöver hållas, sen stänger han diskussionen.

Det som förvirrar är att de inte har ett rent sparkonto, utan ett kombinerat spar/aktivitetskonto. I avtalet de har ska de båda pytsa in 5 000/månad var. Deras son kan i princip göra av med 10 000 i månaden på skit. Ts har dessutom ett eget sparande till sonen.

Jag vet inte, men ts, exet och sonen verkar bada i pengar och har säkrat upp med ett avtal så att flödet inte får något stopp innan sonen gått ut gymnasiet. Den enda med ekonomiska begränsningar verkar vara den nya kvinnan, som ts ex dessutom har delad ekonomi med. Delad ekonomi fungerar bäst för de med liknande inkomst, vilket inte är fallet här.

Jag håller på underdogsen, alltså den nya och hennes barn. Det är hennes tur att få ett avtal nu, annars kan han dra. För hur f-n ska de kunna leva ihop om hon och hennes barn aldrig har råd med det ts ex och deras son vill hitta på? Han valde henne trots barn och sämre ekonomi.

Inte heller barnet borde veta att det sparas, för varför studera och arbeta om det ändå finns pengar.

Inte heller barnet borde veta att det sparas, för varför studera och arbeta om det ändå finns pengar.

Var har du läst att sonen kan göra av med 10 000 i månaden på skit ifrån? Så är det självklart inte. Han är 7 år

Har också skrivit flera gånger att mitt ex och nya kvinnan inte har gemensam ekonomi.

Du behöver inte heja på någon här utan egentligen bara lämna tråden om du bara tänker vara oförskämd och inte vill läsa vad jag faktiskt skriver

För att dem som får ekonomiska kunskaper tidigt i livet vet att man inte kan skita i att utbilda sig eller arbeta med 2 msek på banken. Räcker inte långt.

Klart dom ska veta det så dom begriper något som vuxna. Min sambo fick precis som du tycker och hon är helt handikappad kring sparande, helt noll intresse och pengarna förvaltas inte bra.