Partner som plötsligt flyttar långt, tänker jag fel?

För ca 1.5 vecka sedan meddelade min partner att han ska flytta 20 mil bort till nytt jobb på en ort med 1000 invånare. Där ska han bo i en hyresrätt, komma hem på helgen.

Vi bor i en stor fin villa vi haft stora planer för, med garagebygge, möblemang, nya ytskikt etc och annat, jag ser nu allt detta slås i spillror när jag ska sitta själv i huset med två stora barn. Är dessutom arbetslös nu, så blir verkligen ensam 24/7 för barnen är ju självgående.

Tycker inte att man själv fattar beslut om att bara flytta, hur tänker ni och hur ska jag lösa detta? Antar att jag får vänja mig vid något slags fake singel-liv, vi har varit ihop i 25 år. Är gifta.

Det har alltså inte förekommit någon diskussion?

Väldigt märkligt, men en del har ju svårt att tänka på andra.

Nej, ingen diskussion alls.

Ta ett snack med din partner bor ni bara ihop eller är ni gifta?

Vi är gifta

Pratar ni inte med varandra såna beslut ta man ihop som gifta med två vuxna barn!

Det där är ju ett av många beslut man tar tillsammans? Det där inkluderar ju hela hushållets ekonomi, om inte annat.
Du tänker och du reagerar helt rätt.
Frågan är bara vad du ska göra?
Du kanske skulle ta och säga att det är bäst att sälja villan och att du också flyttar in i en hyresrätt och se vad reaktionen blir? Då kanske saker och ting kryper fram och som kan ligga bakom hans mycket märkliga agerande.

Beklagar den uppkomna situationen!

Att fatta ett sådant stort beslut utan att kommunicera och diskutera det är ytterst respektlöst. Beslutet behöver inte vara felaktigt, beroende på ekonomi och vilka dörrar som kan tänkas öppnas men oaktat det så är det något som bör diskuteras gemensamt.

Klart vi pratar, men detta har han inte nämnt. Han har tröttnat på sin chef vet jag, men kunde inte drömma om att han skulle få nytt jobb, långt bort så snabbt. Fick veta det när han kom hem och sa tackat ja till nytt jobb.

Vad är så ordinärt med denna tjänst han fått ?

KAN det vara så att han var rädd att du skulle sätta dig emot allting? Att han är väldigt mån om er som familj och om försörjningen så att han på eget bevåg tog detta beslutet över huvudet på dig?
Det går ju bara att spekulera, men eftersom detta hände så snabbt och utifrån de omständigheter du beskriver så KAN det förhålla sig på det vis jag spekulerar i nu.
Men testa honom och se reaktionen om du inte kan fråga rakt ut och få ett ärligt svar?
Eller ligg lågt ett tag och se hur denna pendlingen mellan hyresrätten och det "egentliga hemmet" fortskrider?
Det är heller inte möjligt att hela familjen kan flytta?

Den ligger på 50 000 k mer per månad. Jag fattar att det är mycket pengar, men är ändå ledsen.