Citat:
Ursprungligen postat av
Ajogen
Nu är det inte enstaka utan ett överflöde av felaktiga beslut. Framförallt att SOC är oförmögna att backa och erkänna fel som är det farliga här.
Och framförallt konsekvensen av omhändertagandet: Folk argumenterar att det är ett fåtal av alla dessa "hundratusentals orosanmälningar" som blir LVU, där "väldigt få blir fel" utan att i nästa steg fundera över hur vården inom socialtjänsten går till. Blir det verkligen bättre för barnet att leva i misär i ett fosterhem eller ett HVB? Blir det bättre för barnet att "skyddas" från sina föräldrar av orsaker som "socialtjänsten anser" när barnet sedan omkommer i vården, när barnet sedan misshandlas, vanvårdas, felmedicineras (JA, det förekommer mer än vad folk är villiga att ta till sig) och dödas i placeringen? Är det bra för Fadime att skyddas från sina upplevda plågoandar till föräldrar när Fadime sedan våldtas och tar självmord på ett HVB?
Ett myndighetsbeslut att omhändertaga enligt LVU kan vara rätt, av rätt orsaker. Men sedan är det politiker utan kunskap om någon form av proportionalitetsbedömning som verkställer omhändertagandet. Det är i proportionalitetsbedömningen det brister för en underutbildad socionom.
Ta fallet Walter som skolexempel på detta: Ja, det var ett rätt beslut att placera Walter på ett HVB (eller snarare ett särbo), men sedan blev det genast fel när socialhandläggaren lägger ett LVU på barnet för att kunna placera barnet hos en bekant som driver ett malplacerat HVB full med brister. Inte nog med gick placeringen under LSS och då fullständigt horribla friheter för den unge (en femåring kan göra vad fan de vill under LSS, då tillsynsplikten under Föräldrabalken inte gäller), utan HVB-hemmet (som egentligen skulle vara ett särbo) hade vidöppna dörrar och grindar etc. Ett HVB som socialtjänsten då tvingade barnet till.