Varför byter vi Autonomi mot Hjälplöshet i Staden?

Jag är djupt nyfiken på hur majoriteten av människor resonerar kring sina långsiktiga boendebeslut i dagens urbana miljöer.

Vi talar om att medvetet välja en livssituation – ofta i eller nära städer – där man är maximalt beroende av att samhällets komplexa system fungerar felfritt.

Den Långsiktiga Planen: Vad är den verkliga, långsiktiga planen hos en person som binder sig och sin familj till en livsstil där man inte kan rå för sina mest basala behov (vatten, värme, avlopp, el, tak över huvudet) utan sin månatliga lön och utan samhällets ständiga insatser (snöröjning, infrastruktur)?

Självvalt Beroende: Hur kan man känna sig trygg eller nöjd med att hyra en lägenhet och därmed överlåta den grundläggande kontrollen över sitt boende till en hyresvärd eller förening, i utbyte mot enbart pengar?

Hjälplöshet vid Kollaps: Medvetenheten om hur sårbar en sådan livsstil är vid minsta störning (ekonomisk kris, naturkatastrof, infrastrukturhaveri) – hur hanterar man den existentiella risken?

Kontroll och Omgivning: Varför acceptera man att ha så lite direkt kontroll över sin omedelbara omgivning – att leva bland grannar man inte delar livsviktiga funktioner med, utan som man bara tvingas interagera med genom ett socialt kontrakt?

Ambition och Självförsörjning: Hur kan man, som man eller kvinna, aktivt välja bort målet att arbeta mot att kunna tillfredsställa sina egna basala behov? Varför väljer man bort autonomi för total bekvämlighet och tillit till ett system?

Jag förstår att det är praktiskt taget omöjligt att vara helt oberoende. Men varför väljer den stora massan att lägga sig själv, och potentiellt sin familj, åt det moderna samhällets fullständiga öde?

Man väljer att blunda för nackdelar, problem, faror och hot.

Men varför skulle man välja att blunda för det?

Konceptet stad har ju funnit i tusentals år. Jeriko, världens första stad, är 11 000 år gammal.

Det var trygg att leva ihop. Tryggare mot angrepp. Och man slapp göra allt själv, vilket kan vara stressande och definitivt sånt som inte alla klarar av.

Romarna t ex hade vattentoaletter i offentliga toaletter och badhus. Skönt att slippa hiva upp vatten, bära det och värma det, när man ville rengöra sig. Skönt att också låta bajset flyta iväg,

Alla var inte då och är inte nu kapabla till autonomi. Alla kan inte göra allt. Det fanns sjuka, handikappade och gamla på den tiden också. Och folk som inte var så händiga att de klarade av att ha ett eget boende på landet med åker, trädgårdsland, djur och 12 barn. Barnen dog som flugor.

Med en stad ökade möjligheten att fler klarade livhanken. Alla behövde inte odla. En del kunde istället leva på att baka bröd, syssla med smide, väva, vara piga och vakt etc.

Större delen av Sverige är obebyggt, så i teorin skulle alla kunna ha en egen åker samtidigt som de jobbade som svetsare, lärare, busschaufförer och doktorer. Men alla vill inte ha det så krävande. Vara orolig för skörden. Jobba med sitt jordbruk och trädgårdsland, vara anställd och ha barn. Man vill kunna komma hem och slippa gå till ladugården för att mjölka korna.

Vid en zombieapokalyps, eller vad det nu är som gör slut på det samhälle som vi har nu, finns det säkert många som ångrar att de inte lärde sig klara sig själva. Men i nuläget vill många ha bekvämligheten att plocka upp en köttbit ur affärens kyldisk istället för att slakta en gris efter jobbet. Och kunna jobba med att städa en skola, istället för att bryta en nya åker. Likaså vill de flesta inte behöva försvara sitt hus mitt på landet mot plundrare, när deras favoritförfattare kommit ut med en ny bok.

Precis så enkelt tror jag det är.

Staten försöker göra alla mer ensamma på så sätt växer ju staten, vi är inte beroende ens av våra egna familjer. Så tråkig utveckling, mindre makt till staten, välfärden har en stor bi faktor!

Staten tjänar på att ha människor hjälplösa utan "statens insatser"

Några parametrar:

1. Vi har just nu en stat, en världsordning och ett samhälle som avlar på socialister. En socialist vill alltid ha andra människor omkring sig som den kan vara social med och få att göra som den vill, som jobbar åt dem, som de kan lura, svika och offra för sitt eget väl. Socialisterna hittar tillräckliga mängder människor i städerna. Det krävs rätt många människor om du har för vana att ljuga och bedra. Gör du det i en liten by är det strax ingen som vill göra affärer med dig eller ens komma nära.

2. Beslut fattas i städer. Där finns makten, budgeten av skattepengar, myndigheterna som betalar höga löner, storföretagens kontor. I Sverige är det till stor del småorterna som försörjer städerna.

3. Svenskar föder få barn. Befolkningsökningen sker genom immigration. Olika landsbygder kräver olika kunskap och erfarenhet för att leva och bruka jorden. En bonde från Gambia kan inte enkelt flytta till Sverige och bedriva konkurrenskraftigt jordbruk här. Däremot fungerar städer ungefär likadant överallt på jorden, så migranterna hamnar där, i synnerhet när de själva får välja.