Nyexad lärare och ångrar allt - vad fan gör man nu?

Hej på er,

Jag är en nyexad och ganska ung lärare som började jobba i höstas. Jag tvivlade väl egentligen redan under utbildningen och funderade över om yrket passar mig, men utbildningen kändes ändå givande och vfu:erna var helt okej så jag fortsatte. Problemet är bara att jag känner att det inte går att vara halvhjärtad i det här yrket när det skolorna ser ut som de gör idag. Min upplevelse är att man verkligen måste brinna för yrket för att orka med det här. Grupperna är för stora, jag hinner inte med, det är konflikter hela tiden och eleverna är respektlösa. Tycker samtidigt synd om eleverna för dom behöver en bättre lärare som faktiskt vill och KAN hantera det här yrket. Har typ inte dom rätta ledaregenskaperna.

Då är ju bara frågan: vad fan gör man istället? Jag är utbildad för lågstadiet så nivån på mina ämneskunskaper är inte direkt skyhög, alltså finns ingen möjlighet att jobba med något som är kopplat till ”mina ämnen” eftersom jag har alla ämnen på låg nivå. Jag har även i princip maxat mina veckor med CSN, så en ny lång utbildning på universitetet känns lite knepigt. Är även i färd med att köpa bostad och det är också på tapeten att inom kort starta familj. Alltså är läget jävligt dåligt för ny yrkesbana med keff ekonomi på köpet.

Hjärnspökena kring att vara fruktansvärt misslyckad om jag började jobba på typ donken eller något annat ställe där man inte behöver utbildning när jag har en 4-årig universitetsutbildning i bagaget finns också där och skaver. Samt segt att behöva gå ner en hel del i lön, även om jag är beredd att göra det för att få må bra på jobbet.

Vad fan gör man i den här sitsen? Jag står inte ut i skolans värld. Men utbildningen är ju i stort sett helt oanvändbar i något annat sammanhang. Har jag fuckat upp mitt liv genom ett så (för mig) opassande yrkesval? Hur löser jag detta? Hjälp.

Är det för svårt att få jobb på någon av privatskolorna som nyutexad? Hur ser det ut i mindre samhällen, är det en bättre skolmiljö där?
Så trist att höra att det är en tuff arbetsmiljö redan på lågstadienivå idag, hur ska barnen ha en chans överhuvudtaget?

Jag skulle råda dig att gå i terapi under tiden du våndas så här, där kan du få hjälp med strategier och utlopp för dina känslor.

Kanske kan du gå över mot sälj inom skola och liknande. Man kan sälja läromedel till skolan eller vad du nu kan hitta på som skolan kan ha nytta av.
Man kan givetvis också sälja annat men det är ofta lättare om man har någon form av kunskap och inblick i det man ska sälja om man nu inte har lång och gedigen säljutbildning.

Konflikter bland lågstadieelever dvs satungar. Mitt tips till dig är att flytta till något ställe med väluppfostrade barn. Att ens överväga att börja jobba på McD är galet. Jobba och investera så mycket du bara kan för tidig pension eller start av egen firma.

Du får väl undervisa på SFI kurser.
Kanske speciallärare på någon "dövskola", det kanske är lugnare.

Annars kan du fejka att du fått svårTinnitus av alla skrikiga ungar.

Påstå att Tinnitusen blir värre av barnens skrik och oljuden i klassrummet, stolar som dras ut osv.
Försök få det till arbetsskada för att få ersättning.
Efter godkänd diagnos kan du kanske få en betald omskolning till något annat yrke.

Förskollärare är väl möjligt om du inte har något emot bjöjbyten.

Är det klassen som är problemet eller är det egentligen lite så att du är konflikträdd och att barnen kör över dig och att du inte riktigt kan hantera vart gränsen går och hur du ska bete dig/du vill inte göra fel?

Hur länge har du gett detta yrket en chans?
Byt skola eller ha en annan klass? Tala med rektorn om det kan ske en förändring? Läs lite psykologi och förstå barnens psyke?

Hur var du själv i skolan? Var du den lugna? För att vinna respekt så måste man vara lite rolig så att barnen lyssnar på en.

Testa vuxenutbildningen kanske.

Ah såg nu att du utbildat dig för lågstadiet, sorry. Tycker du ska ge det en chans ändå.

Första året som lärare är ett helvete!
Det bli bättre sedan, frågan är om det blir tillräckligt bra för att du ska vilja fortsätta som lärare?

När jag hade utbildat mig till lärare så sa jag att jag skulle jobba som lärare i två år för att sen bestämma mig för om jag skulle fortsätta som lärare. Nu har jag gått i pension efter 40 år som lärare.
Jag skaffade mig en akademisk yrkesutbildning och jobbade några år inom det yrket och gick sedan en kort lärarutbildning så mina förutsättningar såg lite annorlunda ut.

Tror faktiskt att det är just här som problemet ligger. Jag är osäker i min roll och det märks, eleverna testar, det är väldigt många elever i gruppen och det blir snabbt kaos när någon/några spårar ur. Trots att de är så små. De enskilda eleverna i sig är liksom inte problemet, det är det kaos som följer som skapar stress. Känner att jag saknar strategier för att få gruppen på banan igen och så är det kört den lektionen liksom.

Försöker läsa böcker och artiklar om hur man skapar en bra klassrumsstruktur och bygger på sitt ledarskap för jag vill ju vara bra, men det känns som att jag saknar personligheten för att faktiskt klara av det här i praktiken. Det är väl lite därför jag redan vill ge upp också, det är så jobbigt att känna sig så dålig på sitt jobb när det handlar om något så viktigt som barns undervisning… 🫠 sen pratar ju alla om hundåren i början, jag har precis börjat min andra termin som lärare så jag bör ju absolut ge det mer tid än så. Det är bara svårt att hitta motivationen att stå ut…

Flytta till en mindre ort med masa snö på vintrarna. Tror det finns mindre respektlösa invandrarungar där. Då kanske det blir mycket roligare.

Om det känns roligt kanske äldre barn är bättre? Ungdomar är skoj att ha runt sig jämfört med illbattingar i lågstadiet.

Din utbildning kommer du alltid ha med dig och du har vuxit som människa av den. Byter du bana är det inte jordens undergång. Nu har du ett tryggt arbete medan du funderar på vad du vill göra som nästa steg. Du har även din utbildning som back-up i framtiden. En bra grej med läraryrket lär vara att man blir ganska mobil. Man kan flytta till sin drömstuga i någon håla om man fått arbete på lokala skolan.

Ett vanligt alternativ är att fortsätta som lärare och gnälla hela tiden. För det är nog det lärare gör bäst. Det är alltid synd om lärarstackarna