Svenskan och kyrkan.

Som alla historiskt intresserade svenskar vet var det Gustav Vasa och hans protestantiska kyrkas nya bibel som satte reglerna för den skrivna svenskan.
Tidigare kunde man stava ord efter hur man tyckte att dom lät men nu fanns det en bok att använda om man ville veta hur ord skulle stavas.

Fortfarande fanns det många ord som lånades från andra språk och en del ickereligiösa ord kunde stavas olika.
Så kommer jag in på frågan, jag misstänker att det svenska folket lärde sig sitt språk betydligt bättre pga att kyrkan började med husförhören men fanns det något liknande i katolska länder?
Deras bibel var ju på latin så jag vet inte hur ett husförhör på latin skulle fungera på landsbygden.

Var husförhören en faktor som drev på utvecklingen av allmänna skolor, överheten har trots allt inte alltid velat att den fattiga allmogen skulle bilda sig och kunna bli en egen maktfaktor?

Man stavade som man ville fram till 1801. Man kan säga att svenskarnas stavning blev mer och mer enhetlig efter bibelöversättningen.
Bibelöversättningen blev riktlinjer, men inte regler.

En första stabilisering av stavningen av det svenska språket med latinska bokstäver skedde med den första bibelöversättningen från 1526.
Den första normen för svensk rättstavning kom 1801 med akademiledamoten Carl Gustaf af Leopolds Afhandling om Svenska stafsättet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stavningsreform

Det var givetvis vårt för gemene man att kopiera svenskan i Gustavs Bibel då den knappast var allmängods utanför kyrkan.
Jag skulle dock vilja påstå att det är en viss skillnad på många texter före och efter 1550.
Märkligt nog är engelska från samma tid betydligt lättare att förså och mer likt dagens engelska.
I Sverige var stavningsreformen 1905-06 ganska påtaglig annars.

Ingen kunde läsa, och att läsa bibeln var för övrigt strängeligen förbjudet fram till 1850-talet eller så när frikyrkorna bredde ut sig.

Språket i Vasas bibel ser mer ut som nederländska än svenska.

Man kunde rimligvis läsa katekesen som gavs ut långt tidigare än 1850, tror den gavs ut samtidigt med bibeln, dvs 1550-talet.

Läskunnigheten var inte särskilt hög före 1700-talet.

Fast jag har en bok med en massa brev skrivna av karoliner innan Poltava så en del kunde onekligen skriva.
Fast det var kanske någon mer läskunnig som funkade som brevskrivare, vem vet.

Vad menas med "allmänna skolor"? Folkskolorna kom ju först på 1800-talet, men folkundervisning fanns redan långt tidigare. Enligt 1686 års kyrkolag skulle varje man och kvinna "ta del av och skåda Guds ord" med egna ögon, det vill säga kunna läsa. Och vid husförhören kontrollerades saken.

Så överheten ansåg nog att allmogen måste kunna läsa. Men den skulle inte läsa olämplig lektyr, som kunde få den att tänka samhällsfarliga tankar. Göran Hägg, frid över hans minne, skriver i sin svenska litteraturhistoria om hur svårt det är för totalitära regimer att kontrollera ett läskunnigt folks hunger efter bildning, och att det ligger något mycket trösterikt i detta. I skollärarens fotspår kommer frikyrkopredikanten och agitatorn, har jag för mig att Hägg formulerade saken.


Du tänker på konventikelplakatet av år 1726, eller hur? Det var förbjudet att hålla bönemöten och sammankomster, och "tolka" bibelordet efter eget behag. Att läsa Bibeln i enskildhet var inte veterligen förbjudet, men ännu på 1700-talet var biblar dyra, och det var inte många allmogehem som hade råd att skaffa en. Psalmböcker och katekeser var avsevärt vanligare.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Konventikelplakatet

Det finns mycket att läsa på nätet, som ni kanske vet.

Kyrkan lade grunden till svenskarnas läskunnighetp
https://universitetslararen.se/2022/05/04/kyrkan-lade-grunden-till-svenskarnas-laskunnighet/

Hög läskunnighet redan före folkskolan
https://popularhistoria.se/samhalle/utbildning/hog-laskunnighet-redan-fore-folkskolan

Trådar som anknyter till ämnet.

(FB) Husförhör
(FB) Kyrkoförhör i Sverige tidigt 1900-tal?