Aftonbladet Ledare: Inför insättningsgränser på ISK - Inte bra att vanligt folk sparar

Ja, alla ska ha det lika dåligt. Det är Socialdemokratisk ”rättvisa”.

Vår kära Kalle kommunist vill, som de flesta som längtar tillbaka till 60-talets DDR, att alla ska tvingas spara i aktier i andra länder. Om inte alkis-Gösta och Muhammed kan spara på ISK så ska ingen få göra det, därför är det bättre att alla med pengar skickar dessa pengar till andra länder istället.

Kalle Sundin är inte normal och hade hans föräldrar lagt undan lite pengar till sin påg hade han inte suttit och skrivit artiklar som dessa.

Hur kan det vara negativt att vanligt folk sparar i stället för att bara konsumera? Framgår inte i debattartikeln om det finns andra/bättre sätt att spara på?

Fylla madrassen eller spargrisen? Eller är det bara att skribenten på Aftonbladet störs av att även de med mycket pengar väljer att spara en del?

Man vill verkligen begränsa "vanligt" folks möjlighet att få för mycket pengar. 🤔

Man vill på alla sätt minska vanligt folks möjlighet att ta sig ut ur ekorrhjulet. Om för många människor får för mycket pengar så faller pyramidspelet.

Vilka jävla kukpissråttor de har på Aftonbladet! Det enda legitima sparandet för dem har väl varit att köpa lotter på Kombilotteriet (även fattigpensionärer som inte har några pengar men ändå skall övertalas köpa lotter av uppringande gängkriminella). Frågan är också vad de tyckt att folk som trots allt vunnit på Kombilotteriet borde göra med eventuella vinster.

Några kommentarer:

1. ISK:n är inte så förmånlig för den som håller normal- och lågavkastande aktier långsiktigt utan att sitta och sälja aktier fram och tillbaka. Skattenivån på ISK:n brukar vara runt 1 % av det totala snittkapitalet över året. Det här innebär att utdelningarna före skatt måste vara minst 1/0,30 ≈ 3,33 % för att ISK-sparande skall löna sig jämfört med traditionellt aktiesparande på vanligt värdepapperskonto där skatten på utdelningarna är 30 %. Och i praktiken måste man lägga ribban ännu högre eftersom man inte får göra avdrag för reaförluster man gör på aktier registrerade i ISK:n. Så ISK:n är väl ett sparande för högavkastande aktier och för folk som köper och säljer ofta (med framgång). Så för den sannolikt lilla grupp som håller på och säljer aktier fram och tillbaka, och i praktiken får väldigt låg reavinstskatt, är väl ISK:n förmånlig. För daytraders är ISK:n bra. Men för den som inte har tid/kunskaper/tur/ork att tajma upp- och nergångar är väl inte ISK:n inte alls lika förmånlig.

2. Att lägga aktierna i ISK:n innebär en högre risk för att du skall förlora pengarna jämfört med om du har aktierna på vanligt värdepapperskonto. Går banken där du har ISK:n i konkurs (typ HQ Bank) så förlorar du sannolikt det du har på ISK:n. I och för sig finns sedan 10 år sedan i viss mån en sådan risk även beträffande aktier på vanligt värdepapperskonto eftersom sådana aktier numera, vid stora bankkriser, typ den på Cypern för några år sedan, faktiskt kan användas i bail in-lösningar. David Webb har skrivit om detta i sin bok "The Great Taking". Både SwebbTV och Magnus Stenlund på SveaKanal har uppmärksammat det här problemet (Stenlund har också muntligt redogjort för hur man eventuellt kan undvika bail in-risken genom att ansöka om att få registrera aktierna på sig själv, vilket dock förefaller vara rätt knepigt).

3. Om Sverige har en högre beskattning av aktier än omvärlden, och om enskilda individer i Sverige har en högre skattesats än institutionella placerare i Sverige och utomlands, så innebär detta att Sverige gradvis förlorar ägande och därmed kapitalinkomster till utlandet. Ägandet på Stockholmsbörsen består idag till mindre än 10 % av svenska privatpersoner. Mer än hälften är utlandsägt (till detta skall vi lägga alla gamla "kronjuveler" på börsen som sålts till utlandet). När C H Hermansson skrev sin bok "Monopol och storfinans – de 15 familjerna" år 1965 så ägdes typ 80 % av aktierna på Stockholmsbörsen av svenska privatpersoner (merparten av övrigt ägande utgjordes av familjestiftelser typ Wallenbergs eller Dunkerstiftelserna). Idag ägs mindre än 10 % av svenska privatpersoner. 36 % av ägandet bland large cap-bolagen på Stockholmsbörsen är utländskt. På 90-talet reades svenska bolag ut till utlandet när man slopat restriktionerna för utlandsägande (systemet med fria och bundna aktier slopades) samtidigt som arvs- och förmögenhetsskatterna fanns kvar och kapital skatterna fortfarande låg högre än en del andra länder.

4. Om ägandet hålls kvar i Sverige ökar sannolikheten att andra i den befintliga befolkningen skall få del av det ackumulerade kapitalet. Ett par som var bekant till mina föräldrar hade en dotter som gifte sig med en man som kom från en förmögen familj. Deras barnbarn kommer att vara arvtagare till dotterns makes pengar (jag gissar att de har äktenskapsförord och testamenten som gör att merparten av pengarna går till barnen i stället för makan). Dottern har i och för sig gjort egen karriär och är nu utpräglad höginkomsttagare. Men jag tvivlar på att hon på egen hand hade kunnat ackumulera ett lika stort kapital som hennes barn sannolikt i framtiden kommer att ärva. Enligt vad jag förstått lär hennes barn få dela på i alla fall 20-30 mkr från pappans framtida dödsbo.

5. Incitament att spara tenderar att stärka handelsbalansen. Konsumerar folk i stället för att spara ökar importen av importerade grejer som konsumentelektronik, bilar (merparten av de som säljs är importerade idag) och kläder. Ökad konsumtion innebär också att pengar i högre grad försvinner utomlands genom charterresor till Mallorca och Kanarieöarna. Ackumulerar folk kapital blir antalet fattigpensionärer mindre och mer investeringskapital finns tillgängligt inrikes. Landet slipper låna utomlands och dräneras på räntekostnader till utlandet som många u-länder. Konsumtion i stället för sparande snabbar på marschen mot u-landsstatus. Det ligger sakens natur att om man konsumerar upp allt direkt i stället för att spara så kommer surt efter, ungefär som i serien Spara och Slösa fast på en större skala. Därför är det en fördel att uppmuntra sparande. Luxemburg gjorde detta på 70-talet och är idag ett väldigt förmöget land. Schweiz är också ett bra exempel.

6. All borgerlig politik gynnar dock inte sparandet och att all socialdemokratisk politik missgynnar inte sparandet. När man nu halverar aktivitetsstödet för långtidsarbetslösa och folk inte längre kan leva på detta utan tvingas till Socialen efter att ha levt upp sina besparingar så kommer incitamenten för att spara minska hos många. Vet man att man ändå förlorar allt om man blir långtidsarbetslös så reduceras incitamenten för att spara. Folk blir då mer benägna att konsumera upp allt direkt i stället. I USA saknar i princip hälften av befolkningen ett egentligt sparande eftersom de vet att de ändå förlorar allt om de blir långtidsarbetslösa eller blir sjuka och får betala en saftig sjukförsäkrings-självrisk. Tröskeln för när ett sparande blir tryggat blir hög i Sverige precis som i USA. Man behöver nog ha en aktieportfölj om ca 2 mkr (plus en halv miljon i cash för nyemissioner o dyl) för att kunna kompensera halveringen av aktivitetsstödet med utdelningar. Jag noterar också att om en ny vänstermajoritet höjer kapitalskatterna igen (som i Norge) samtidigt som aktivitetsstödet inte höjs (eftersom Centern då inte kommer att stödja en vänsterregering) så kommer tröskeln för när ett sparande kan kompensera för halverat aktivitetsstöd att höjas ytterligare.

7. Alla riksdagspartier höjer antingen kapitalskatterna eller sänker aktivitetsstödet hellre än att kapa ner på grejer som det militära stödet till Ukraina och Coronapaket till EU:s sydländer. De drygt 100 miljarder vi hittills skickat till Ukraina hade räckt i 20 år för att bibehålla de nivåer på aktivitetsstödet som vi hade till den 1 oktober i år. De flesta partier spenderar också hellre pengar på invandring, speciellt i form av arbetskraftsinvandring som i praktiken så gott som alltid tränger undan inhemsk arbetskraft.

"Sverige har som enda land i Norden valt att inte höja barnbidraget under lågkonjunkturen. Vad hade varit rimligast, att bidra till att fler pressade hushåll har råd med vinterjackor till förskolebarn eller att Pierre, 49, ska kunna lassa in ytterligare 150 000 kronor i Investor skattefritt?"

Vad hade varit rimligast, jo det hade varit att de "pressade hushållen" hade haft lite framförhållning och inte skaffat fler barn än vad de har råd med.
Men hey, vi snackar ju Aftonbladet här,klart att de somaliska 5-barns och bidragsfamiljerna ska få mer pengar så de har råd att skaffa några ungar till och större lägenhet/villa.

Politik: inrikes --> Värdepapper, valutor och råvaror: allmänt
/Moderator

"När man nu halverar aktivitetsstödet för långtidsarbetslösa och folk inte längre kan leva på detta utan tvingas till Socialen efter att ha levt upp sina besparingar så kommer incitamenten för att spara minska hos många".

Detta är ju ett dilemma för den som sparat ihop en slant inför Pensionen exempelvis. Blir man arbetslös vid 60 och sedermera måste gå till socialen har man ju bränt upp detta kapital. Man får ju som bekant inte äga ett rött öre om man skall få hjälp av Soc. I den mån man har några hundralappar kvar dras ju dessa av från Riksnormen. Väl genomtänkt av högern men kommer slå hårt på många äldre arbetslösa.

En annan sak:
"De drygt 100 miljarder vi hittills skickat till Ukraina hade räckt i 20 år för att bibehålla de nivåer på aktivitetsstödet som vi hade till den 1 oktober i år".
Tja, vad säger man? Inte bara Sossar som slösar/bränner upp Skattebetalarnas pengar tydligen.

Slopa ISK och sänk reavinstskatt till tio procent.

23% har 250k+.
14% har 500k+.
Bara 7,2% har 1 miljon+.

Jupp. En miljon är en sinnesjukt liten summa men Svensson tror man är super rik om man har 1 miljon. Vinna en miljon på lotto? Shit! Nu kan jag köpa lyxyacht och gå i pension…

Precis. Det är därför staten gjort det så förmånligt med att äga och investera i sin eget boende. Svensken tror att han är rik, men måste ändå fortsätta jobba 40h/v eftersom pengarna är låsta i bostaden och går inte att leva på. Jämför detta med att ha sin investering på ISK, då kan man faktiskt leva på kapitalet utan att behöva jobba.