Värt att stanna med någon som känns otillgänglig?

Jag har dejtat en man sedan april i år, så i cirka åtta månader. Vi träffades via gemensamma vänner och klickade snabbt. Han upplevdes charmig, rolig, lättsam, självsäker och vi hade väldigt kul tillsammans, särskilt under sommaren. Samtalen flöt på och han har alltid varit schysst mot mig.

Under hösten har jag däremot börjat reagera på vissa mönster. Han är undvikande kring samtal om känslor, obekväm med intimitet och ovillig att ta emot hjälp, även om han gärna hjälper andra. Efter åtta månader har jag fortfarande inte träffat hans föräldrar, medan han träffat mina. Han kan också dra sig undan i perioder för att sedan bli mer engagerad igen, ofta med förklaringar om att han varit upptagen med jobbet, vilket allt mer börjar kännas som ursäkter. Jag har även känt en viss oro kring hans känsloreglering. Han har vid något tillfälle höjt rösten mot mig, sagt skeva saker när han druckit och verkar gilla hårdhänt sex (även om han respekterar att jag inte gör det). Ibland upplevs han få nästan panikreaktioner, trots att han själv nekar det, men känns som att viss ilska kommer som svar på det. Jag har tidigare bortförklarat dessa saker som individuella egenheter eller att han behöver tid då det varit tidigt i förhållandet, men beteendena kvarstår och börjar kännas som möjliga varningssignaler.

Det som känns mest problematiskt är att relationen känns som att den stannat upp. Jag upplever att den inte fördjupas trots att jag försöker och att han är väldigt återhållsam. Samtidigt säger han att allt känns bra för honom och ger intryck av att vara genuint intresserad. Min fråga är om det är värt att stanna kvar och hoppas att han öppnar upp med tiden eller om det här snarare tyder på att han inte är redo för en relation eller har underliggande saker han behöver ta tag i först? Jag tycker om honom, men just nu känns det som att vi står och trampar vatten.

Så han ”är undvikande kring samtal om känslor, obekväm med intimitet och ovillig att ta emot hjälp, även om han gärna hjälper andra”? Det vill säga är en typisk man? Du kanske hellre vill ha en kvinna? För hela ditt inlägg låter som ett klagomål om att han inte är en kvinna.

”Min fråga är om det är värt att stanna kvar och hoppas att han öppnar upp med tiden eller om det här snarare tyder på att han inte är redo för en relation eller har underliggande saker han behöver ta tag i först?”

Han kommer inte ”öppna upp” som en kvinna, eftersom han inte är en kvinna. Det betyder inte att han ”inte är redo”, eftersom han aldrig lär bli redo att bli kvinna. Dra dina slutsatser utifrån det.

Ja det kanske låter som typiska mansbeteenden, men jag upplever det som mer omfattande än jag sett hos andra män, därför jag reagerar på det. Det känns utöver det vanliga.

Tror inte han vill ha något seriöst med dig eftersom du inte fått träffa hans familj än, ytterligare ett tecken på det är att han ”drar sig undan” i perioder, det är väl då han är med sin andra tjej och när det skiter sig där kommer han tillbaka. Hade han verkligen tyckt om dig så hade du fått lite mer uppmärksamhet och engagemang. Tyvärr, du är med en stor bebis.

Red flags girl. spring!

Man kan sammanfatta ditt inlägg med att du letar fel och att du bara vill ut ur relationen.

En man som inte gillar att grina o prata om känslor? OJ!
Dessutom med en kvinna som han har känt i hela 240 dagar.
Har du öppnat upp dig om allt för denna man? Hur många du har legat med? Vilka ställningar dina 100 ex hade med dig? Hur du kände dig upprymd när du mobbade den där stackars killen i sjuan och hur du njöt av det?
Har du berättat om allt detta din hycklare?

Han kanske inte vill visa sina föräldrar förrän det gått ett bra tag. Kanske bor de väldigt långt bort och är helt sär.
Finns många som inte är nöjda med sina föräldrar och vill vara väldigt säkra i förhållandet innan man visar upp sin dysfunktionella släkt.
Men det är inte släkten du dejtar utan honom så vad är problemet?
Det kan ju vara så att du kanske borde ha väntat med att slänga in dina föräldrar i ekvationen? Dina föräldrar kan ju vara sådana man vill undvika, vad vet jag?

Vad är du för en som presenterar sina föräldrar så snart? Är du manisk?

Din snubbe öppnar upp sig efter att han har druckit alkohol o vädrar hur han (ibland) vill ha hårt sex.
Detta är tydligen negativt, samtidigt som du klagar över att han inte pratar om sina känslor.
Hur fan skall du ha det?
Ingenting han gör verkar vara bra nog åt dig.

Du är varningssignalen här.
Du verkar inte vara redo för ett förhållande.
Näst intill psyksjuk.

Du skall vara glad över att den här snubben står ut med ditt beteende.

Så ser jag på saken.

Om jag ville ut ur relationen hade jag väl bara lämnat? Är väl snarare att jag gärna vill att det ska fungera men att jag uppmärksammar saker som kanske tyder på att han inte är redo, men jag förstår att du uppfattar honom som helt normal och som att jag ser problem som inte finns där, och det är ju möjligt att du har rätt och att det är så.

Är lite det här jag befarar också tyvärr….

Han kanske skyddar sig.
Han vet att kvinnor kommer använda allt han säger och gör emot honom.
En man vill ha frid och fröjd.
En kvinna vill åka bergochdalbana i bråk och återföreningar.

Han vill inte ta emot din hjälp och drar sig undan i perioder.
Vad är det för hjälp du erbjuder? Kanske din "hjäp" känns som något du försöker tvinga på honom så att han drar sig undan.
Han kanske är åt det introvertare hållet medan du är för extrovert. Han känner det som du är fastlimmad vid honom och tappar då ibland även humöret lite grand.

Vad för saker?

De där panikreaktionerna kan hänga ihop med att han har svårt för känslor och sårbarhet. Det blir ilska och panik istället gissningsvis.

I övrigt låter han som en rätt klassisk man så ser inga direkta varningstecken. Säger han att han är intresserad så tror på det.

Han är man. Skaffa flickvän om du inte pallar detta, eller börja häng med bögar.