Bekvämlighet är vår största livslögn

Jag tror inte att de flesta lever sina liv – de valde det bekväma och kallar resten för öde.

Folk slutar ta beslut så fort de kostar något. De gömmer sig bakom jobb, relationer och rutiner och låtsas att det är ansvar. I själva verket är det rädsla. Rädsla för ensamhet, för misslyckande, för att stå för sina val. Och sen pratar man om hur värdefullt livet är – inte för att man lever det, utan för att man inte vågade göra något annat. Det är inte tragiskt. Det är ett val.

Jag tror ordet du söker är "ansvar".

Ansvar för vad? För att leva autentiskt, eller bara för att fungera i systemet?

Skaffa en blogg

Tvärtom. Man ska välja bekvämlighet, livet går ut på att må bra. Din TS är mycket toxic.

Självklart ska man må bra, jag menar inte att bekvämlighet är fel i sig. Min poäng är att när bekvämlighet blir det överordnade målet tappar många riktning, och det är där problemen börjar tycker jag.

Bekvämlighet kostar. Det krävs hårt arbete, beslut, ansvar att få det. Beror klart på vilken typ av bekvämlighet du syftar på.

" Freedom is just another word for nothin' left to lose " (Janis Joplin)

M.a.o. "autenticitet" och leva autentiskt är en floskel som ingen vet vad det betyder då det är helt och hållet subjektivt, och det finns antagligen många som lever autentisk inom systemet och betydligt färre utanför den . Det är en fråga om självskattning och inte en objektiv måttstock

Du säger ju samma sak återigen.

Jag tror tvärtom än dig, dvs att om man har bekvämlighet som det överordnade målet så hittar man också rätt riktning.

För sitt eget liv.

Bekvämlighet för mig är att förarbeta och gör saker lång tid innan det behövs.Då kan jag koppla av mycket bättre än att ha en massa bestyr framför mig.Kommer aldrig att ändra mig.

Sant. Men jag skiljer på bekvämlighet som resultat av ansvar och bekvämlighet som ersätter ansvar. Det är den senare jag kritiserar.